Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelse av smärtbehandlingens kvalitet samt hur sjuksköterskor följer riktlinjerna för smärtbehandling. Metod. Studien utformades som en deskriptiv tvärsnittsstudie. Patienter som genomgått kirurgi tilldelades en enkät angående sina upplevelser av smärtbehandlingens kvalitet samt att en journalgranskning genomfördes. Resultat. Sammanlagt deltog 58 patienter. Patienterna ansåg att deras smärtupplevelser togs på allvar av sjuksköterskorna (m=4,7). De ansåg även att de erbjöds smärtlindring tills dess att de blev tillfredställda med den smärtlindrande effekten (m= 4,6). Patienterna upplevde i mindre utsträckning att de blivit regelbundet smärtskattade (m= 3,7). Av de deltagande patienterna skattade 25 % ett VAS-värde över tre vid det tillfälle enkäterna ifylldes. Resultatet visade att ett VAS-värde över tre ej behandlades enligt riktlinjerna (n=13) eller utvärderades (n=34). Journalgranskningen visade att 50 % (n=29) av journalerna saknade ett dokumenterat VAS-värde från det andra postoperativa dygnet. Slutsats. Patienter var nöjda med smärtlindring samt vård och behandling, dock uppnås inte de kvalitetsmål som finns angående dokumentation av smärtskattning. Regelbunden uppföljning av denna studie kan ge en förbättring av patienternas upplevelse av smärtbehandlingen samt dokumentation inom området.

Denna uppsats syftar till att se hur Nacka kommun styr sina bibliotek i offentlig och privat regi och om det finns en skillnad i synsättet på bibliotekets samhällsuppdrag mellan biblioteken som påverkar hur dessa tolkar och implementerar de krav som kommunen ställer. En förstudie gjordes i form av en observation på respektive bibliotek samt intervju med en ombudsman och en utredare för facket DIK för att få större inblick i ämnet. Intervjuer med respondenter från ett bibliotek som drivs i privat regi och ett offentligt bibliotek genomfördes samt en intervju med en utvärderingsexpert hos Nacka kommun. Informationen från dessa intervjuer analyserades sedan efter de utvalda organisationsteorier som valts ut efter uppsatsens syfte. Resultatet av analysen visade på en skillnad i synsättet hos respektive bibliotek både på ett organisatoriskt plan och i det utbud bibliotek erbjuder till medborgarna. Detta kan ses i relation till en allmän förändring i samhället i synen på bibliotekets samhällsuppdrag.

Syfte: Att undersöka om en utbildning om barn och smärta förbättrade sjuksköterskors kunskap och följsamhet till Akademiska Barnsjukhusets kvalitetsmål gällande smärta. Metod: De 23 sjuksköterskorna som ingick i studien var anställda på en barnakutmottagning och två vårdavdelningar på Akademiska Barnsjukhuset. Sjuksköterskorna besvarade frågeformulär om kvalitetsmålen om smärta och barn före och efter en utbildning. Journalgranskningar av sjuksköterskornas dokumentation av smärtskattningar genomfördes före och efter utbildningen. Skillnader med avseende på kunskap om kvalitetsmål och dokumenterade smärtskattningar före och efter utbildning analyserades med Exakt teckentest. Resultat: Dokumenterade smärtskattningar fanns i 20% av de granskade journalerna både före och efter utbildning. Sjuksköterskor rapporterade dock bättre kunskap om Akademiska Barnsjukhusets kvalitetsmål om smärta efter jämfört med före utbildning . Slutsats: Omfattning och dokumentation av barns smärtskattningar behöver uppmärksammas. Studien belyser behovet av en diskussion bland smärtgrupp, smärtombud och ledning om gemensamma strategier för implementering av uppsatta kvalitetsmål avseende barn och smärta. I ett nationellt perspektiv behöver diskussioner föras om smärta ska ingå som den femte vitalparametern och därmed jämställas med andning, blodtryck, puls och syresättning. / Aim: To study if an education about children and pain improved the knowledge of registered nurses including compliance to the quality objectives of the Uppsala University Children’s Hospital concerning pain. Methods: The 23 nurses were employed within a children’s emergency unit and in two in-wards within the Uppsala University Children’s Hospital. The nurses answered to a questionnaire about the quality objectives concerning children and pain before and after a training-intervention. The nurses’ documentation of pain measurement in hospital records were analyzed before and after the intervention. Differences before and after training were analyzed using Exact Sign Test. Findings: Assessments of pediatric pain were found in 20% of the reviewed hospital records both before and after the training-intervention. However, nurses’ knowledge of the quality objectives was improved. Conclusion: Pediatric pain assessments need to be addressed. The study highlights the need of a discussion amongst pain representatives from the staff and managers on common strategies to implement decided quality objectives concerning children and pain. In a national perspective pain should be included as the fifth vital parameter and thus treated as breathing, blood pressure, heart rate and saturation.