<p>Studien behandlar svenska läkemedelsföretags relationsmarknadsföring, ett område vilket enligt författarna är att betrakta som relativt outforskat. Studien baseras på en kvalitativ undersökning av fem stora läkemedelsföretag i Sverige med syftet att studera anledningarna till varför företagen bedriver relationsmarknadsföring och mot vilka aktörer den riktas. Studiens teoretiska modell genererade följande fyra propositioner baserade på förutsättningarna på den svenska läkemedelsmarknaden. Propositionerna kunde antingen accepteras eller förkastas. P1: Relationsmarknadsföring används för att komplexiteten inom läkemedelsindustrin kräver det. P2: Relationsmarknadsföring används av läkemedelsföretag för att det genererar ekonomiska fördelar som direkt påverkar lönsamheten. P3: Relationsmarknadsföring bedrivs endast till läkare eftersom de har förskrivningsmonopol. P4: Relationsmarknadsföringen bedrivs till fler aktörer än läkare eftersom de påverkas av andra intressenter vid förskrivande. Analysen visade på att läkemedelsföretagen har en relativt likartad syn när det gäller relationsmarknadsföring. Resultatet tyder på att läkemedelsföretagen inte utövar relationsmarknadsföring som en konsekvens av marknadskomplexitet utan snarare beroende på att det resulterar i ekonomiska fördelar. Resultatet tyder även på att de</p><p>studerade läkemedelsföretagen inte enbart bedriver relationsmarknadsföring mot läkare utan även mot andra aktörer på läkemedelsmarknaden.</p>

Studien behandlar svenska läkemedelsföretags relationsmarknadsföring, ett område vilket enligt författarna är att betrakta som relativt outforskat. Studien baseras på en kvalitativ undersökning av fem stora läkemedelsföretag i Sverige med syftet att studera anledningarna till varför företagen bedriver relationsmarknadsföring och mot vilka aktörer den riktas. Studiens teoretiska modell genererade följande fyra propositioner baserade på förutsättningarna på den svenska läkemedelsmarknaden. Propositionerna kunde antingen accepteras eller förkastas. P1: Relationsmarknadsföring används för att komplexiteten inom läkemedelsindustrin kräver det. P2: Relationsmarknadsföring används av läkemedelsföretag för att det genererar ekonomiska fördelar som direkt påverkar lönsamheten. P3: Relationsmarknadsföring bedrivs endast till läkare eftersom de har förskrivningsmonopol. P4: Relationsmarknadsföringen bedrivs till fler aktörer än läkare eftersom de påverkas av andra intressenter vid förskrivande. Analysen visade på att läkemedelsföretagen har en relativt likartad syn när det gäller relationsmarknadsföring. Resultatet tyder på att läkemedelsföretagen inte utövar relationsmarknadsföring som en konsekvens av marknadskomplexitet utan snarare beroende på att det resulterar i ekonomiska fördelar. Resultatet tyder även på att de studerade läkemedelsföretagen inte enbart bedriver relationsmarknadsföring mot läkare utan även mot andra aktörer på läkemedelsmarknaden.

Bakgrund: Läkemedelsbranschen har en historia av bristande transparens, där potentiellt viktig information inte kommer till marknadens kännedom. Till sin natur präglas läkemedelsbolagens aktiekurs av hög volatilitet vilket medför en svårkvantifierad risk för aktieägare. En viktig anledning till detta fenomen är att det krävs stora satsningar, både i termer av tid och pengar, för framtagningen av nya läkemedel som innan ett slutgiltigt godkännande måste genomgå omfattande kliniska prövningar. För att investera i läkemedelsbolag bör investerare vara införstådda med de risker som finns i samband med att studieresultat delges. Detta är en kunskapslucka på den svenska marknaden som denna studie ämnar bidra till att fylla. Syfte: Studien syftar till att undersöka och analysera hur den svenska aktiemarknaden, under tidsperioden 2011–2020, reagerat i samband med tillkännagivandet av resultat från kliniska studier samt med hjälp av teori analysera dessa reaktioner. Metod: Eventstudien har genomförts med hjälp av en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Abnormal avkastning har identifierats i samband med fyra olika undersökta eventfönster. En multivariat dummyvariabelanalys har genomförts i syfte att vidare förklara identifierade utfall. Resultat: Abnormal avkastning har identifierats vid såväl negativa som positiva utfall från de kliniska studierna. Studiens kortaste eventfönster T (-1, +1) identifierade en signifikant abnormal avkastning om 5,16% vid positiva studieresultat samtidigt som negativa studieresultat under samma eventfönster uppvisade negativ abnormal avkastning om 48,31%. Vid längre eventfönster justeras dock dessa utfall markant där eventfönster T (-60,+60) visar abnormal avkastning vid positiva utfall från en klinisk studie om –3,53% medan motsvarande siffra för negativa utfall uppgick till –71,29%. Nyckelord: kliniska studier, abnormal avkastning, insiderhandel, eventstudie, läkemedelsbolag

BAKGRUNDLäkemedelsindustrin är en starkt växande bransch som historiskt har genererat en hög avkastning på finansmarknaden. Läkemedelsutvecklingen är en lång och komplicerad process vilket skapar osäkerhet kring hur läkemedelsbolagen ska värderas. Osäkerhetsfaktorerna i värderingsprocessen kan leda till att analytiker tar genvägar vilket påverkar den slutgiltiga värderingen. Hur osäkerheten bemöts och vilka faktorer som faktiskt bygger värderingen kan därför vara svår att förstå för investerare. SYFTESyftet med studien är att beskriva och analysera hur värdering av små läkemedelsbolag går till i praktiken. Vidare är syftet att analysera hur analytiker bemöter osäkerhetsfaktorerna i branschen, om vedertagna fundamentala värderingsmetoder och tillvägagångssätt existerar samt i vilken utsträckning dessa är förenliga med befintlig teori. METODDenna kvalitativa uppsats tar sin utgångspunkt i en deduktiv ansats. En fallstudiedesign har använts för att studera små läkemedelsbolag och genom intervjuer med aktieanalytiker har studiens frågeställningar besvarats. SLUTSATSSmå läkemedelsbolag värderas med DCF-modellen där modellen tillämpas på olika sätt av analytikerna. Osäkerheten som råder i branschen innebär att analytiker måste göra flera avvägningar. I praktiken anses många faktorer vara för osäkra eller tidskrävande för att inkluderas i värderingen. Teorin tar inte hänsyn till dessa aspekter vilken menar på att värderingen ska vara så fullständig som möjligt. I praktiken är värderingarna en produkt som ska säljas till investerare vilket försvårar för analytikerna att använda komplexa och matematiska metoder. Detta innebär att analytikerna måste ta hänsyn till den extra tid som ett värderingsbeslut tar i relation till det extra mervärde beslutet ger. / BACKGROUND The Pharmaceutical industry is a fast growing industry which historically have generated a high return on financial markets. Drug development is a long and complicated process which creates uncertainty regarding how pharmaceutical companies should be valued. The uncertainty factors in the valuation process can lead analysts to opt into shortcuts which have effect on the final valuation. How the uncertainty is dealt with and what the valuation actually is based on can be difficult for investors to comprehend. PURPOSEThe purpose of the study is to describe and analyse how valuation of small pharmaceutical companies goes into practice. The purpose is also to highlight how analysts address the uncertainty factors within the industry, if established fundamental valuation methods and approaches exist and to what extent they are consistent with existing theory. METHODThis qualitative study takes its starting point in a deductive approach. A case study design has been used to study small pharmaceutical companies. The research questions have been answered using interviews with equity analysts. CONCLUSIONSmall pharmaceutical companies are valued with the DCF-model. However, there are differences how analysts choose to apply the method. The uncertainty within the industry results in analysts being forced to use approximations. In practice, many factors are considered to unsecure or time consuming to be included in the valuation. The theories regarding valuation of small pharmaceutical companies does not take this problem in consideration and only focuses on reaching an estimate that is as correct as possible. In practice a valuation is a product intended to be sold to investors, this prevents analysts from using complex and mathematical methods. This means that the analysts must take into account the extra time that a valuation decision takes and put it in perspective of the value added to valuation.

This study aims to examine, using a late modern perspective, the anti­vaccination discourse in Sweden. The study contributes to a better understanding of what is communicated in the discourse, the truths that are presented and how legitimacy is created. Through a broadened understanding of the way this resistance operates in digital media, we are given a better understanding of how authorities can respond to the increased vaccination resistance on these platforms. The theories used in this study is Ulrich Beck's theories of the late modern risk society, Henry Jenkins theory of participatory culture and media convergence and Michel Foucault's theory of power/knowledge and truth effects. The method used for this study is a discourse analysis inspired by Michel Foucault. The premise regarding the choice of material for the study was to adopt a position of a person seeking information regarding vaccine. Thus, a search at Google.com was made. The result showed that the authorities were under­represented in the hit lists in all the searches, and sometimes even completely absent. The results also show that the anti­vaccination discourse is characterized by a strong distrust of authorities, science and pharmaceutical companies. Further, truths about societal actors systematic cover­up of the vaccine's actual content and effects is revealed in the discourse. Moreover, there is a focus on the truths about vaccines. The vaccines are said to be ineffective, dangerous because of its toxic content and causing serious side effects. Furthermore, the diseases that we are vaccinated against is said to be harmless and natural. Overall, the anti­vaccination discourse presents a very critical view of the entire vaccine industry. Finally, this resistance must be faced and dealt with by the authorities to prevent serious social consequences due to decreased vaccination coverage.