Studiens syfte är att beskriva och analysera om lågstadielärare uppfattar att verktygen LegiLexi och Lexplore gynnar kartläggningen av lågstadieelevers läsfärdigheter samt på vilket sätt. Sju deltagare med erfarenhet av LegiLexi samt lika många med erfarenhet av Lexplore medverkade i studien och tillkom genom ett bekvämlighets- och snöbollsurval. En kvalitativ metod i form av digitala enkäter med öppna frågor användes för att söka svar på kartläggningsverktygens för- och nackdelar, vilka elever som gynnas respektive missgynnas samt hur resultatet används. För att strukturera och kategorisera resultatet användes tematisk analys och sju teman urskildes som tillsammans besvarar studiens syfte och frågeställningar. Resultaten visar att ofokuserade och svaga elever anses missgynnas av verktygens upplägg och att det påverkar elevernas motivation. En fördel med verktygen är dock att de underlättar för en likvärdig bedömning och de elever som är i behov av stöttning upptäcks tidigt och att undervisningen kan anpassas utifrån olika behov. Läsförståelse anses vara den viktigaste läsfärdigheten att utveckla men deltagarna är kritiska till hur läsförståelsen mäts och det faktum att kartläggningsverktygen tar mycket lektionstid i anspråk. Trots att elever anses missgynnas av kartläggningarnas upplägg kan verktygen hjälpa lärarna med bedömning av elevers läskunskaper. Genom att kombinera båda kartläggningsverktygen finns möjligheten att leva upp till deltagarnas önskan om ett mer effektivt och tidsbesparande kartläggningsverktyg då endast de med svårigheter behöver vidare utredning.