Enligt denna undersökning identifieras läraretiken som en blandning av de tre stora områdena av etiska teorier, det vill säga konsekvensetik, pliktetik och dygdetik. Läraretik hämtar sin etik från olika områden av samhället såsom humanism, miljöetik och demokrati vilket bildar en starkt pluralistisk etik. Detta är ett problem då lärarna individuellt måste agera utifrån en relativt oklar etisk grund. Det finns ingen enhetlighet i lärares agerande vilket skadar lärares möjligheter till professionalisering. Det noteras också hur avsaknaden av ett gemensamt yrkesspråk förhindrar både etiskt handlande och en eventuell professionalisering. Förslag som lagts fram för bidra till en professionalisering är bland annat att lyfta en mer objektiv etik istället för en pluralistisk relativ etik som baseras på konsekvensetik, pliktetik eller dygdetik. I praktiken agerar lärare etiskt pluralistiskt. Yrkesprinciperna för lärare är något mer lutat åt pliktetik med dess regler och riktlinjer. Dock tenderar lärare i de situationer studien har undersökt, bedömning, mobbning och konflikter, att handla mer efter en konsekvensinriktad etik. Lärare tenderar att handla utefter konsekvensen utifrån en omsorgstanke istället för att välja regeln som ofta främjar rättvisa mellan eleverna. Dygdetik kommer in i frågan om professionalism. Frånvaron av dygd i konfliktsituationer är en av anledningarna till att lärare inte anses professionella.

Ur ett historiskt perspektiv är ett traditionellt problem för matematikämnet att det anses som”rent” och är fritt från etiskt och socialt ansvar, ett ämne där etik inte förekommer (Chiodo &Clifton 2018). Således ställdes frågan om det verkligen kan vara på det sättet även 2023? Följande arbete är en kunskapsöversikt vars syfte är att belysa forskning som kännetecknar etik inom matematikundervisningen. Frågeställningen som användes för att uppfylla kunskapsöversiktens syfte var: ● Hur kännetecknas etik inom matematikundervisningen i forskningen? För att besvara forskningsfrågan utgår kunskapsöversikten från Eriksson-Barajas, Forsberg och Wengström (2013) sex-steg-modell för litteratursökningen och urvalsprocessen. De forskningsartiklar som kunskapsöversikten bygger på är framtagna genom ett antal sökningar i olika databaser, primärt ERIC, Primo och ProQuest Central. I sökprocessen användes artiklar som är relevanta för vårt syfte samt att i ett tidigt stadie definiera urvalskriterierna som omfattar bland annat årtal, det vill säga artiklar publicerade under perioden 2013–2023, att samtliga valda artiklar skulle vara Peer Reviewed och att artiklarna tar upp etik i just matematikundervisning och inte etik inom skolväsendet i stort. Resultat från kartläggningen av forskningsartiklarna som tar upp etik i matematikundervisningen, visar på att etik är allestädesnärvarande i matematikundervisningen, även om etiken kan ta sig olika uttrycksformer, exempelvis relationen mellan lärare och elever men även i valet av metod och pedagogik och hur lärare förhåller sig till dessa. Utifrån kartläggningen framkom även att etik är ett komplext och mångfacetterat begrepp vilket gör det till ett begrepp som är besvärligt att skapa en övergripande bild och definition av.

AbstractThe purpose of this essay is to investigate the views Swedish elementary school teachers produce on the subject of ethics. The teachers’ thoughts on selection among ethical notions is described and also how these notions are assessed. The essay proceeds from the central content and the knowledge requirement in the syllabus of religious knowledge. The empirical survey is based on qualitative scientific interviews with four teachers employed in grades 4-6 at different schools.The teachers find ethics in its current state of the syllabus hard to define and they find encounters with parents and pupils difficult in their tasks. The selection of ethics is decided by previously planned basic values education or from conflicts erupting during schools hours. Difficulties with selection of ethics leads to the education only providing the essentials. Assessment of ethics is best performed in small groups where pupils may discuss and thereby present their level of knowledge to their teacher. Teachers believe assessment of ethics is problematic since they have to evaluate the pupils performed knowledge without letting their own personal ethic beliefs interfere in the process. / SammandragSyftet med det här examensarbetet var att ta reda på hur svenska grundskolelärare ser på ämnet etik. Lärarnas tankar kring urvalet som görs av etiska begrepp beskrivs och även hur dessa begrepp senare bedöms. Examensarbetet utgår från kursplanen i religionskunskaps centrala innehåll och kunskapskrav.Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativa forskningsintervjuer som genomförts med fyra lärare verksamma i skolåren 4-6 vid olika skolor.Lärarna anser att etiken i sin nuvarande form i kursplanen är svårdefinierad och de möter svårigheter i mötet med såväl föräldrar som elever i genomförandet av sitt arbetsuppdrag. Urvalet av etik till undervisningen styrs av på förhand planerad värdegrundsarbete eller utifrån konfliktsituationer som uppstår under skoldagen. Svårigheterna med urvalet av etik leder till att undervisningen oftast blir av en väldigt grundläggande karaktär. Vid bedömningen av etiken bör eleverna diskutera i mindre grupper för att visa upp sina kunskaper menar lärarna. Lärarna anser att bedömning av etik är svårt då de måste betrakta elevens förmågor utan att väga in sina egna värderingar i förhållande till elevsvaren.