Zugl.: Hildesheim, Univ., Diss., 2007.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Habil.-Schrift Jur. Fak. Univ. Basel, 2008. / Übers. von: Restitution von Kulturgut. Register. Originaltitel: Restitution von Kulturgut. Literaturverz.

Habil.-Schrift Jur. Fak. Univ. Basel, 2008. / Übers. von: Restitution von Kulturgut. Register. Originaltitel: Restitution von Kulturgut. Literaturverz.

This thesis aims at producing knowledge about a cultural policy (re)construction process in the City of Göteborg, Sweden. Cultural policy is understood as public interventions in the cultural field, with the term public referring mainly to the democratic political-administrative organisation. The reconstruction process is studied in the context of the general challenges that cultural policy has come to face as an integral part of welfare state policies in late-modern Western societies; in particular, the thesis looks into the ways in which Göteborg as a local cultural policy agent responds to these challenges. In this context, two major components of policymaking are brought into focus: the organization and the visions of Göteborg s cultural policy. The thesis explores how the two issues are brought under scrutiny, debated, and acted on by political and administrative agents at different levels of government but primarily within the municipal organization of the city itself. The empirical part of the study analyses arguments put forth by the different agents involved in this process, interpreting cultural policy statements collected from 117 public documents but also through 6 interviews with politicians and administrators in charge of cultural affairs in the city. In addition to providing a detailed account of the diverse arguments advanced, the thesis also considers relevant statements found in theoretical, research-based texts, variously addressing themselves to what is identified as central elements of cultural policy. A neo-pragmatist and discourse-oriented research approach is utilized in the examination of the cultural policy statements and in the analysis of their internal relations. Three different discourses are identified as distinct tools used by political and administrative agents implicated in the (re)construction of cultural policy: the quality discourse, the welfare discourse, and the alliance discourse. The agents involved make simultaneous use of these discourses, which, respectively, focus on (1) professional artistic excellence, (2) broadening of the participation in cultural activities, and (3) sustainable development. The study concludes that the policy process in the City of Göteborg emerges primarily as a reproduction of existing discourses that characterize the cultural policy field more broadly. At the same time, however, this reproduction takes place as a creative assimilation adapting these discourses to local conditions.

No description available.

Uppsatsens syften är att undersöka hur kulturarvsbegreppet används i svenska kulturpolitiska utredningar och propositioner med särskilt fokus på arkivväsendet, samt att sätta detta i relation till hur kulturarvsbegreppet används i tre regionala arkivinstitutioners verksamhet och i respektive institutioners direktiv och styrdokument. Särskild tonvikt har lagts vid enskilda arkiv, vars bevarandevärde ofta motiveras med att de tillhör kulturarvet. En genomgång av utredningar som fokuserar på kulturpolitik i allmänhet eller arkiv i synnerhet visar att kulturarvsbegreppet används på ett ambivalent sätt med varierande räckvidd och betydelse som varierar mellan ett enhetligt, nationellt särpräglat kulturarv och en mängd mindre kulturarv, där minoriteter och tidigare underrepresenterade grupper ska lyftas fram och ”allt” kan ingå. Arkivinstitutionerna i Sverige har inte samma långa tradition som museer av aktiv insamling, skapande av källmaterial och utåtriktad förmedling av det material som förvaras på institutionen. Om kulturpolitiken och kulturarvsbegreppet får en betydelse som mer riktas mot exempelvis underrepresenterade grupper kan konsekvenserna bli att arkivinstitutionerna måste ta på sig en mer aktiv roll och självkritiskt granska vilka värderingar eller principer som format verksamheten. För att komplettera den kulturpolitiska bilden har ett antal kvalitativa intervjuer med representanter för arkivinstitutioner i Skåne, samt studier av institutionernas presentationsmaterial, gjorts. På konkret vardagsnivå tycks skiftningar i kulturpolitiska direktiv och kulturarvsbegreppets potentiellt förändrade betydelse ha relativt liten betydelse. En viss styrning från statligt, kulturpolitiskt håll sker i samband med att vissa projekt premieras med bidragspengar, något som i synnerhet mindre institutioner är i hög grad beroende av. Arkivrepresentanterna tycks använda kulturarvsbegreppet främst i kulturpolitiska sammanhang, presentationer och ABM-samarbeten och på ett ungefär lika svävande sätt som de statliga utredningarna. Till arkivvärlden har inte samma resurser som i museisammanhang avsatts för implementering av exempelvis genus- och mångfaldsperspektiv även om dessa skall beaktas enligt direktiven. Detta kan hänga ihop med institutionernas traditionellt olika funktioner men är även en tänkbar förklaring till arkivens svårigheter att tillgodogöra sig förändrade kulturpolitiska krav. De kulturpolitiska ambitionerna får ett visst avtryck i regleringsbrev och styrdokument, men ofta på ett så abstrakt och ickeoperationellt plan att det är svårt att tillämpa dem på den praktiska verksamheten.

The aim of this bachelor´s thesis is to examine the motivational factors for project management as a method for the regional library Kultur i Väst in Sweden, using qualitative content analysis and New Public Management (NPM) as the theoretical framework.. It was performed on eight applications for Kulturrådet from 2010 to 2015. The theoretical framework is based on New Public Management theory and a schematic for the analysis was constructed from several scientists established characteristics of NPM. The results showed that Kultur i Väst primary focus has been intercommunication and united action. Many of the projects were also focused on establishing a network between libraries and methods for collective marketing. These work proceedings correlated with established traits in NPM such as standardization and greater focus on reporting and evaluation. Three different reasons for this correlation were discussed. User demand, standardization and legitimation were all found to have implied or outright stated to be the motivational factor in the projects. The study came to the conclusion that the similarities between how Kulturrådet formulates demands on regional libraries and how Kultur i Väst plan and motivate their own strategies supports the idea of a connection between NPM and project as a method for regional libraries.

<p>Relationen mellan konstutövarna och Malmö stad är allt annat än enkel. Det är delade uppfattningar om hur verkligheten ser ut. Det har under en tid förts diskussioner om hur man fattar beslut och rättfärdigar dem i Malmö stad, speciellt beslutet att lägga ner konstinstitutionen Rooseum. Där föddes idén om att skriva en uppsats om vad styrinstrumenten verkligen säger och se hur de arbetar efter dem i Malmös kulturpolitik.</p><p>Syftet med uppsatsen är att belysa och problematisera styrningsfrågor gällande kultur som politikområde samt att försöka bringa klarhet i vad det finns för mål och bestämmelser och att föra fram problematiken som finns i förhållandet mellan Malmö stad och konstutövarna. Det här är en uppsats om politisk styrning som tittar på hur styrinstrumenten och efterlevs samt de olika parternas uppfattningar om ämnet. De teorier som används är politiskt styrning samt policyprocessen som tittar på de stadier som ett beslut går igenom från initiering till efterkontroll.</p><p>Uppsatsens material består i huvudsak av kulturpolitiska styrinstrument samt intervjuer som gjorts med representanter från Malmö stads kulturpolitik och representanter från Malmös kulturutövare.</p><p>Resultatet av denna uppsats är att det råder delade meningar om hur verkligheten ser ut i det konstpolitiska klimatet i Malmö stad. Konstutövarna har en uppfattning om att kommunikationen mellan utövarna och Malmö stad är bristfällig och de känner sig många gånger negligerade. Politikerna är av en annan uppfattning, de anser att kommunikationen fungerar bra. De väljer att arbeta med konstutövarnas intresseorganisationer istället för med enskilda konstnärer. Kultursekreteraren har i sin tur en annan uppfattning, hon ser att i hennes arbete fungerar dialogen bra men att kring beslut som Rooseum så har det skett med en dålig kommunikation från politikernas sida och hon förstår konstutövarnas frustration av att arbeta i ovisshet. De kulturpolitiska styrinstrument man arbetar med i Malmö stad är i grunden de kulturpolitiska målen, dessa anses vara en vision som är svår att konkretisera men man försöker utgå från dessa i sitt arbete. De andra styrinstrument som man arbetar med är verksamhetsidén för bildkonsten och handlingsplanen för bildkonsten i Skåne.</p>

<p>Kulturens roll i samhällsutvecklingen är något som diskuteras allt mer intensivt. Idag kan en tendens där man använder kultur som verktyg för att uppnå utveckling urskiljas i kulturpolitiken både i Sverige och utomlands.</p><p>Denna uppsats syftar till att studera och beskriva Region Hallands kulturpolitik, med fokus på att urskilja hur man använder kultur som verktyg för att uppnå regional utveckling. Den teoretiska utgångspunkten i studien utgörs av två kulturpolitiska modeller genom vilka jag undersöker hur kulturpolitiken har utvecklats de senaste åren, samt på vilket sätt kulturen integreras i andra samhällssektorer.</p><p>Materialet i uppsatsen har inhämtats genom intervjuer med representanter för de sex största partierna i Region Halland, samt med regionens kulturchef. Dessa intervjuer har tillsammans med en del sekundära källor legat till grund för uppsatsens empiriska del.</p><p>Det huvudsakliga resultatet i denna uppsats är att det råder en stor konsensus kring kulturpolitiken i Region Halland, oavsett partitillhörighet. Kulturen är på god väg att bli en fullständigt integrerad del i regionen, och den har stor betydelse för flera olika områden. Dessutom spelar den en avgörande roll i det regionala utvecklingsprogrammet vilket visar på att man avser att använda sig av kultur för att uppnå regional utveckling i Region Halland.</p>