Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare anpassar skolans lärmiljöer för att kunna förbättra kunskapsinhämtningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. Avsikten är att ta reda på hur lärarna anpassar lärmiljöerna pedagogiskt, socialt och fysiskt, vilka av anpassningarna som utmärker sig som framgångsrika för elever i läs- och skrivsvårigheter, samt vilka hinder som lärarna anser finns för att kunna genomföra dessa anpassningar i praktiken. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där individens omgivning är avgörande för att en utveckling ska kunna ske. Vi genomförde en enkätstudie, där 58 lärare i årskurserna 4-9 i 17 kommuner i Sverige svarade. Resultatet visade att våra informanter upplever både den pedagogiska och den sociala lärmiljön som mycket bra. De är dock mindre nöjda med den fysiska lärmiljön. Av de anpassningar som görs anser lärarna att det som är mest framgångsrikt för elever i läs- och skrivsvårigheter är möjligheten att använda sig av digitala hjälpmedel, att ge individuella instruktioner, tillhandahålla stödstrukturer samt att använda alternativa redovisningsformer. Extra viktigt anser våra informanter vara att få kollegial stöttning från speciallärare/specialpedagog, rektor och kollegor, tillsammans med goda relationer till eleverna och tid och resurser för att kunna planera och genomföra individuella anpassningar. Svårigheterna med att kunna göra så bra anpassningar som möjligt är, enligt våra informanter, tidsbrist och resursbrist för att kunna planera och genomföra en varierad och individuellt anpassad undervisning och samtidigt räcka till för alla elever. Slutsatsen av vår studie är att lärarna har kunskaper om och på många sätt anpassar skolans lärmiljöer för elever i läs- och skrivsvårigheter. Anpassningarna som görs är till största del av pedagogisk karaktär där lärarna t.ex. ger elever i läs- och skrivsvårigheter individuella instruktioner och använder sig av digitala verktyg. Dock upplever lärarna att det saknas både tid och resurser för att kunna genomföra anpassningarna på ett tillfredställande sätt. Många önskar också handledning och stöttning för att kunna göra detta ännu bättre. För att kunna få mer tid till att hjälpa eleverna vore det bra om det gick att skapa ett arbetssätt som gör att alla elever arbetar på individuell nivå inom samma arbetsområde. Enligt Tjernberg (2013) pekar den tidigare forskningen på att ju mer tid lärarna lägger på tydliga genomgångar i början av lektionen desto mer tid får de att hjälpa elever som är i behov av extra stöd för att utföra uppgiften.