Bakgrunden till denna studie är att förskoleverksamheten i Sverige har genomgått förändringar sedan läroplanens införande 1998. Tyngdpunkten ligger på barns lärande i högre grad än tidigare. Den utvecklingen ställer även andra krav på pedagogerna, som behöver fortbildning för att kunna följa målen. I Stockholms stad har läsombud utsetts på många förskolor, med uppdraget att utveckla arbetet med högläsning på sin förskola. Syftet med studien är att få kunskap om hur pedagogerna upplever uppdraget som läsombud och hur det fungerar i förhållande till arbetet på förskolan och arbetslagen. Metoden bestod av intervjuer med fem läsombud. Resultatet visar att dessa pedagoger tog uppdraget på grund av ett intresse för litteratur och högläsning i förskolan. Alla hade en positiv syn på uppdraget. Flera av pedagogerna hade fått fördjupade kunskaper och ökad medvetenhet om betydelsen av högläsning för barns språkutveckling och hur arbetet med det kan utföras. Samarbetet kring högläsning förskolan hade gått bra på den egna avdelningen, men inte på övriga avdelningar. Analysen gjordes med Erving Goffmans teori om roller som grund. Han menade att individen alltid spelar en roll i samspelet med andra människor. Genom olika uttryck påverkar individen de andra i syfte att styra hur de definierar situationen. Mina analys är att pedagogerna fick en större tro på sina egna uttryck genom uppdraget som läsombud och kunde därför påverka sitt team, det vill säga sitt arbetslag. Däremot var det svårare att påverka de andra teamen, eftersom varje team hålls samman genom det intima samarbetet. I ett större perspektiv är det tydligt att det ställs högre krav på förskolepedagoger än tidigare samtidigt som arbetsbelastningen har ökat.

The aim of this master thesis is to study how reading representatives are organized within Swedish healthcare and how they work to make reading and the library accessible to adults with intellectual disabilities. The theoretical framework draws on Andersson’s and Skot-Hansen’s model of the public library and Buckland’s identification of barriers to information access. Furthermore, Axelsson’s and Bihari Axelsson’s taxonomy of collaboration modes was used. In total eight semi-structured qualitative interviews were conducted with reading representatives and coordinators from two Swedish municipalities. The results reveal that the reading representatives are dedicated and make efforts to collaborate with the library, while the management of the organization itself seems to be weak. The analysis shows that the reading representatives work remove many barriers to library usage. However, some barriers require management decisions to be removed. To reach stability and continuation in the organization of the reading representatives, an implementation of work processes – that can evaluate changes in library accessibility for the target group – is suggested.