Bakgrund: Iatrogent läkemedelsmissbruk innebär ett skadligt bruk av läkemedel som har orsakats av vården. Tidigare forskning har visat att missbruk av beroendeframkallande läkemedel har ökat under de senaste åren, detta är något som skulle kunna skapa ett större folkhälsoproblem. Som sjuksköterska är det därför viktigt att arbeta för att förebygga och minska risker som kan komma att innebära ett lidande för patienten. Idag saknas det även aktuell forskning som rör detta område ur ett sjuksköterskeperspektiv.Syfte: Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta individer med en risk för att utveckla ett iatrogent läkemedelsmissbruk.Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med totalt åtta legitimerade sjuksköterskor som arbetade på olika enheter inom hälso- och sjukvården. Materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter sammanställdes i fyra huvudkategorier samt nio underkategorier. De fyra huvudkategorierna var; Sjuksköterskans professionella roll, Vårdteamets inverkan och Kvalitetsarbetets inverkan.Slutsats: Som sjuksköterska är en vårdande relation med ett personcentrerat förhållningssätt särskilt betydelsefullt och viktigt för att minska lidande vid ett iatrogent läkemedelsberoende. Avsaknaden av regionala och nationella riktlinjer samt tidsbrist är andra väsentliga faktorer som kan påverka det förebyggande arbetet negativt. Idag saknas det även kunskap om beroendeproblematik ur ett sjuksköterskeperspektiv. Det identifierades en kunskapslucka och författarna ser möjligheter i att förbättra det förebyggande arbetet med hjälp bland annat av en mer omfattande utbildning kring ämnet.

SAMMANFATTNING Bakgrund Smärta är en individuell och subjektiv upplevelse och den vanligaste orsaken till att människor uppsöker sjukvården. Att leva med långvarig smärta påverkar människans livskvalitet. Missbruk av beroendeframkallande läkemedel ökar och är idag ett globalt folkhälsoproblem. Det är sjuksköterskans professionella ansvar att bedöma, behandla och lindra smärta. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskans och patientens upplevelse och erfarenhet vid smärta och läkemedelsberoende inom sjukvården. Metod En icke systematisk litteraturöversikt genomfördes och baserades på 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna eftersöktes med hjälp av relevanta sökord i databaserna PubMed och CINAHL samt manuellt för att därefter kvalitetsgranskas utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Vidare analyserades artiklarna med hjälp av en integrerad analysmetod, vilken resulterade i en sammanställning med två huvudkategorier och sex subkategorier. Resultat Resultatet utgjordes av två huvudkategorier och sex subkategorier. En huvudkategori var sjuksköterskans perspektiv, den andra var patientens perspektiv. De sex subkategorierna var: attityd och förhållningsätt, kunskapsbrist, etiskt dilemma, mötet med sjukvården, att bli tagen på allvar samt partnerskap. Resultatet visade att sjuksköterskor och patienter hade såväl positiva som negativa upplevelser och erfarenheter relaterat till vården av patienter med smärta och läkemedelsberoende. Slutsats Sjuksköterskans bristande kunskap kring begreppet smärta samt sjuksköterskans attityder och förhållningssätt gentemot läkemedelsberoende patienter med smärta, utgör hinder för en god och säker omvårdnad. Mer forskning och utbildning behövs för att inte riskera ett onödigt lidande för denna patientgrupp. / ABSTRACT Background Pain is an individual and subjective experience and the most common cause of people seeking healthcare. Living with chronic pain influences a person’s quality of life. The abuse of dependency developing drugs is increasing and is now a global health problem. It is the nurse’s professional responsibility to appraise, treat and relieve pain. Aim The aim of this study was to explore the patient’s and nurse’s experiences, within the healthcare system, connected to pain and substance use disorder. Method The method was a literature review based on 15 scientific articles and both qualitative and quantitative design where included. Data collection was made in a non-structured and a manual way, in the databases PubMed and CINAHL. Quality assessment was made according to the assessment basis by Sophiahemmet University, which is directed at assessing the quality and scientifically classifying studies. Furthermore, the articles were analysed using an integrated analytical method, resulting in a compilation of two main categories and six subcategories. Results The results were compiled within two main categories and six subcategories. One of the main categories was the nurse’s perspective with the subcategories attitude and approach, lack of knowledge, ethical dilemma. The second main category was the patient’s perspective, with the subcategories the meeting with healthcare, to be taken seriously and partnership. The results showed that nurses and patients both had positive and negative experiences and knowledge related to the healthcare of patients with pain and substance use. Conclusions Nurse’s lack of knowledge about the concept of pain as well as attitudes to, and approach toward patients with substance abuse and in pain, is an obstacle to develop good and safe care. Extended research and education are needed to lower the risk of unnecessary suffering for this group of patients.