<p>Sammanfattning</p><p>Läxor är ett dagligt inslag i arbetet för de flesta lärare och något som ständigt återkommer i debatten, bland annat i media. Då lärarna är de som ger läxor har vi valt att i vår uppsats belysa deras tankar kring läxor. Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka uppfattningar lärarna har om läxor och deras tankar kring läxornas utformning och effekt.</p><p>I uppsatsen redogör vi för den tidigare forskningen kring läxor, forskningen har främst bedrivits i USA och det finns inte mycket svensk forskning på området. Amerikanen Harris Cooper är den som forskat mest kring fenomenet läxor, det han främst undersökt är hur läxor påverkar elevernas resultat. Det har dock framförts mycket kritik mot Cooper och hans forskning, bland annat pekar forskaren Alfie Kohn på att det ofta finns stora metodologiska brister i undersökningarna som Cooper baserar sin forskning på. Trots att tonvikten inom forskningen ligger på kopplingen mellan läxor och elevernas resultat så finns det även viss forskning som riktar in sig på de två andra aspekterna av läxor som vi intresserat oss för, nämligen läxornas utformning och lärarnas avsikter med varför de ger läxor.</p><p>Våra resultat bygger på kvalitativa intervjuer med sex lärare två från 7-9 skolor i Mellansverige. Av de lärare vi intervjuat är det bara en som inte regelbundet använder sig av läxor. Lärarna har en gemensam syn på att läxan ska vara meningsfull för eleverna och att läxa inte ska ges för läxans skull. Lärarna ser även läxorna som en hjälp och ett stöd för eleverna att nå målen.</p><p>Utifrån de svar vi fått i våra intervjuer har vi sett att lärarna har ett kluvet förhållande till läxor och att de inte sällan gör motstridiga uttalanden. Lärarna har många tankar kring läxor men dessa tankar lyfts sällan upp till diskussion lärare emellan. Lärarna på en och samma skola har olika tankar kring läxor och skilda läxrutiner. Bristen på diskussion kring läxor är inte bara ett problem ute på de enskilda skolorna. Läxan är så gott som osynlig i den pedagogiska diskursen, något som även tagits upp i forskningen. Att läxan inte diskuterats beror nog i mångt och mycket på den bristande forskningen på området. Vi anser att både blivande och redan verksamma lärare skulle gynnas av mer forskning som kan ge dem något att stödja sig på när de ger läxor.</p><p>Nyckelord: läxor, hemuppgift, hemarbete, läxpolicy</p>

Sammanfattning Läxor är ett dagligt inslag i arbetet för de flesta lärare och något som ständigt återkommer i debatten, bland annat i media. Då lärarna är de som ger läxor har vi valt att i vår uppsats belysa deras tankar kring läxor. Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka uppfattningar lärarna har om läxor och deras tankar kring läxornas utformning och effekt. I uppsatsen redogör vi för den tidigare forskningen kring läxor, forskningen har främst bedrivits i USA och det finns inte mycket svensk forskning på området. Amerikanen Harris Cooper är den som forskat mest kring fenomenet läxor, det han främst undersökt är hur läxor påverkar elevernas resultat. Det har dock framförts mycket kritik mot Cooper och hans forskning, bland annat pekar forskaren Alfie Kohn på att det ofta finns stora metodologiska brister i undersökningarna som Cooper baserar sin forskning på. Trots att tonvikten inom forskningen ligger på kopplingen mellan läxor och elevernas resultat så finns det även viss forskning som riktar in sig på de två andra aspekterna av läxor som vi intresserat oss för, nämligen läxornas utformning och lärarnas avsikter med varför de ger läxor. Våra resultat bygger på kvalitativa intervjuer med sex lärare två från 7-9 skolor i Mellansverige. Av de lärare vi intervjuat är det bara en som inte regelbundet använder sig av läxor. Lärarna har en gemensam syn på att läxan ska vara meningsfull för eleverna och att läxa inte ska ges för läxans skull. Lärarna ser även läxorna som en hjälp och ett stöd för eleverna att nå målen. Utifrån de svar vi fått i våra intervjuer har vi sett att lärarna har ett kluvet förhållande till läxor och att de inte sällan gör motstridiga uttalanden. Lärarna har många tankar kring läxor men dessa tankar lyfts sällan upp till diskussion lärare emellan. Lärarna på en och samma skola har olika tankar kring läxor och skilda läxrutiner. Bristen på diskussion kring läxor är inte bara ett problem ute på de enskilda skolorna. Läxan är så gott som osynlig i den pedagogiska diskursen, något som även tagits upp i forskningen. Att läxan inte diskuterats beror nog i mångt och mycket på den bristande forskningen på området. Vi anser att både blivande och redan verksamma lärare skulle gynnas av mer forskning som kan ge dem något att stödja sig på när de ger läxor. Nyckelord: läxor, hemuppgift, hemarbete, läxpolicy

Detta är en undersökningen om hur rektorer och lärare uppfattar läxor, vilka skäl det finns för att ge läxor och vilka effekter de förväntas ha. Studien undersöker också om skolor har något skrivet i lokala styrdokument om läxor.Fyra lärare och två rektorer intervjuats och en studie av tjugo skolors hemsidor har genomförts.Rektorernas uppfattning är att läxor tar för mycket tid från lärare och att elever behöver sin fritid. Lärare ger läxor i huvudsak för att föräldrar ska få insyn och bli delaktiga i barnens skolarbete och de är överens om att eleverna behöver träna framförallt läsning hemma. Två av skolorna har riktlinjer avseende arbetet med läxor.Läxor kan ha positiva effekter såsom till exempel ökat lärande, men det negativa kan vara att det leder till stora skillnader i barns lärande beroende på hemförhållanden. En annan slutsats är att läxor bör problematiseras och diskuteras för att främja alla barns måluppfyllelse.

Gullander, Camilla & Lindeberg, Karin (2010). Läxor – i vilket syfte? En studie om lärares syn på läxor i en mångkulturell skola. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Vårt syfte med denna undersökning har varit att förklara hur lärare tänker kring fenomenet läxor. Av vilka skäl ger lärare läxor? På vilket sätt tar lärare hänsyn till elevers olika förutsättningar? Finns det någon läxpolicy som lärare arbetar utifrån? Detta är våra tre huvudfrågeställningar som genomsyrar hela vårt examensarbete. Vi har valt Vygotskijs sociokulturella teori som utgångspunkt för vår undersökning, då vi anser att det finns kopplingar mellan sociokulturella faktorer och förutsättningar för att göra sina läxor. I vår undersökning har vi använt oss av metoden kvalitativa intervjuer, där fem lärare som arbetar på en mångkulturell skola har delgett oss sina åsikter och tankar om läxor. De främsta anledningarna till att lärarna vi har intervjuat ger läxor är för att eleverna ska repetera befintlig kunskap, lära sig att ta ansvar och för att föräldrarna ska få en inblick i skolarbetet. I möjligaste mån försöker de intervjuade lärarna att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar för att göra sina läxor, då en del av läxorna individanpassas utifrån elevernas kunskapsnivå. Under arbetets gång har vi kommit fram till att elevers olika förutsättningar påverkar deras läxläsning och att lärare därmed måste individanpassa läxor i högre utsträckning, så att varje elev klarar av att göra sin läxa helt på egen hand, först då anser vi att läxor kan ge positiv effekt. Då en läxpolicy problematiserar lärarnas syn på och förhållningssätt till läxor, anser vi att en läxpolicy kan fungera som ett stöd för lärare, elever och föräldrar.

Vårt syfte med denna undersökning har varit att förklara hur lärare tänker kring fenomenet läxor. Av vilka skäl ger lärare läxor? På vilket sätt tar lärare hänsyn till elevers olika förutsättningar? Finns det någon läxpolicy som lärare arbetar utifrån? Detta är våra tre huvudfrågeställningar som genomsyrar hela vårt examensarbete. Vi har valt Vygotskijs sociokulturella teori som utgångspunkt för vår undersökning, då vi anser att det finns kopplingar mellan sociokulturella faktorer och förutsättningar för att göra sina läxor. I vår undersökning har vi använt oss av metoden kvalitativa intervjuer, där fem lärare som arbetar på en mångkulturell skola har delgett oss sina åsikter och tankar om läxor. De främsta anledningarna till att lärarna vi har intervjuat ger läxor är för att eleverna ska repetera befintlig kunskap, lära sig att ta ansvar och för att föräldrarna ska få en inblick i skolarbetet. I möjligaste mån försöker de intervjuade lärarna att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar för att göra sina läxor, då en del av läxorna individanpassas utifrån elevernas kunskapsnivå. Under arbetets gång har vi kommit fram till att elevers olika förutsättningar påverkar deras läxläsning och att lärare därmed måste individanpassa läxor i högre utsträckning, så att varje elev klarar av att göra sin läxa helt på egen hand, först då anser vi att läxor kan ge positiv effekt. Då en läxpolicy problematiserar lärarnas syn på och förhållningssätt till läxor, anser vi att en läxpolicy kan fungera som ett stöd för lärare, elever och föräldrar.

Syftet med arbetet är att undersöka hur miljön, när eleverna arbetar med sina läxor, förändras med stigande ålder. Vidare att försöka finna när barnens lärstil utvecklas. Slutligen att undersöka om det finns lärmiljöer som eleverna väljer hemma som inte skolan kan erbjuda.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om läxor, läxmiljöer, lärmiljöer och lärstilar. Med enkäter utfrågas ett antal elever i grundskolans år två och år åtta för att ta reda på vilka läxmiljöer de trivs i. Några rektorer får uttala sig om de kan erbjuda alla de lärmiljöer eleverna trivs i utifrån enkätsvaren.Resultatet visar att läxmiljöerna förändras under grundskoletiden. Det ger också en inblick i elevernas läxmiljö. Det visar även att skolan inte kan erbjuda individuella lärmiljöer till alla elever. / Not available in english

SammanfattningStefan Soomro (2016). "Alla får inte samma läxa". ("Not everyone gets the same homework".) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.ProblemområdeDenna studie vill belysa läxpolicyn som ett viktigt fenomen i dagens svenska skola. Både formella och informella diskussioner om läxor förekommer överallt i samhället. Frågan som diskuteras här är hur dessa samtal inom skolans ram skrivs ner och dokumenteras i en policy. Om varje skola har en läxpolicy kan pedagoger, elever och föräldrar bättre förstå hur arbetet med läxor på skolan fungerar och det blir samtidigt lättare att arbeta medvetet mot en likvärdig utbildning på skolan. Syfte och preciserande frågeställningarSyftet med denna studie är att studera en skolas arbete med läxpolicy och utifrån deras arbete finna framgångsfaktorer. Förhoppningen är även att föreliggande arbete kan fungera som ett arbetsmaterial vid diskussioner om elevers läxor. Specialpedagogen är en person som kan använda dessa faktorer som lärdomar i sitt arbete och få en drivande roll på olika skolor. Följande frågeställningar är därför aktuella i sammanhanget:•På vilket sätt har skolan tagit fram sin läxpolicy?•Vilken forskning ligger till grund för skolans läxpolicy?•På vilket sätt används policyn i det systematiska kvalitetsarbetet?Teoretisk ram Teorin om socialkonstruktionism ligger som grund i denna studie. Det innebär ett synsätt om samhället som socialt konstrukturerat av människor i samspel med varandra. Enligt perspektivet konstrueras olika fenomen av människorna som använder begreppen, i den tid de används. Det gör att innebörden av de olika fenomenen kan förändras över tid. Framför allt språket lyftes fram som en viktig faktor och därför kallas denna förändring inom samhällsvetenskaperna för ”den språkliga vändningen”. Anhängarna till denna teori lyfter gärna fram att de sociala konstruktionerna har en viktig funktion när det gäller att skapa en bild av vad som är normalt och onormalt. Skolan är en verksamhet som ständigt utvecklas. En del nya begrepp och fenomen tillkommer och en del försvinner. Fenomen skapas här och nu av personer som direkt berörs av dem. Våra fördomar och vår förförståelse påverkar den bild vi skapar om vår verklighet som vi befinner oss i. Dessa upplevelser, som är socialt konstruerade, påverkar oss i vardagen. Teorin i detta arbete används för att belysa se hur samspelet fungerat, eller inte fungerat, på den aktuella skolan. Studien vill även visa på betydelsen av att skolors läxpolicy konstrueras tillsammans med människorna som skall använda den. MetodStudien använder en kvalitativ intervjumetod med fenomenologisk forskningsansats. Fenomenologi beskrivs som läran om tolkning och handlar om hur vi kan förstå och skapa mening i tillvaron. Intervjuerna i arbetet spelades in och granskades noga. Därefter analyserades svaren och utgjorde grunden till nya frågor. Uppmärksamhet riktas till hur författarens förförståelse och fördomar präglar arbete med granskningen. Att befinna sig i en cirkulär process, som sker vid tolkning av insamlad empiri, ökar förståelsen. För att ta reda på hur det egentligen går till att göra en läxpolicy behövs en motpart som kan ge en kontext där fördomar utmanas och sätts på prov. ResultatIntervjuerna med rektorn om läxpolicyn hade fokus på tillvägagångssätt, forskningsgrund och användningsområde i skolans kvalitetsarbete. Då analysen av svaren på dessa frågor färdig-ställts kunde resultaten sammanfattas i sju kategorier. Oavsett kontext anses dessa vara av vikt vid upprättandet av en läxpolicy. De sju kategorier är följande: 1) Begreppen. Öka kunskapen kring begrepp, som policy och rutiner, bland kollegiet.2) Delaktigheten. Elever och föräldrar görs tidigt delaktiga i arbetet med läxpolicyn.3) Tiden. En medvetenhet om den tid som krävs av pedagogen för individanpassade läxor.4) Undersök hemmiljön. Ta reda på och utvärdera hur läxarbetet fungerar i hemmet.5) Forskningen. Vad säger aktuell forskning om läxor och inlärning? Vad är en bra läxa?6) Lärande samtal. Kollegor pratar pedagogik för att få nya insikter och kunskaper. 7) Läxpolicy som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. En analys av ovanstående delar görs kontinuerligt och ingår som en del i skolans kvalitetsarbete. Skolan bör ha en återkommande diskussion om läxor. Frågan de skall ställa till sig själva är: Varför har vi läxor på vår skola?KunskapsbidragetForskning som behandlar läxpolicyarbete är svårt att finna. Den kända läxforskaren Harris Cooper (2001, 2007) framhåller vikten av en policy och nämner även vad den bör innehålla. Detta arbete fokuserar på hur en specifik skola arbetat fram sin policy och vilka lärdomar andra kan göra av det. Om en skola använder sig av läxor som en del av den ordinarie undervisningen, så bör de även ha en policy kring hur detta arbete ser ut precis som det finns en läroplan med centralt innehåll och kriterier för bedömning. Vi människor är olika och gör saker på olika sätt. Slutsatser och lärdomar i detta arbete är därför generellt skrivna, så de kan användas av alla skolor som funderar på att starta ett arbete med läxpolicy.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogens roll är viktig för alla elever – inte bara för de med särskilda behov. Detta gäller både i den ordinarie undervisning och med läxarbetet. Hur barns hemmiljö påverkar möjligheten att lära är allmän kunskap och behovet av en förståelse för skillnader i hemmen är av yttersta vikt. Det behövs en person på varje skola som för elevernas talan vid exempelvis diskussioner om läxans vara eller icke vara. Specialpedagogen bör vara denna person. Det är min önskan att rektorer kan se ett användningsområde för specialpedagogens erfarenheter och kompetens i ett läxpolicyarbete, där de sju kategorier som jag beskrivit ovan fyller en funktion. Nyckelord: läxa, läxpolicy, framgångsfaktor, socialkonstruktionism, specialpedagog / English summary: "Not Everyone Gets The Same Homework" (Stefan Soomro, 2016)A study on the process of writing a homework policy.This study wants to highlight the homework policy as an important phenomenon in Swedish schools. Both formal and informal discussions on homework are present everywhere in society today. The question is how these discussions within the school are documented in a policy. If a school has a homework policy then educators, students and parents can better understand the idea of homework.The intent was to study a specific school's work with their policy and then organize different kinds of knowledge in specific categories. Other schools can use this knowledge, with the special education teacher in a leading role, when writing a homework policy of their own. The theory of social constructionism is the foundation in this study. This means an approach on society as socially constructed by people interacting with each other. According to this perspective phenomenon is constructed by the people who use them. Therefore, the meaning of various phenomena may change over time. This study uses a qualitative interview method with a phenomenological research approach to get answers to questions about the homework policy process in a school. Our prejudices and our preconceptions affect the image that we create from the reality that we live in. These experiences, which are socially constructed, affects us in everyday life. After three interviews with one principal the results have been summarized in seven categories. Regardless of the context these categories are considered by the author to be of importance of writing a homework policy. These seven categories are as follows: 1) Concepts. Increasing knowledge about concepts, for example policies and procedures in a school environment.2) Participation. Pupils and parents must be involved at an early stage on the process of writing a homework policy.3) Time. An awareness of how much time is required for a teacher to personalize homework.4) Home environment. Evaluate pupils' and parents' experiences at home.5) Research. What does current research say about homework and learning? What is good homework? 6) Discussions on learning. Colleagues talking about education to gain new insights and knowledge.7) The homework policy as part of the systematic quality work. An analysis of the above parts is made continuously and is included as a part of the school’s quality work. The school should have a regular discussion on homework. The question they should ask themselves every year is: Why do we have homework in our school?Keywords: homework, homework policy, successful learning, social constructionism, special education teacher