Syftet var att identifiera faktorer som påverkar föräldrars beslut att söka akutsjukvård för deras barn med icke akuta sjukdomstillstånd. Metod: Studien designades till en integrativ litteraturöversikt med systematisk ansats. Tre kvalitativa och tolv kvantitativa artiklar inkluderades och granskades utifrån Caldwells et al. (2011) granskningsmall. Analysen skedde i enlighet med Whittemore och Knafl (2005) som en integrativ analys utifrån en induktiv ansats. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman; Oro i samband med sjukdom, tillgänglighet samt individuella föräldrafaktorer. Dessa fördelades sedan in nio subtema; Rädsla för försämring, behov av information och trygghet, brist på kunskap, obegränsad tillgång, specialistvård, snabba svar, utbildningsnivå, åldersfaktorer samt överskattning av allvarlighetsgrad. Dessa faktorer spelade en väsentlig roll varför föräldrarna sökte akutmottagningen med deras icke-akut sjuka barn. Slutsats: Med hjälp av ökad insikt och förståelse av patientens helhetsbild kan sjuksköterskan möta föräldrars behov samt ge anpassad rådgivning och hänvisa till rätt vårdnivå, vilket ökar patientsäkerheten på en akutmottagning. / The aim was to identify factors that influence parents' decisions to seek emergency medical care for their children with non-acute medical conditions. Method: The study was designed as an integrative literature review with a systematic approach. Three qualitative and twelve quantitative articles were included and reviewed based on Caldwell's (2011) review template. The analysis took place in accordance with Whittemore and Knafl (2005) as an integrative analysis based on an inductive approach. Results: The results are presented based on three themes; Anxiety associated with illness, availability and individual parental factors. These were then divided into nine subthemes; Fear of deterioration, need for information and reassurance, lack of knowledge, unlimited access, specialist care, quick responses, level of education, age factors and overestimation of severity. These factors played a significant role in why the parents sought the emergency department with their non-acutely ill child. Conclusion: With the help of increased insight and understanding of the patient's overall picture, the nurse can meet parents' needs as well as provide tailored advice and refer to the right level of care, which increases patient safety in an emergency department.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Det harvisat sig att arbetslivsinriktade insatser är effektiva i förebyggande syfte för personer medlättare psykisk ohälsa. Anpassning av arbete och/eller anpassning på arbetsplatsen är eneffektiv åtgärd för att kunna återgå i arbete så snabbt som möjligt. Syfte: Syftet med studienvar att kartlägga de arbetsterapeutiska interventioner som syftar till att främja återgång iarbete efter sjukskrivning för vuxna med lättare psykisk ohälsa. Metod: Metoden var enlitteraturstudie där databassökning har genomförts i AMED, PubMed, CINAHL ochPsycinfo. Sökningen resulterade i 15 artiklar. Resultat: I resultatet kunde fem temanidentifieras, ‘’Gruppbaserad intervention’’, ‘’Arbetsplatsspecifik intervention ocharbetsrelaterad problemlösning’’ , ‘’Personcentrerade mål och strategier’’, ’Undervisningför återgång i arbete’’ och ‘’Personcentrerat dialogmöte’’. Diskussion: Litteraturstudien visaratt det finns olika arbetsterapeutiska interventioner i relation till återgång i arbete för personermed lättare psykisk ohälsa. Interventionerna genomfördes i grupp, enskild och påarbetsplatserna för att främja återgång i arbete för personer som är sjukskrivna på grund avlättare psykisk ohälsa. Slutsats: Studien påvisar att det finns olika interventioner för attfrämja återgång i arbete för vuxna personer med lättare psykisk ohälsa.