Tillväxtbaserade strategier har i svensk och internationell forskning ifrågasatts som lösningen på utmaningarna krympande städer och regioner ställs inför. I vissa fall bedöms tillväxtbaserad planering snarare göra mer skada än nytta på utsatta platser. Genom att diskutera tillväxtproblematiken och alternativa planeringstrategier kan potentiella lösningar diskuteras. Ett sådant tillvägagångssätt ger möjligheten att utveckla planeringsarbetet ur praktisk och teoretisk synpunkt. I arbetet framkommer det att tillväxtbaserade åtgärder är i fokus när rådande och framtida samhällsutmaningar ska bemötas. Vidare belyser arbetet en gemensam rationalitet utifrån tillväxt som övergripande mål och att det sällan förekommer tydliga makttekniker för att styra planeringsinriktningen bort från andra ideal. Istället har det framkommit att olika skalnivåer har en liknande uppfattning om tillväxt som ett önskvärt mål att sträva mot när åtgärder i krympande områden ska hanteras. Tillväxtfokuset har medfört att tillväxt tycks dominera åtgärder inom granskade dokument. Avslutningsvis har det framkommit hur en krympande kommun arbetar med att bemöta samhällsutmaningar i praktiken med hjälp av kollaborativa planeringsidéer som baseras på medborgardialog och samverkan.

Krympande kommuner har ett begränsat skatteunderlag som innebär att de måste göra prioriteringar mellan olika intressen. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka vilka förutsättningar krympande kommuner har att genomföra klimatanpassningsarbete för att förstå hur de prioriterar sina resurser. Uppsatsen baseras primärt på en intervjustudie där vi har genomfört intervjuer med personer från Valdemarsviks och Ydre kommun, Länsstyrelsen Östergötland och SMHI. Vi utgick huvudsakligen från de teoretiska begreppen; tillväxtnorm, klimatanpassningsbehov, resurskoordinering och asymmetrisk ansvarsfördelning. Vi diskuterar hur det är ett problem att kommunerna har samma uppdrag men olika förutsättningar att genomföra dessa där det inte finns något system för att hantera denna skillnad. Vi presenterar asymmetrisk ansvarsfördelning som en potentiell lösning på detta problem. Vår främsta slutsats är hur kommunernas existensberättigande måste prioriteras framför satsningar inom klimatanpassning. / Due to shrinking municipalities having fewer resources they have to prioritise between interests. The aim of this thesis is to explore what opportunities shrinking municipalities have to implement climate adaptation in order to understand their resource prioritisation.We have conducted interviews with Valdemarsviks and Ydre municipality, Länsstyrelsen Östergötland, and SMHI. This study is based on the theoretical concepts; ‘growth norm’, ‘need for climate adaptation’, ‘resource coordination’, and ‘asymmetrical allocation of responsibilities’. We discuss the problem of municipalities having the same responsibilities but different amounts of resources to execute them. Together with a lack of system to manage this difference this creates a problem. We present asymmetrical allocation of responsibilities as a solution to this problem. Our main conclusions refer to municipalities’ strive to sustain a justification for their existence which leads to them prioritising this over climate adaptation.

This study deals with municipal planning in municipalities that has a declining population, often referred to as shrinking municipalities. Data collection was done by interviews with civil servants tasked with planning in municipalities. The interview’s purpose was to gather knowledge on the experience of working within a shrinking municipality. The civil servants interviewed worked within Laxå, Sävsjö, Vimmerby, Hultsfred and Valdemarsvik municipality. The data from the interview was analyzed in relation to earlier research about societies and region with a decline in population and has its theoretical framework in the growth-critical theory degrowth. The results that’s the basis for analysis is structured after four different themes. These themes touch on the subjects of challenges, possibilities, strategies, activities as well as attitude in relation to the civil servants’ experiences.  The analysis of the results ends up problematizing the growth paradigm since shrinking municipalities becomes disadvantaged by creating growth-oriented strategies. Furthermore, the results show how creative solutions to counter or alternatively adapt shrinkage remains absent in shrinking municipalities due to a lack of a long-term perspective in planning. / Denna studie behandlar samhällsplanering i kommuner med en minskande befolkning, ofta benämnt som krympande kommuner. Materialinsamlingen till studien genomfördes med intervjuer där tjänstepersoner som jobbar med samhällsplanering tillfrågades. Syftet med intervjuerna var att ta in tjänstepersonernas erfarenheter om att jobba i en krympande kommun. Tjänstepersonerna som intervjuades tillhörde Laxå, Sävsjö, Vimmerby, Hultsfred och Valdemarsvik kommun. Intervjumaterialet analyserades i relation tidigare forskning om minskande samhällen och regioner med teoretisk utgångspunkt i tillväxtkritiska teorin degrowth. I resultatet presenteras det material som vidare ligger till grund för analysen strukturerade efter fyra olika teman. Dessa teman berör utmaningar, möjligheter, strategier, verksamheter och inställning i förhållande till tjänstepersonernas erfarenheter. Analysen av resultatet leder i slutet till en problematisering av tillväxtparadigmet då minskande kommuner missgynnas av att utforma tillväxtorienterade strategier. Vidare påvisade även resultatet att kreativa lösningar för att motverka alternativt anpassa krympande uteblir i krympande kommuner till följd av brist på långsiktigt perspektiv i samhällsplaneringen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en kommun med en generellt långvarig befolkningsminskning arbetar med platskvaliteter och attraktionsvärden ur ett planerings- och invånarperspektiv. Det besvaras genom att studera hur platskvaliteter och attraktionsvärden tar sig uttryck i planeringsprocessen i Ödeshögs kommun, hur dess invånare beskriver vad som förhöjer och försämrar kommunens attraktivitet samt potentiella förbättringsmöjligheter. Uppsatsen tar avstamp i forskning kring krympande kommuner, platskvaliteter och attraktionsvärden, samt tidigare exempel på hur platser som upplevt en befolkningsminskning arbetar med attraktivitet. För att studera problemområdet har en dokumentanalys av Ödeshögs kommuns översiktsplan gjorts och intervjuer med tjänstepersoner från kommunen genomförts. Dessutom gavs invånare möjlighet att delta i en enkätundersökning. Resultatet visar vilka platskvaliteter och attraktionsvärden som framhävs ur ett planerings- och invånarperspektiv och hur kommunen planerar för fortsatt utveckling. / The purpose of this thesis is to study how a municipality with a generally long-term population decline works with quality of place from a planning and resident perspective. This is answered by studying how quality of place is expressed in the planning process in Ödeshög municipality, and how its residents describe what increases and reduces the attractiveness, as well as potential improvements. The thesis is based on research regarding shrinking municipalities, quality of place, and previous examples of how places that have experienced a population decline work with attractiveness. To study the matter, a document analysis of the municipality's comprehensive plan, interviews with officials and a survey aimed at residents were carried out. The result shows the place qualities that are emphasized from a planning and a resident perspective and how the municipality plans for further development.