Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal lärare och speciallärare resonerade kring val av läsinlärningsmetod i allmänhet och när det gäller lässvaga barn i synnerhet. Det som var av vikt för studien var bland annat vilka metodval pedagogerna gjorde i sitt arbete och även vad de ansåg finnas för orsaker till lässvaghet. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden var intervjuer. Resultatet som framkom av studien var att lässvaghet kan bottna i många olika orsaker. Resultatet visade även att samtliga pedagoger kombinerade olika läsinlärningsmetoder i sin undervisning. Slutsatsen av studiens resultat blev att det var viktigt att ha kännedom om flera olika läsinlärningsmetoder och kunskap om hur dessa kunde användas på ett insiktsfullt sätt så att elevernas skilda behov kunde tillgodoses.

Den här uppsatsen undersöker hur samtida lättläst realistisk litteratur skildrar vilka utmaningar samhället menar att pojkar i högstadieåldern med läs- och skrivproblematik står inför. Eftersom texttypen lättläst är relativt ung och har andra förutsättningar än traditionell litteratur tar uppsatsen också upp texttypens historia och särskilda förutsättningar. Lättläst har flera målgrupper med olika behov. Den här uppsatsen fokuserar på pojkar i målgruppen ′′läsovilliga,läsovana och läsomotiverade′′ Genom narrativa progressionsanalyser av titlar vars protagonister har uttalad läs- och skrivproblematik visar uppsatsen vilka normer och värderingar som pojkarna måste följa för att komma ur det utanförskap som deras läs- och skrivsvårigheter försätter dem i. Uppsatsen kartlägger och analyserar också sociala markörer som används för att gestalta protagonisternas utanförskap. Analyserna kombinerar narratologi med litteratur- och kultursociologisk- och alteritetsteori. Resultatet diskuteras sedan med hjälp av begreppet hegemoni och föreslår att den skildring av målgruppens situation som texttypen för fram innebär att pojkar i grundskolan med läs- och skrivproblematik ensamma får ta ansvar för sina eventuella skolmisslyckanden. Uppsatsen föreslår också att narrativ i lättläst litteratur för pojkar som anses behöva hjälp för att läsa komma in i litteraturens värld avhåller målgruppen från läsning.