Den här uppsatsen handlar om hur normer, förväntningar och traditioner inom måleribranschen styr hur målare handskas med säkerhetsfrågor i sitt arbete. Syftet är att studera kvinnliga målares upplevelse av säkerhet och risker i måleribranschen. Valet av ämne grundar sig i hur jag på nära håll fått följa en familjemedlems arbete inom måleribranschen och oron jag känt över att risker och säkerhetsfrågor inte verkade tas på allvar av fackförbund, företagsledning eller kollegor. Detta upplevde jag som anmärkningsvärt då en målares arbete tar plats i en ofta smutsig och farlig miljö som följaktligen kan vara skadlig för hälsan. Jag har intervjuat tre målare och deras svar tyder bland annat på att de är bekanta med risker inom måleribranschen och att säkerhetsfrågor från företagsledning, kollegor tas på varierande allvar. Respondenterna ger uttryck för att bli motarbetade av kollegor och arbetsledare när de vill måna om den egna säkerheten. Jag har studerat mina resultat i ljuset av genusteorier, maskulinitetsteorier och minoritetsteorier. De slutsatser jag dragit från min studie är att målarens kropp står i centrum i arbetet då den används som ett verktyg i likhet med en målarpensel. Respondenterna måste dessutom handskas med kvinnofientliga yttringar från de aktörer som de interagerar med i arbetet. Denna kvinnofientliga attityd, visar tidigare forskning, får många kvinnor att lämna branschen. Mina resultat ger mig en bild av en bransch med lågt i tak när det gäller samtal om risker och säkerhet och en trång norm om hur en målare ska vara. Min studie ger en bild av att maskulinitetsnormen begränsar det fria samtalet när det gäller risker och säkerhet i arbetet för målare. / This essay is about how, norms, expectations and traditions within the painting industry has an influence on the way painters deal with security issues in their labor. The purpose with this essay is to study female painter’s experiences of security matters and risks within the painting industry. The choice of theme of essay is based on the working life experiences in the painting industry of one of my family member´s. I felt worried about the painting union, managers of the painting enterprise and colleagues of my family member’s lack of interest regarding security matters. I found this attitude regarding security matters remarkable when knowing how dangerous and dirty the working environment is for painters and how high the risks of getting injured are. I have studied my results from my interviews in the light of gender, masculinity and minority theories. The conclusions I have made from my study are that a painter’s body is seen as a tool just like, for example, a brush. Security – and risk issues are not seen as priorities in my respondents working environments, these issues rather tend to get counteracted by colleagues and managers. My respondents also have to deal with the misogyny their working surroundings express. This misogynist attitude, show early studies, forces a great amount of female painters to leave the painting industry. My study gives me the notion of an industry with a narrow discussion climate when it comes to security and safety issues and a narrow norm about how the ideal painter is.