Syftet med denna studie var att ta reda på om förståelsen hos elever med svenska som andraspråk i årskurs 4 och 5 påverkas när de tar till sig text via talsyntes jämfört om de får läsa den utifrån faktorerna avkodningsförmåga, arbetsminneskapavitet och kön. Ett annat syfte var att försöka fånga elevernas upplevelse av att använda talsyntes. Studien syftade även till att bidra med data till ett pågående forkningsprojekt där textförståelsetester utvärderas vid psykologiska institutionen på Linnéuniversitetet. Studiens deltagare bestod av 55 elever med svenska som andraspråk från fyra olika skolor i tre olika kommuner. Resultatet i studien analyserade utifrån teorierna The Simple View of Reading och Vygotskijs tankar om mediering. Studiens resultat visar att eleverna får ett högre resultat i textförståelse på texterna de läst än lyssnat på via talsyntes och att elever i avkodningssvårigheter har lägre medelvärden och medianer i sina resultat. I denna studie har pojkarna fått ett högre medelvärde på resultatet i samtliga texter avseende förståelse än vad flickorna fått. Resultaten i studien visar även att elever som antas vara utan större arbetsminnessvårigheter har ett högre medelvärde i samtliga texter. Studiens resultat visar på höga textförståelsepoäng, särskilt på text 1-3, vilket kan indikera en takeffekt. I en av texterna fann studien en mycket svag positiv korrelation mellan elevernas upplevelse av att lyssna på text och deras resultat avseende förståelse när de lyssnar på text via talsyntes. 81 % av eleverna angav i intevjun att de upplevde det ganska lätt eller lätt att lyssna på ljudbok, högläsning eller inläsning.