Andraspråksinlärning förutsätter att elever lär sig nya ord och därmed förutsätter ett välfungerande minne och undervisningsmetoder som utnyttjar hur minnet lagrar och återkallar ord. I svenska grundskoloranvänds ofta den traditionella metoden, där elever får bekanta sig med nya ord och fraser (det vill säga glosor) genom att ta del av olika läromedelsbaserade texter och inspelningar i samband med en gloslista som ska instuderas till ett kommande glosförhör. I vår undersökninghar vi jämfört ordinlärning bland mellanstadieelever som har tagit del av den traditionella metoden kontraelever som har deltagit ien pedagogisk dramaaktivitet: Readers Theatre(lästeater). Vår undersökning var begränsad och dess validitet och reliabilitet kan ifrågasättas ur flera aspekter, men våra studieresultat stödjer premissen att elever som deltar i lästeater kan lära sig och minnas nya engelskglosor lika bra och även bättre än elever som lär sig dem genom traditionella undervisningsmetoder. Vår undersökningsresultatantyder att den traditionella metoden är bättre för att behärska stavning och översättning av några utvalda glosor, åtminstone kortsiktigt, medan lästeatermetoden gereleverna en bättre och mer minnesvärd uppfattning om glosornas betydelser och användning i kontext. Våra studieresultat pekar på att inga av metoderna ärfullständiga, då elevernas minne för orden och fraserna som de exponerades försämrades efter en vecka. Att kombinera metoderna skulle möjligtvis ha lett till mer avsiktlig repetition av orden och ännu bättre ordminne / Second language learning requires that pupilslearn new words and thus requires a well-functioning memory and teaching methods that utilize how the memory stores and recalls words. In Swedish gradeschools, the traditional method used to acquaint pupils with new words and phrases (i.e.vocabulary) isthrough various textbook-based texts and recordings in connection with a vocabularylist that is to be studied for an upcoming vocabulary text. In our study, we compared word learning among pupilswho were taught by the traditional methodversus pupils who participated in an educational drama activity: Readers Theatre. Our study was limited, and its validity and reliability can be questioned from several aspects, but our results support the premise that pupilswho participate in Readers Theatrecan learn and remember new English vocabularyjust as well and even better than pupilswho learn them through traditional teaching methods. Our survey results suggest that the traditional method is better for mastering spelling and translation of selected vocabulary,at least in the short-term, while Readers Theatregivespupilsa better and more memorable understandingof the meaning and use of the vocabularyin context. Our results indicate that neitherof the methods isinfallible, as pupils’memory for the words and phrases they were exposed to deteriorated after a week. Combining the methods might have led to more deliberate repetition of the vocabularyand even better vocabularymemory