Ett av målen med vården av patienter på en intensivvårdsavdelning är att förhindra att skadan förvärras. Vid stigande temperatur ökar hjärnans metabola behov och det intrakraniella trycket riskerar att hamna på en nivå där hjärnan utsätts för detta. Därför används aktiv kylbehandling inom intensivvården för att sänka temperaturen och minska hjärnans ämnesomsättning. Vid aktiv kylbehandling kan frossa uppkomma vilken kan motverka behandlingens effekt och är mycket obehagligt för patienten. För att tolerera behandlingen kan patienten behöva sövas och behandlas i ventilator vilket gör att bedömningen av frossan blir svår att skatta. Ansvaret för bedömningen blir då sjuksköterskans som genom självständiga bedömningar och omvårdnadsåtgärder kan förbättra patientens möjligheter att tillfriskna. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa frossa hos sövda patienter i ventilator som behandlas med aktiv kylning samt vilka omvårdnadsåtgärder som vidtas av ansvarig sjuksköterska. För arbetet valdes metoden litteraturöversikt eftersom det är ett bra sätt att inventera det aktuella kunskapsläget och samtidigt få en strukturerad översikt över ämnet. Resultatet visade att ett flertal parametrar kan hjälpa intensivvårdssjuksköterskan att få en korrekt bild av patientens frossa där både en subjektiv och objektiv skattning behövde utföras. Den medicinsktekniska utrustningen som förekommer inom intensivvården kunde ge indikation på subtil frossa vilken motiverade till en grundligare undersökning och bedömning av patienten. Kunskap om potentiella riskgrupper ökade sjuksköterskans beredskap för vilka patienter som behövde observeras mer grundligt. En kvantifierad skattningsskala förtydligade graden av frossa och skapade en enhetlig bild. För att kupera patientens frossa bör i första hand en omvårdnadsåtgärd användas och om denna aktivitet inte är tillräcklig bör minsta möjliga medicinska behandling ges. För att upptäcka frossa behövs som komplement till den kliniska bedömningen, en enkel, enhetlig och kvantifierad bedömningsskala som kunde användas bedside. Författaren ansåg "the bedside shivering assessment scale" vara en lämplig skala. Kunskap gällande monitorering och dess avvikande värden ledde till att frossan upptäcktes tidigare. En observant, lyhörd och kompetent intensivvårdssjuksköterska hade möjlighet att genom sina självständiga omvårdnadsåtgärder i form av värmning lindra frossans negativa effekter hos patienten.

Bakgrund Träningsvärk är ett vanligt förekommande fenomen som uppstår efter ovan, excentrisk eller högintensiv träning. Svullnad, muskelömhet, samt nedsatt muskelfunktion och ledrörlighet är symptom som är förknippade med träningsvärk. Det finns ett antal olika behandlingsmetoder för att lindra dessa symptom. För närvarande finns dock en diskrepans i litteraturen angående de olika behandlingarnas effekt.   Syfte Syftet med studien var att undersöka hur ett kylbandage applicerat över m. quadriceps femoris direkt efter utförd träning påverkar muskelstyrka, knäledens rörlighet och upplevd träningsvärk 48 timmar efter träning.   Metod Nitton personer rekryterades till studien. Vid första tillfället utvärderades låromfång, upplevd träningsvärk och m. quadriceps femoris flexibilitet med Ely’s test. I en isokinetisk träningsmaskin mättes maximalt och genomsnittligt vridmoment vid 60°/s och 180°/s. Försökspersonerna genomgick ett styrketräningsprotokoll innehållande koncentriska och excentriska moment. Vänster m. quadriceps kylbehandlades sedan med kylbandage i 60 min. Fyrtioåtta timmar senare upprepades samtliga mätningar. Muskelflexibilitet, låromfång, muskelstyrka samt smärta användes som utvärderingsmått.   Resultat Resultatet visade signifikant mindre upplevd träningsvärk i behandlat ben än i obehandlat vid aktiv knäextension. Det fanns en signifikant ökning av genomsnittligt vridmoment för obehandlat ben vid 180°/s. Ingen signifikant skillnad erhölls gällande knäledens rörlighet, upplevd träningsvärk vid Ely’s test, eller skillnad i maximalt vridmoment och totalt utfört arbete.   Konklusion Kylbandage som appliceras över m. quadriceps femoris direkt efter högintensiv träning kan eventuellt lindra upplevd träningsvärk, men minskar ej de relaterade funktionsnedsättningarna. Mot tidigare litteratur och diskrepansen i denna, är vidare forskning nödvändig för att fastställa kylbehandlingens effekter på träningsvärk. / Background Delayed onset muscle soreness (DOMS) is common after unaccustomed, eccentric or high-intensity exercise. Swelling, soreness, impaired muscle function and joint mobility are associated with DOMS. There are several types of treatment strategies to relieve these symptoms. However, there is a discrepancy in the literature regarding the effect of these treatments.   Objective The purpose was to investigate how a cold bandage applied on quadriceps femoris immediate after performed high-intensity exercise, affects strength, muscle flexibility and perceived DOMS 48 hours post-exercise.   Methods Nineteen subjects were recruited. At the first occasion thigh circumference, Ely’s test and DOMS were evaluated. Peak torque and average peak torque were measured with a training device at 60°/s and 180°/s. The participants underwent a strengthening exercise protocol consisting of concentric/eccentric components. The left quadriceps femoris was then treated with a cold bandage for 60 minutes. All tests were repeated 48 hours post-exercise. Muscle flexibility, thigh circumference, strength and perceived DOMS were evaluated.   Results There was significantly less self-estimated DOMS in the treated leg compared to the untreated, during an active extension of the knee. There was a significant increase of the average peak torque in the untreated leg at 180°/s. No significant difference was obtained regarding muscle flexibility, self-estimated DOMS during Ely’s test, peak torque or total work.   Conclusion A cold bandage applied on quadriceps femoris after high-intensity exercise may be effective as treatment of self-estimated DOMS, but has no beneficial effect on the loss of function. Further research is required to establish the effect of the treatment strategy.

Ergostone, fortsättningsvis företaget, producerar idag en produkt som fungerar likt en vetekudde. Produkten innehar en silikonprofil, producerad i Kina tillsammans med silikonkorkar. Profilen fylls sedan med täljstensdamm och försluts med silikonkorken. Den går att värma för värmebehandling eller kyla för kylbehandling. Syftet med denna rapport är att undersöka möjligheterna att utveckla och producera en ny silikonprofil som kan bredda företagets sortiment med en än mer funktionell produkt. Rapporten innehåller även undersökningar om utveckling av ett tillbehör som kan möjliggöra fastsättning av företagets produkter på kroppen. Målet är att leverera ett förslag på en ny silikonprofil som kan produceras i Handöl och ett förslag på en fastsättningsmetod, fortsättningsvis “klämma”, för företagets samtliga produkter. Produktutvecklingen har utförts med olika verktyg såsom brainstorming, branschanalys, intressentanalys m fl. för att komma fram till koncept. För att få ett slutgiltigt koncept användes Pugh elimineringsmatris och av det slutgiltiga konceptet byggdes sedan en prototyp, både på klämma och silikonprofil. Resultatet landade i en produkt gjord av silikonslang som beställs av leverantörer i Sverige och sätts sedan ihop med befintliga korkar av företaget i Handöl. Klämman gjuts i silikon med en ögla för att kunna fästa ett elastiskt band som i sin tur möjliggör fastsättning på kroppen. Arbetet lyckades och ett underlag för att producera en ny mångfunktionell produkt har överlämnats till företaget. / <p>2022-07-01</p>