Vi lever i ett av de mest jämställda länder i världen, trots detta har Sverige inte nått ända fram (Agenda 2030, 2019; Cushman, 2010; SCB, 2020). Med denna studie undersöker vi hur det ser ut på lågstadieskolor, och hur lärare gör för att med sitt inflytande påverka och förändra de normer och fördomar som finns i samhället. Hur tolkar lärare jämställdhetsuppdraget när det är ett sådant komplext begrepp, och hur ser arbetet ut kring ämnet i skolan där de är verksamma? Den teoretiska referensram som genomsyrar vårt arbete utgår från det fenomenologiska perspektivet. Det har varit till stöd för oss att få kunskap om hur subjektets kärna, det vill säga hur läraren upplever och tolkar begreppet jämställdhet men även uppdraget och hur det kommer till uttryck i praktiken. Med stöd i valda teoretiska perspektiv och metoder vill vi i detta examensarbete skapa en förståelse som utgår från lärarens intersubjektiva tolkning utifrån deras upplevda och utnyttjade handlingsutrymme. Med stöd i metoden semi-strukturerad intervju skapas möjlighet till ett mångsidigt samtal mellan intervjuaren och informanten. I vårt fall med våra fem verksamma lågstadielärare och en specialpedagog har vi undersökt deras intersubjektiva upplevelse och tolkning av jämställdhetsuppdraget. Vi anser att det behövs fler bidragande forskningsstudier som specifikt lyfter lågstadie-lärarens perspektiv eftersom det inte finns samma mängd studier sett till lågstadiet som det gör i förskola eller högre stadier. Med de verksamma lärarnas berättelser kommer vi pre-sentera vilka olika tolkningar det kan finnas kring fenomenet, och att läroplanens tvetydiga be-skrivning gör att lärare snarare lägger ner arbete på det kvantitativa än det kvalitativa jämställdhetsarbetet.