Artefakter försvårar analys av långtids-elektrokardiografi-registrering (LTER) och resulterar i en försämrad diagnostisk säkerhet. Minimering av mängden artefakter spelar således en väsentlig roll för ställandet av rätt diagnos. Syftet med denna studie var att jämföra om mängden artefakter, som uppkom vid 24-timmars LTER på patienter, skiljde sig åt med och utan fixering av elektroderna. Populationen bestod av trettio patienter som var inbokade för 24-timmars LTER vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Patienterna delades in i två grupper med femton patienter i varje grupp. På grund av fyra externa bortfall bestod det slutgiltiga urvalet av tretton studiedeltagare i vardera gruppen. I grupp A användes ett tubnät för att hålla kablarna på plats och i grupp B fixerades varje elektrod och kabel med Mefix. Grupperna jämfördes sedan avseende mängden artefakter som uppkom under registreringsperioden.  För att analysera om det förelåg någon signifikant skillnad i artefaktuppkomst mellan grupperna användes Wilcoxons rangsummetest. Rangsummorna för respektive grupp beräknades och jämfördes med ett kritiskt intervallvärde. Rangsummorna låg inom intervallet för det kritiska värdet, varpå nollhypotesen ej kan förkastas. Följaktligen förelåg ingen signifikant skillnad i mängden uppkomna artefakter mellan grupperna. På grund av ett litet urval samt brister i undersökningsförfarandet kunde dock inga grundade statistiska slutsatser konkluderas. / Artefacts complicate the analysis of long-term electrocardiography-registration (LTER) and result in a worsened diagnostic accuracy. Thus, minimization of the amount of artefacts plays a vital role in the making of a correct diagnosis. The aim of this study was to compare if the amount of artefacts that occurred during 24-hour LTER on patients, differed with and without electrode fixation.  Thirty patients who underwent a 24-hour LTER, at Länssjukhuset Ryhov in Jönköping, were included in the study and divided into two groups. In group A; a tubular net bandage was used to keep the electrocardiography (ECG) cables in place. In group B, the electrodes and ECG cables were fixated with Mefix. A comparison was made, between the groups, regarding the amount of artefacts that occurred during the registration period.  To analyze if there was a significant difference between the groups, Wilcoxon rank sum test was applied. The result proved to be within the range limits of the critical value, which implies that the null hypothesis cannot be rejected. Hence, there was no significant difference regarding the amount of artefacts that occurred. However, because of a small sample volume and shortfalls in the study procedure, no founded statistical conclusions could be drawn.

En av de vanligaste hjärtsjukdomarna är arytmier. En normal hjärtrytm uppstår i sinusknutan i hjärtats retledningssystem. Störningar i impulsbildning och/eller impulstransmission framkallar arytmier. Takyarytmier, bradyarytmier, supraventrikulära arytmier och ventrikulära arytmier är olika varianter av arytmi. Det vanligaste symptomet vid arytmi är palpitation men andra symptom som yrsel, synkope, trötthet och oregelbunden rytm förekommer. Oftast används långtids-EKG registrering för att detektera arytmier. Patienterna remitterades från primärvården till avdelningen för Klinisk fysiologi och nuklearmedicin på Lunds universitetssjukhus med frågeställning gällande arytmier. Syftet med studien var att studera om svaren på långtids-EKG undersökningar, avseende remisser från primärvården, svarade på remittentens frågeställning gällande arytmier och för att kartlägga åldersfördelning, könsfördelning samt undersökningens registreringstid. Studien var deskriptiv och inkluderade 168 remisser med dess resultat för de patienterna som remitterades, under oktober 2019, från primärvården till avdelningen för Klinisk fysiologi och nuklearmedicin på Universitetssjukhuset i Lund. I studien inkluderades bara de patienterna som inte hade en tidigare känd arytmidiagnos. Remissgranskningen utfördes under två veckors tid. Resultaten visade att 46 % av remissvaren bekräftade remittentens frågeställning om arytmier, 26 % av remissvaren uteslöt arytmi och 29 % av remissvaren var att arytmi inte kunde uteslutas. Slutsatsen är att knappt en tredjedel av patienterna får ett svar att deras symptom kommer från en arytmi. Studien har också visat att fler kvinnor än män genomgår undersökningen samt att medianåldern är relativt hög. / Arrhythmias are one of the most common heart diseases. A normal heart rhythm is initiated in the sinus node of the cardiac conduction system. Disorders in impulse conformation and/or impulse transmission induce arrhythmia. Tachycardias, bradycardias, supraventricular arrhythmias and ventricular arrhythmias are different forms of arrhythmia. The most common symptom of arrhythmia is palpitation, but other symptoms like dizziness, syncope, fatigue and irregular heart rhythm also occur. Commonly, long-term ECG registration is used to detect arrhythmias. Patients from primary care are referred to the Department of Clinical Physiology and Nuclear Medicine at the Skåne University Hospital in Lund with issues of arrhythmias. The purpose of this study was to examine if the responses of long-term investigations, regarding referrals from primary care, responded to the referrer´s question of arrhythmias and to map the age distribution, gender distribution and the investigation registration time. The study was descriptive and included 168 patients who were referred for long-term ECG, in October 2019, from primary care to the Department of Clinical Physiology and Nuclear Medicine at Skåne University Hospital in Lund. The study included only patients who did not have a previously known arrhythmia diagnosis. Referral examination was performed over two weeks. The results showed that in 46 % of the referrals, the referrer´s question of arrhythmias was confirmed, 26 % of referral responses omitted arrhythmia and 29 % of referral responses that arrhythmia could not be ruled out. The conclusion is that about one-third of all patients received an answer that their symptoms come from an arrhythmia. The present study showed that more women than men undergo the investigation and that the median age is relatively high.

This thesis employed an integrated approach and investigated intra- and inter-individual differences relevant for normally hearing (NH) and hearing-impaired (HI) adults in native (Swedish) and non-native (English) languages in adverse listening conditions. The integrated approach encompassed the role of cognition as a focal point of interest as well as perceptualauditory and linguistic factors. Paper I examined the extent to which proficiency in a non-native language influenced native and non-native speech perception performance for NH listeners in noise maskers compared to native and non-native speech maskers. Working memory capacity in native and non-native languages and non-verbal intelligence were also assessed. The design of paper II was identical to that of paper I, however the participants in paper II had a hearingimpairment. The purpose of paper III was to assess how NH and HI listeners subjectively evaluated the perceived disturbance from the speech- and noise maskers in the native and nonnative languages. Paper IV examined how well native and non-native stories that were presented unmasked and masked with native and non-native speech were recalled by NH listeners. Paper IV further investigated the role of working memory capacity in the episodic long-term memory of story contents as well as proficiency in native and non-native languages. The results showed that generally, the speech maskers affected performance and perceived disturbance more than the noise maskers did. Regarding the non-native target language, interference from speech maskers in the dominant native language is taxing for speech perception performance, perceived disturbance and memory processes. However, large inter- individual variability between the listeners was observed. Part of this variability relates to non-native language proficiency. Perceptual and cognitive effort may hinder efficient long-term memory encoding, even when stimuli are appropriately identified at a perceptual level. A large working memory capacity (WMC) provides a better ability to suppress distractions and allocate processing resources to meet assigned objectives. The relatively large inter-individual differences in this thesis, require an individualized approach in clinical or educational settings when non-native persons or people with hearing impairment need to perceive and remember potentially vital information. Individua  differences in the very complex process of speech understanding and recall need to be further addressed by future studies. The relevance of cognitive factors and language proficiency provides opportunities for individuals who face difficulties to compensate using other abilities. / Avhandlingens övergripande syfte var att genom ett integrerat tillvägagångssätt undersöka mellan- och inom-individuella skillnader relevanta för normalhörande och hörselskadade vuxna i svenska och engelska språket under ogynnsamma lyssningsförhållanden. Med kognitiva faktorer i fokus, omfattade det integrerade tillvägagångssättet också perceptuella-auditiva och lingvistiska faktorer. Studie I undersökte i vilken utsträckning färdigheter i engelska inverkade på taluppfattning av ett modersmål och ett andra språk som var maskerat med brus jämfört med störande tal på svenska och engelska. Normalhörande vuxna deltog. Arbetsminneskapacitet på svenska och engelska liksom icke-verbal intelligens bedömdes också i studien. Designen i studie II var identisk med designen i studie I, förutom att personer med hörselnedsättning ingick som deltagare. Syftet med studie III var att bedöma hur normalhörande personer och personer med hörselnedsättning subjektivt utvärderade den upplevda störningen från tal- och brus på ett modersmål och ett andra språk. Studie IV undersökte hur väl normalhörande deltagare kom ihåg berättelser på svenska och engelska som presenterades omaskerade eller med störande tal på svenska eller engelska. Studie IV undersökte vidare  arbetsminneskapacitet och episodiskt långtidsminne av berättelsernas innehåll liksom också färdighet i svenska och engelska språket. Resultaten visade att generellt var maskeringseffekten större vid störande tal jämfört med andra bruskällor både vad avser taluppfattning såväl som upplevd störning. Vad det gäller det engelska språket som talsignal, är störning från det svenska modersmålet påfrestande för taluppfattning, upplevd störning såväl som för minnesprocesser. Dock har stor inter- och intra-individuell variation mellan deltagarna observerats. En del av denna variation avser engelska språkfärdigheter. Perceptuell och kognitiv påfrestning kan minska möjligheten till att säkra långsiktiga minnesprocesser även om ett stimuli var korrekt identifierat på en perceptuell nivå. En god arbetsminneskapacitet kan ge en bättre förmåga att undertrycka en distraktion och därmed fördela processresurserna för att nå de uppställda målen. De relativt stora inter-individuella skillnaderna i denna avhandling gör det angeläget med en individualiserad  tillämpning, kliniskt eller inom utbildningsmässiga områden när personer med hörselnedsättning eller personer med ett annat modersmål behöver uppfatta eller minnas potentiellt viktig information. De individuella skillnader som ligger bakom taluppfattning och minnesförmåga behöver utforskas vidare. Goda kognitiva förmågor och språkfärdigheter ger möjligheter för individer som möter svårigheter till att kompensera genom att använda dessa förmågor.