Kvinnors underrepresentation på civilingenjörsutbildningarna har länge varit ett omdiskuterat ämne världen över och inte minst i Sverige. Att öka andelen kvinnor på civilingenjörsutbildningar är viktigt såväl ur ett jämställdhetsperspektiv som ur ett kompetensförsörjningsbehov. Trots flertalet satsningar för att öka andelen kvinnor på civilingenjörsutbildningar kvarstår fortfarande den manliga dominansen. Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter inom Kungliga Tekniska Högskolans (KTH) civilingenjörsutbildningar genom att inta perspektiv som fokuserar på dåtid, nutid och framtid. Genom konstellationen dåtid, nutid och framtid ämnar studien skapa nyanserade infallsvinklar gällande kvinnors val av utbildning, dess studiemiljö samt identifiera vilka mekanismer som kan öka andelen studerande kvinnor inom civilingenjörsutbildningar. För att besvara syftet har en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomförts med sju kvinnor som studerar eller har studerat en civilingenjörsutbildning på KTH. Studien har utgått från Lent, Brown och Hackets socialkognitiva karriärutvecklingsteori och Hirdmans teori om genussystemet och genuskontraktet. Resultatet visade att kvinnornas val av en civilingenjörsutbildning dels berodde på ett intresse och fallenhet för de tekniska och naturvetenskapliga ämnena, samt att de till stor del blivit influerade av sin omgivning i form av familj och vänner. Samtliga kvinnor har upplevt studietiden som övervägande positiv men att det könsmässiga minoritetsskapet bitvis varit negativt. Genom att de behövt förhålla sig till den mansdominerade studiemiljön har de på så vis medvetet eller undermedvetet utvecklat olika strategier. Vidare visar resultaten att lärosäten och samhället som helhet bör ta ett större ansvar för att ha möjlighet att bryta samhällsstrukturer som bidrar till att skapa manligt kodade civilingenjörsutbildningar. Resultaten visar även att en central aspekt för att öka andelen studerande kvinnor på civilingenjörsutbildningar är att synliggöra och marknadsföra kvinnliga förebilder inom tekniska utbildningar för att inspirera kommande generationers kvinnor.

Kvinnor på ledande positioner är få i svenskt arbetsliv. Det finns ett växande intresse för att förstå vad detta kan bero på. Vilken roll spelar kvinnornas inställning till karriär? Vilken roll spelar familjen? Direkt och indirekt diskriminering mot kvinnor beskrivs och diskuteras, liksom kvinnors upplevelser av fördelarna med att vara kvinna i arbetet. Kvinnor i mansdominerade yrken och miljöer utvecklar speciella strategier för att hantera kopplingen mellan sin egen identitet som kvinnor och det faktum att de befinner sig i en minoritetssituation. Denna avhandling grundar sig på en undersökning om kvinnliga civilekonomers och civilingenjörers karriärutveckling. I tolkningen av resultaten används feministisk teori på området organisation. Kvinnornas situation i karriären synliggörs. Boken riktar sig till alla som är intresserade av området "kvinnor och karriär", till exempel kvinnor och män i arbetslivet, liksom organisationsforskare och kvinnoforskare. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1992. Spikblad saknas</p>