The aim of this study was to investigate what the phenomenon of ethical competence can mean and what function reading of fiction might mean for the development of ethical competence. Furthermore, it has also discussed what conclusions one can draw from this for ethics education in the religious studies subject. In order to answer the essays aim, the aim has been divided into two main questions and a discussion question. The main questions were: what is ethical competence? What does the reading of fiction mean for the development of ethical competence? The discussion question was: what conclusions can be drawn from the answers from question 1 and 2 in relation to ethics education in religious studies? The basic data to answer the essay questions consists of two theories on reading and which importance fiction has. The material was then examined and analyzed with a sort of qualitative text analysis. The results of the study show two different theories about what ethical competence can mean. The theories show different, but similar, conclusions on how the reading of fiction can be seen as a source if a person wants to develop its own ethical competence. It was also discussed whether ethical competence should be seen as part of the ethics education or not. The results of this discussion was that it’s possible to argue that the development of ethical competence of students should be seen as an integral part of ethics education as ethical competence contains elements that should be seen as part of the general education mission (fostransuppdrag) that the school in Sweden has.

Skolans etikundervisning ska ge eleverna förutsättningar att utveckla ett etiskt förhållningssätt genom att bland annat diskutera moraliska frågor och etiska teorier. Vad som innehållsmässigt ingår är relativt fritt och läraren har möjlighet att anpassa lektionerna efter vad eleverna anser vara viktigt. Dock är detta något som sällan utvecklas och undervisningen faller inom ramen för redan färdiga koncept. Koncept som känns fråntillvända och uråldriga. Samtidigt växer de sociala medierna fram som ett nytt fenomen där en ny etisk arena tagit fart. Syftet med denna studie har varit att se ifall sociala medier kan bidra till ett undervisningsinnehåll inom etikundervisningen. Detta för att skapa bättre förståelse och en mer vardagsnära undervisning. Syftet har undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fokus på elever i mellanstadiet. Resultatet pekar på att eleverna är väldigt ovetandes om vad etik innebär och vad som ingår inom ramen för etikundervisning. Utifrån deras svar verkar en mer värdegrundsbaserad etik föras vilket gör att det finns en avsaknad av den specifikt undervisade etiken. Sociala medier är eleverna väl insatta i och de ser både potential och risker i användandet av det. I diskussion med resultat och forskning framkommer det att sociala medier med fördel skulle kunna användas som en del i etikundervisningen. Dels som en gren för sig, dels som en ingång till en allmänt djupare förståelse och insikt. Diskussion förs ifall etikundervisningen behöver utvecklas och hur sociala medier i så fall är en väg in i denna förändring. / <p>SO</p>

Inom ramen för ämnet religionsdidaktik för årskurs fyra till sex ingår etik som ett undervisningsmoment. Vad detta moment inbegriper är otydligt och den undervisande läraren har oftast fritt spelrum vad gäller innehållet. Samtidigt växer sociala medier fram som ett fenomen där de etiska aspekter som läroplanen föreskriver ämnet religion ständigt förekommer. Detta i takt med att nya etiska och moraliska frågor lyfts i samband med sociala medier. Syftet med den här litteraturstudien har varit att undersöka vad forskning säger om elevers tillämpning av och attityder till sociala medier och om det utifrån denna forskning går att urskilja etiska aspekter som inom religionsdidaktiken kan leda till diskussion om eventuella konsekvenser för etikundervisningen. Syfte och frågeställningar har besvarats genom en systematisk litteraturstudie där granskning av utvald forskning analyserats. Relevant litteratur har eftersökts i databaser och manuellt för att komma åt kärnan i det syfte som föreskrivits. Resultatet visar på att sociala medier dels ger upphov till etisk diskussion, dels att det som fenomen kan hjälpa elever till etisk medvetenhet. Forskning visar på att lärare behöver bli bättre på att förvalta den frihet som ges inom etiken och vikten av att skapa relevant innehåll för eleverna. Förekomsten av kränkningar via sociala medier diskuteras i forskningen och resultatet pekar på att etiska aspekter lyft implicit. Diskussion förs rörande sociala mediers roll inom etikundervisningen och etik i den digitala världen i allmänhet problematiseras. / <p>so</p>

Film är ett populärt medium som har blivit allt mer vanligt att använda i undervisningssyfte. Följande uppsats har studerat hur film kan användas i religionskunskapsämnet för att undervisa om etik.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur sex gymnasieverksamma religionskunskapslärare undervisar om etik med hjälp av film som pedagogiskt verktyg, genom att ta reda på hur de beskriver och motiverar sina ämnesdidaktiska val kring det. Uppsatsen har också undersökt lärarnas synpunkter på att använda film som pedagogiskt verktyg i undervisningen och analyserat vilka kompetenser som lärarna anser vara önskvärda för eleverna att uppnå i etikundervisningen. Undersökningens empiri har samlats in med hjälp av en kvalitativ metod med kvalitativa forskningsintervjuer. Urvalsgruppen har valts med särskild hänsyn till respondenternas profession och lämpliga erfarenhet för ämnet.Studiens resultat visar att lärarna undervisar på olika sätt, däribland med normativa teorier, etiska dilemman, övningar och diskussioner. Lärarna använder kortfilmer, spelfilmer, tv-serier och dokumentärer som innehåller olika etiska dilemman för underlag till diskussion, etisk analys och skriftliga uppgifter. Att väcka elevers uppmärksamhet, intresse, provocera fram diskussion och att få variation i undervisningen beskriver flera motiv till att använda film bland lärarna. Enligt lärarna kan också film levandegöra, engagera och möjliggöra arbete på ett känslomässigt plan. Utmaningar med att använda film har visats vara tidsperspektiv och filmrättigheter samt att hitta relevanta filmer för eleverna. Mot bakgrund av uppsatsens teoretiska referensram kunde två ytterligare kompetenser hittas i lärarnas utsagor, att identifiera etiska problem och att vara engagerad och uppmärksam. Dessa kompetenser finns inte uttryckliga i religionskunskapens ämnesplan och det kan därför tolkas som ett tecken på en outtalad etikutbildning.

Spelfilm som medium är populärt och används allt oftare iundervisningssammanhang. Följande uppsats undersöker hur fem yrkesverksammagymnasielärare tillämpat spelfilm som pedagogiskt verktyg i etikundervisningen ireligionskunskap. Informanterna har valts ut utifrån sin profession ochämneserfarenhet.Syftet med denna studie är att undersöka hur religionskunskapslärare arbetar medetikundervisning i relation till spelfilm som pedagogiskt verktyg. Studienundersöker lärarnas ämnesdidaktiska val samt möjligheter och/eller begränsningarmed spelfilm i undervisningskontext. Följande forskningsfrågor ämnas besvaras.Varför väljer lärarna att tillämpa spelfilm i etikundervisningen och vilkakompetenser vill de att eleverna ska uppnå? Hur beskriver och motiverar lärarnasina arbetssätt med spelfilm i sin etikundervisning? Vad berättar lärarna om attanvända spelfilm i etikundervisningen utifrån både möjligheter och utmaningar?Empirin som studien grundar sig på har samlats in genom kvalitativ metod medsemistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer. Studiens resultat visar lärarnasolika arbetssätt vilka inkluderar etiska dilemman, muntliga och skriftligadiskussioner och övningar samt normativa teorier. Genom olika val av spelfilmarbetar lärarna både med etiska dilemman, etisk analys och som motivation tillelevernas förståelse och reflektion. Film kan, enligt lärarna, väcka känslor samtidigtsom det finns en distans till den fiktiva historien och rollkaraktärerna vilket beskrivssom en fördel eftersom eleverna då inte behöver utgå ifrån sig själva vilket skullekunna vara utlämnande.Utmaningar med spelfilm är att det kan vara tidskrävande både att visa film ocharbeta utifrån den men också att hitta lämpliga filmer eftersom det måste göras medeftertanke, enligt lärarna. Resultatet visar att lärarna arbetar med spelfilm sompedagogiskt verktyg både på lika och olika sätt. En önskvärd kompetens somframträder i alla lärarnas svar är att eleverna ska uppnå förståelse. Den teoretiskareferensramen som utgör grunden för analysen av studiens resultat utgår ifrån fyraeftersträvansvärda etiska kompetenser utifrån Christina Osbeck, Olof Franck,Annika Lilja och Karin Sporres forskning: moralisk känslighet, moraliskt omdöme,moralisk motivation och moraliskt genomförande. Ytterligare två önskvärdakompetenser kan identifieras i lärarnas utsagor utifrån uppsatsens teoretiskareferensram. Att inta en annan ståndpunkt samt att eleverna känner motivation.Dessa finns inte explicit i ämnesplanen för religionskunskap och skulle därmedkunna ses som en implicit etikutbildning.

<p> </p><p>Efter reformationen låg Luthers lilla katekes till grund för folkundervisningen. Under 1800-talet började dock kritik mot den ensidiga undervisningen dyka upp, både av pedagogiska, men också av ideologiska skäl (Skolverket 2009). Detta hade en viss påverkan och i 1919 års undervisningsplan sågs Luthers lilla katekes som en historisk handling som representerade den tiden, då den utkom. Nu fick istället Nya testamentets Bergspredikan en centralt viktig roll som utgångsläge för att reflektera över värdegrundsfrågor i undervisningen.</p><p>1951, efter att religionsfrihetslagen införts, uppkom en del frågor angående vilken kristendomsundervisningens roll skulle vara. Grunden för religionsundervisningen under 1960-talet var att den skulle vara objektiv, saklig och allsidig. Tanken var att undervisningen i religion skulle beskriva olika religioner och livsåskådningar. Denna grundtanke har efter detta utvecklats till att existentiella frågor och frågor om etik och moral fått ett större utrymme i undervisningen. Att ämnet både lyfter upp existentiella frågor som liv och död och andra moraliska bitar samtidigt som det ger ett faktaperspektiv gör att ämnet är både konkret, verklighetsnära och personlighetsutvecklande menar Skolverket (2009).</p><p>Religionskunskap är ett ämne som mer än andra genomgått stora förändringar. Förändringar har skett bland annat med ämnets status, innehåll och utrymme. Dessutom har ämnets betydelse för skolans värdegrund förändrats när ämnet har förändrats. För lärare i religionsämnena har detta självfallet inneburit omställningar i sättet att undervisa och undervisningens innehåll. Detta framkommer tydligt i intervjustudien där intervjupersonerna betonar att undervisningen genomgått en förskjutning från fakta om religion mot undervisning i etik och moralfrågor.</p><p> </p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till Belo da Silva.

Efter reformationen låg Luthers lilla katekes till grund för folkundervisningen. Under 1800-talet började dock kritik mot den ensidiga undervisningen dyka upp, både av pedagogiska, men också av ideologiska skäl (Skolverket 2009). Detta hade en viss påverkan och i 1919 års undervisningsplan sågs Luthers lilla katekes som en historisk handling som representerade den tiden, då den utkom. Nu fick istället Nya testamentets Bergspredikan en centralt viktig roll som utgångsläge för att reflektera över värdegrundsfrågor i undervisningen. 1951, efter att religionsfrihetslagen införts, uppkom en del frågor angående vilken kristendomsundervisningens roll skulle vara. Grunden för religionsundervisningen under 1960-talet var att den skulle vara objektiv, saklig och allsidig. Tanken var att undervisningen i religion skulle beskriva olika religioner och livsåskådningar. Denna grundtanke har efter detta utvecklats till att existentiella frågor och frågor om etik och moral fått ett större utrymme i undervisningen. Att ämnet både lyfter upp existentiella frågor som liv och död och andra moraliska bitar samtidigt som det ger ett faktaperspektiv gör att ämnet är både konkret, verklighetsnära och personlighetsutvecklande menar Skolverket (2009). Religionskunskap är ett ämne som mer än andra genomgått stora förändringar. Förändringar har skett bland annat med ämnets status, innehåll och utrymme. Dessutom har ämnets betydelse för skolans värdegrund förändrats när ämnet har förändrats. För lärare i religionsämnena har detta självfallet inneburit omställningar i sättet att undervisa och undervisningens innehåll. Detta framkommer tydligt i intervjustudien där intervjupersonerna betonar att undervisningen genomgått en förskjutning från fakta om religion mot undervisning i etik och moralfrågor. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till Belo da Silva.

De elever som väljer teknikprogrammet i sina gymnasieval ska enligt läroplanen ges en utbildning som bygger på ett etiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till teknik och teknikutveckling. Detta ska säkerställas genom att lärarna behandlar det kunskapsinnehåll som berör etik i de olika kursplanerna inom teknikprogrammet. Men både egna erfarenheter samt forskning på området indikerar att så inte är fallet i många av Sveriges gymnasieskolor. Detta tycks dels ha sin grund i en upplevd okunskap om etik hos tekniklärarna och dels i en nästan total brist på undervisningsunderlag, exempelvis i form av kursböcker med relevant innehåll. I ett försök att hitta en möjlig väg att som tekniklärare ta sig an det nämnda kunskapsinnehållet så har jag utforskat dialogbaserad undervisning tillsammans med ett utforskande förhållningssätt till etik. Effekten av denna undervisning har sedan utvärderats genom två skriftliga prov. Ett inledande diagnostiskt prov och ett prov vid momentets slut. Samtliga resultat visar också att denna kombination av pedagogisk metod och syn på etik ger en positiv utveckling för eleverna i deras kunskaper att kunna identifiera, samt resonera kring, etiska dilemman.

Enligt Läroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet ska undervisningen i ämnet religionskunskap ge möjlighet till “förmågan att resonera kring begreppen etik, moral och livsfrågor utifrån olika perspektiv” (2022, 118). Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syfte att forska vilka strategier lärare använder i religionsundervisningen i arbete med etik, moral och livsfrågor. Frågeställningar som formulerats utifrån syftet är: “På vilka sätt arbetar lärare med etik, moral och livsfrågor i religionsundervisningen?”, “Vilka utmaningar ställs lärare inför religionsundervisningen kring etik, moral och livsfrågor?” och “Hur påverkar ett mångkulturellt klassrum de utmaningar som kan uppstå?”. Vi har valt att använda det interkulturella perspektivet. Forskning visar på att lärare har svårt att undervisa om etik, moral och livsfrågor i religionsämnet då religion är ett omtvistat ämne. Att arbeta med dessa frågor är därmed ett komplext område men är oundvikligt att komma ifrån när klassrummen präglas av det mångfaldiga samhället vi befinner oss i. Anledningen till att vi valde det interkulturella perspektivet i vår studie, ligger i grund till att dagens skolor är präglade av elever med olika kulturer. På så sätt är det betydelsefullt för oss att forska hur stor betydelse det interkulturella- och mångkulturella klassrummet har för läraren. Resultatet från vår studie visar på att lärarna använder flera olika strategier i undervisningen kring begreppen etik, moral och livsfrågor. Ytterligare visar resultatet på undersökningen att olika läromedel och strategier bör användas i undervisningen för att få en bidragande faktor för kunskapsutvecklingen. Samtidigt visar vårt resultat att ett mångkulturellt klassrum gynnar eleverna eftersom det bidrar till diskussioner och förståelse för varandras bakgrund. Det är därför viktigt att man som lärare skapar dessa goda förutsättningar för att få eleverna att våga förmedla sina värderingar och synpunkter i klassrummen. Viktigt är att tänka på att hålla diskussionerna så neutralt som möjligt så det inte går emot skolans värdegrund. Resonemanget synliggjordes tydligt i resultatet, då det betonades att undervisningen ska bidra till att fostra demokratiska medborgare och på så sätt har lärarna en viktig roll i klassrummet.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att ta fram en kravspecifikation till ett läromedel i Etik till gymnasieskolans ämne Religionskunskap. Teorin är att en litteratur- och diskursanalys på olika texter såsom styrdokument, kurslitteraturlistor, rekommendationer från skolverket och framvaskat material ska kunna bidra med idéer till hur ett sådant läromedel kan utformas med avseende på form och funktion. Studien hittar sin empiri från nämnda styrdokument och normerande verk, såsom litteratur inom området från lärarutbildningen och rekommendationer från Skolverket. Det tänkta resultatet är ett läromedel indelat i tre grova kategorier; huvudbok, uppgiftsbok och referensbok med ett innehåll som uppfyller ämnesplanens alla mål och centrala innehåll. Studien kommer också fram till att etikdidaktisk forskning inte finns enkelt tillgänglig, och etikdidaktiska överväganden förmodligen inte är beforskat i befogad utsträckning.