Vi har valt att undersöka vilken syn verksamma dramapedagoger har på begreppet konstpedagogiska perspektivet som Mia Marie F. Sternudd tar upp i sin avhandling ”Dramapedagogik som demokratisk fostran?”(2000) och vilka kompetenser som krävs för att leda ett dramaarbeta inom detta perspektiv där en vanligaste konstformen är arbete med teater. Vi ville också se hur verksamma dramapedagoger ser på lärandet inom det konstpedagogiska perspektivet. Vi startade vår kvalitativa undersökning med en litteraturstudie där de teoretiska tyngdpunkterna ligger på konstpedagogiskt perspektiv, lärandesyn och ledarskap. Vi skapade förberedande pilotfrågor i form av e-postintervjuer, för att via dessa e-postsvar göra ett urval av två yrkesverksamma dramapedagoger för våra djupintervjuer och för att se hur begreppssynen var på det konstpedagogiska perspektivet. Svaren på våra e-postbaserade frågor var att majoriteten inte kände till begreppet konstpedagogiskt perspektiv och gav därför inga svar på vilken syn man hade. En del hade googlat på begreppet och tyckte det var flummigt, och vissa tyckte det var ett för svårt begrepp för att svara på våra frågor. Vi valde ut två dramapedagoger för våra djupintervjuer som hade god kännedom kring det konstpedagogiska perspektivet. Den ena arbetar inom det konstpedagogiska perspektivet medan den andra använder sig av delar av de konstpedagogiska verktygen som ingår i perspektivet men utövar konstformen teater själv som forumskådespelare. Vi kom fram till var att synen på vilka kompetenser som krävs för att leda arbete inom det konstpedagogiska perspektivet var varierande. Det saknades delvis kompetenser i form av teoretisk kunskap kring teater, redskap och metoder kring konstnärligt utförande inom teaterns områden. Exempel på dessa områden är scen teknik, scenisk gestaltning och rollarbete mm. De flesta dramapedagogerna hade en tydlig syn på sitt ledarskap och lärandet. Vi såg att ledarskapet var kopplat till vilket lärande man hade som syfte och mål i arbetet med konstpedagogiska perspektivet, men även vilken syn man hade på sitt egen kunskapsbank inom konstformen teater. Vi fann att det situationsanpassade ledarskapet som bygger på förmågan till lyhördhet var en viktig kompetens och det vore intressant att få ta del av hur man införskaffar sig denna lyhördhet och utvecklar denna. En möjlig utveckling av det konstpedagogiska perspektivet skulle kunna vara att under vår dramapedagogiska utbildning få mer grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper kring teorier, metoder som krävs för att arbeta med det konstpedagogiska perspektivet. / We have chosen to investigate how pedagogues that are working with educational drama view the artistic pedagogical perspective that Mia Marie F Sternudd describes in her thesis “Dramapedagogik som demokratisk fostran?” (2000) and what competences that is needed to lead work in drama within this perspective where the most common art form is working with theater. We also wanted to understand how active drama teachers view learning within the the artistic pedagogic perspective.We started our qualitative study with a view on the literature where the main theories are within the artistic pedagogic perspective, learning and leadership. We made a pilot study via e-mail interview to screen out 2 a base of two active drama teachers that we made in-depth interviews with to find their understanding of the perspective of artistic pedagogic drama. The answers of our e-mail survey showed that the majority of did not understand the concept of artistic pedagogic drama and could therefore not answer on their take of it. Part of the respondents had Googled the concept and found it muddled; some found it to difficult to have a take on it. We chose drama teachers for our in-depth interviews that had a fair understanding of the artistic pedagogic perspective. One works within the perspective and the other uses selected tools from the perspective but practice the art form of theater as a forum artist. We found that the view on what competences that is need to lead the work within the artistic pedagogic perspective varies. There is a partial lack of competence in form of theoretical knowledge regarding theater, tools and methods about artistic performance within the area of theater. Examples of these areas are stage techniques, scenic interpretation and role interpretation. Most drama teachers had a clear view on their leadership and the learning process. We saw that the leadership was connected to what objective they had with their teaching and in the artistic pedagogic perspective, but also what view they had on their knowledge within the art form theater. We found that a situation-based leadership that is builds on the ability of sensing the situation was an important ingredient and it would be interesting to understand how they acquire the ability to sense the situation and how they develop it. A possible development of the artistic pedagogic perspective would be that during our educational drama schooling, got more in-depth theoretical and practical knowledge about theories, methods that is necessary for working with the perspective. Keywords:educational drama - artistic pedagogic perspective – work in theater – leadership – view on learning