Situationen för lokala medier i Sverige har förändrats stort sedan 1997. Länstidningen Södertälje har rapporterat från staden under hela denna tid. Syftet med denna studie är att kartlägga och jämföra Södertäljes mediekarta 1997 med 2017, samt att jämföra två veckors lokalt innehåll i Länstidningen Södertälje 1997 och 2017. Undersökningen görs i ett medieekologiskt ramverk och studerar med kvantitativa metoder hur LT:s förhållande till källor och andra lokala medier ser ut 2017 jämfört med 1997. Dessutom används intervjuer och annan informationssökning för att kartlägga och förstå Södertäljes mediesituation. Resultatet visar en stad med relativt stark mediebevakning 2017, trots förändringar i mediestrukturerna. Flera medier på andra språk har tillkommit 2017, och SVT har öppnat en lokal redaktion. Resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen visar att LT:s innehåll har genomgått förändringar som går i linje med tidigare forskning. Artiklarna är ungefär lika många 2017 som 1997, trots att antalet anställda på tidningen minskat. Andelen blåljusjournalistik har ökat stort och artiklarna innehåller mindre kritik och negativitet. Fördelningen av ämnen mellan artiklar är mer ojämn 2017 än 1997, till exempel har kultur/recensionsartiklar och nyhetsartiklar om kultur minskat medan antalet artiklar om olyckor skjutit i höjden.

I och med lokalpressens sinande upplagor är den här studien genomförd för att se hur sportens utrymmesutveckling i tidningarna ser ut i jämförelse med annat utrymme. De fyra tidningar som ingår i undersökningen är gävletidningarna Arbetarbladet och Gefle Dagblad samt östersundstidningarna Länstidningen Östersund och Östersunds–Posten. Undersökningen har genomförts med en kvantitativ undersökningsmetod där sammanlagt 144 tidningar, 5354 sidor, 15117 artiklar och 6660 bilder ingår. För att resultatet inte ska påverkas av vinter- eller sommarsport undersöktes en vecka på våren och en vecka på hösten. Resultatet av undersökningen visar att övrigt redaktionellt material i tidningarna har minskatmedan sporten mer eller mindre har bestått, och i vissa fall fått ökat utrymme. Alla fyra tidningar har ökat andelen övriga sidor,som annons- och tevesidor, påfallande mycket under undersökningsperioden. Studien visar att den ökningen inte påverkar sportens utrymme i tidningen. Samtidigt visar undersökningen att sporten i gävletidningarna har fått större andel av tidningarnas totala redaktionella material. I östersundstidningarna är fördelningen ungefär densamma i dag som åren 1972/1973 och 1992/1993. Resultatet belyser också att tidningar i en ort med framstående elitidrottsatsar mer på bevakningen av lokalsport, än tidningar i en ort utan framstående elitidrott på lokalnivå.

Denna uppsats handlar om lokaljournalistik i Strömsund, en ort i Jämtland. Mer precist om hur bevakningen av den kommunala verksamheten i Strömsund fungerar, och hur de lokala mediernas betydelse för demokratin förändras när lokalredaktionerna avvecklas. En kvantitativ innehållsanalys har genomförts av 170 kommunrelaterade artiklar publicerade i Östersunds-Posten och Länstidningen Östersund mellan 22 februari-22 mars åren 1997, 2007 och 2017. En analys av 34 artiklar från Östersunds-Posten och Länstidningen Östersund hemsidor har också gjorts i syfte att jämföra pappersversionen med webbsidorna. Denna analys kommer inte redovisas i denna uppsats då de var i princip identiska med papperstidningen. Teoriavsnittet tar avstamp i de tre demokratiska modellerna, konkurrensdemokratin, deltagardemokratin och samtalsdemokratin samt de journalistiska demokratiska uppgifterna. De demokratiska uppgifterna grundar sig i att medierna spelar en viktig roll för en fungerande demokrati. Diskussionen handlar om hur antalet kommunrelaterade artiklar minskat sedan 1997, debatten 2007 om Folkets hus som skapade en ökning i antalet artiklar samt hur de demokratiska uppgifterna blivit allt svårare att uppfylla i Strömsund. I diskussionen jämförs också resultaten från andra uppsatser inom området, där det konstateras att det finns både skillnader och likheter i resultatet. Slutligen diskuteras hyperlokala-mediers roll för bevakningen av Strömsund.