Studien undersöker hur informationsinnehåll i svenska kvartalsrapporter påverkas av företagsstorlek. Informationsinnehåll mäts genom att undersöka abnormal handelsvolym vid publicering av kvartalsrapporter, med hjälp av en eventstudie. Undersökningen bygger på kvartalsrapporter från bolag noterade på Nasdaq Stockholm under 2017. För att pröva om det uppstår abnormal handelsvolym vid publicering av kvartalsrapporter genomförs ett T-test. Därefter görs en regressionsanalys för att mäta sambandet mellan abnormal handelsvolym och företagsstorlek. Studiens resultat visar att abnormal handelsvolym uppstår vid kvartalsrapportering och att denna är negativt korrelerad med företagsstorlek. Utifrån resultaten dras slutsatsen att svenska kvartalsrapporter innehåller värderelevant information samt att informationsinnehållet är negativt korrelerat med företagsstorlek.

Syftet med studien är att undersöka om det finns en effekt av free float på avvikelseavkastning vid publicering av kvartalsrapporter på den svenska aktiemarknaden. Urvalet består av A- och B-aktier noterade på Nasdaq Stockholm som studeras under Q2, Q3och Q4 år 2020. Det hypotiseras att det uppstår avvikelseavkastning vid publicering avkvartalsrapporter, samt att det föreligger en negativ relation mellan andelar free float ochkumulativ avvikelseavkastning. En eventstudie utförs för att studera avvikelseavkastning för10 dagar runt publiceringsdatumet för kvartalsrapporten. Resultatet visar på attavvikelseavkastning uppstår. Tre regressionsanalyser genomförs för att undersöka denhypotiserade relationen mellan free float och kumulativ avvikelseavkastning. Någon sådanrelation påvisas inte av resultatet. En möjlig förklaring till det kan vara att regleringen på densvenska aktiemarknaden är stark och att free float därför inte påverkar avvikelseavkastning.Det föreslås vidare att framtida forskning bör undersöka relationen i lägre andelar av freefloat.