Samhällskunskapsämnet är ett skolämne det forskas förhållandevis lite om och kring, detsamma gäller vuxenutbildning. Kombinerar man dessa två är forskningen näst intill obefintlig. Genom denna uppsats hoppas jag kunna bidra med förståelse och perspektiv vad gäller undervisning i samhällskunskap inom vuxenutbildning. Arbetets syfte är att undersöka hur samhällskunskapslärare verksamma inom vuxenutbildning – med utgångspunkt i Basil Bernsteins (2000) teori om kunskap - tänker kring och upplever ämnets syfte och mål. Vidare ämnar undersökningen lyfta deras tankar och erfarenheter när det kommer till utveckling av kunskaper och förmågor inom ämnet. En kvalitativ intervjustudie har genomförts och resultatet visar att de undersökta lärarnas syn är koncentrerad kring medborgarfostran och att de har en klar bild över hur de på bästa sätt ska nå detta syfte och mål. Dessvärre överstiger vuxenutbildningens utmaningar dess möjligheter vilket försvårar benägenheten att nå måluppfyllelse.

Uppsatsens syfte är att undersöka sex utvalda lärares uppfattningar om vilka kunskaper ochförmågor som är viktiga för studerande på grundläggande nivå inom vuxenutbildningen att hamed sig vid övergången till den gymnasiala utbildningen SVA 1. Vidare undersöks om detfinns några övriga faktorer som påverkar övergången från grundläggande till SVA 1.Ytterligare ett tema som de intervjuade lärarna resonerar kring är bedömningen av kunskaperoch förmågor. Forskningsansatsen är baserad på principer från grundad teori och metoden ärsemistrukturerade intervjuer. Sex lärare på tre olika skolor och orter har intervjuats. Slutsatsensom kan dras av studien är att det finns många olika faktorer som påverkar övergången inomvuxenutbildningen men att de intervjuade lärarna har en viss gemensam syn på vilka 2kunskaper och förmågor som är betydelsefulla. Kunskaper om grundläggande grammatik,genremedvetenhet och strategier väger mest vid övergången från grundläggande till SVA 1.Tidsfaktorer samt information om elevernas utbildningsbakgrund spelar en betydande roll förelevens språkutveckling men det anses även att skrivandet bör ses som en process. Gällandebedömningen skiljer lärarnas åsikter sig en aning men det kan konstateras att den formativabedömningen är den metod som de flesta lärarna föredrar.