<p>En individ med funktionsnedsättning ställs varje dag inför en rad olika svårigheter i vårt samhälle och de är ständigt i behov av att samhället finns till hjälps för dem. Varje individ är olika och behöver därför olika hjälp för att klara sin vardag.</p><p>Sedan 1994 finns lagstiftningen Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Denna lag ska se till så att individer med vissa funktionsnedsättningar får rätt insatser så att de kan ha goda levnadsvillkor. De personer som ansvara för denna lag är LSS handläggare. Deras arbete är mycket betydelsefullt för individerna som är i behov av denna lag. Deras arbete består av en rad olika uppdrag, de ska följa lagens smala ramar samt individens behov men också följa kommunens tillgångar. Denna lag är en rättighetslag som innebär att individen har rätt till vissa insatser. I denna uppsats tittar jag närmar på hur en LSS handläggares arbetssituation ser ut, vilka problem och bekymmer kan de stötta på samt vad de egentligen anser om lagen. Jag har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod. Detta för jag vill få en förståelse för hur LSS handläggare upplever sin arbetssituation och se erfarenheterna som den enskilda personen bär med sig. Jag har intervjuat sju LSS handläggare från fem olika kommuner. </p><p>För att förstå handläggarnas situation har jag tagit hjälp av tre olika sociologer, Ralph Lintons Rollteori, Max Webers teori om byråkrati samt idealtyper, C Wright Mills tolkning av koncepten problem och bekymmer.</p>

En individ med funktionsnedsättning ställs varje dag inför en rad olika svårigheter i vårt samhälle och de är ständigt i behov av att samhället finns till hjälps för dem. Varje individ är olika och behöver därför olika hjälp för att klara sin vardag. Sedan 1994 finns lagstiftningen Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Denna lag ska se till så att individer med vissa funktionsnedsättningar får rätt insatser så att de kan ha goda levnadsvillkor. De personer som ansvara för denna lag är LSS handläggare. Deras arbete är mycket betydelsefullt för individerna som är i behov av denna lag. Deras arbete består av en rad olika uppdrag, de ska följa lagens smala ramar samt individens behov men också följa kommunens tillgångar. Denna lag är en rättighetslag som innebär att individen har rätt till vissa insatser. I denna uppsats tittar jag närmar på hur en LSS handläggares arbetssituation ser ut, vilka problem och bekymmer kan de stötta på samt vad de egentligen anser om lagen. Jag har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod. Detta för jag vill få en förståelse för hur LSS handläggare upplever sin arbetssituation och se erfarenheterna som den enskilda personen bär med sig. Jag har intervjuat sju LSS handläggare från fem olika kommuner. För att förstå handläggarnas situation har jag tagit hjälp av tre olika sociologer, Ralph Lintons Rollteori, Max Webers teori om byråkrati samt idealtyper, C Wright Mills tolkning av koncepten problem och bekymmer.

Studiens syfte är att undersöka och analysera hur LSS-handläggare inom välfärdssystemet anser att lagstiftningarna kan inverka på deras myndighetsutövning samt hur LSS-handläggarna anser att brukare får de sökta insatserna utifrån sina individuella behov. Studien är baserad på en semistrukturerad intervjumetod med sex LSS-handläggare som antingen arbetar i en medelstor kommun eller i en stor kommun. De teoretiska utgångspunkterna som använts har rötter i organisationsteorin där analysen av data gjorts utifrån ‘top-down’ och ‘bottom-up’ styre samt gräsrotsbyråkrati. Resultatet av vår studie visade att informanterna ansåg att gällande lagstiftning, rådande kommunpolitik och chefskapet var väsentliga delar som påverkade deras myndighetsutövning på olika sätt. LSS-lagstiftningen upplevs föråldrad och svårapplicerad i dagens samhälle utifrån brukarens individuella behov. Det i sin tur medför dilemman i myndighetsutövningen, att lagen inte kan tillämpas på ett sätt som är fördelaktigt för brukaren. Studien belyser hur brukarens rätt till delaktighet, självbestämmande och jämlikhet kommer i uttryck i det praktiska arbetet utifrån handläggarnas perspektiv. Vi har kunnat se ett genomgående tema av ett ‘top-down’ styre i samtliga verksamheter som informanterna var yrkesverksamma inom. Studien indikerar att kommunpolitiken och chefskapet har inflytande på handlingsutrymmet. Lagstiftningarna LSS och SoL ska kunna fungera som kompletterande lagar, men det visade sig att det inte alltid används i kombination med varandra. Det finns även risk för att personer med funktionsnedsättning kan hamna mellan stolarna om de inte uppfyller alla krav enligt LSS. Vi uppmärksammade även att det kan finnas ett tolkningsföreträde hos beslutsfattaren framför brukaren. Ett mått på hur “att leva som alla andra” ser ut i praktiken finns inte, vilket försvårar handläggningen av ärenden. I studien har vi inte kunnat se något som tyder på skillnader i informanternas upplevelser av arbetet i samband med kommunens storlek eller vart informanterna arbetat geografiskt.

CFC lagstiftningen har i syfte att förhindra eller försvåra skatteplanering genom transaktioner med lågbeskattade utländska juridiska personer som leder till att skattebasen i Sverige minskar. Lagstiftningen innebär att en delägare i ett lågbe-skattat utländskt bolag kan beskattas löpande för sin andel av det överskott som uppkommer. Efter EU- domstolens dom i Cadbury Schweppes målet 2006 , införde regeringen en ny undantagsregel i 39a kap. 7a § IL för att harmonisera de svenska CFC reglerna med EU rätten. Undantagsregeln gav delägaren i CFC bolaget en möjlighet att undvika CFC beskattning om denne kunde bevisa att bolaget hade en ”verklig etablering från vilken en affärsmässigt motiverad verksamhet bedrivs.” Den ordalydelsen som införlivades i svensk rätt skiljde sig från den som angavs av EU domstolens i Cadbury Schweppes målet. Det har sedan dess diskuterats om den svenska formuleringen har samma betydelse som den som angavs av EU domsto-len.Uppsatsen utreder innebörden av verklig etablering och vad som krävs för att en sådan ska föreligga. Begreppet affärsmässigt motiverad har inte definierats i inkomstskattelagen. Därför görs en analogi med andra paragrafer i inkomstskattelagen för att utreda begreppet. Ledning tas även från Cadbury Schweppes-målet vid utredningen då paragrafen har sitt ursprung i målet och EU rätt är överordnad svensk rätt. I 39a kap 7a§ IL anges tre omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömning. Detta för att de ansetts indikera på när en verklig etablering föreligger. Dessa undersöks i avsikt att förstå vad som krävs för att en verklig etablering ska föreligga.Av utredningen framkom att ordet affärsmässigt motiverat enligt paragrafen, krävde att delägarens syfte med transaktionerna till CFC bolaget var huvudsakligen affärsmässiga, med vilket menas att huvudsyftet eller ett av huvudsyftena inte var att undvika skatt. Vidare innebar ordet ett krav på att det utländska juridiska bolaget bedrev någon form av reell ekonomisk verksamhet och inte endast etablerats i utlandet av skatteskäl. Det framkom att det var troligt att begreppet enligt den svenska formuleringen krävde att verksamheten som bedrevs i utlandet var vinstdrivande. Enligt min mening bör dock genom en EU konform tolkning, även verksamheter som är huvudsakligen affärmässig men innehåller inslag av ideell verksamhet kunna ses som verkligt etablerade.Omständigheterna som särskilt ska beaktas krävs endast i den mån de är nödvändiga för verksamheten. Detta innebar att om dessa inte var nödvändiga för verksamheten behövdes hänsyn inte tas till dem alls. Detta gjorde att de i slutändan blev lika viktiga som alla andra relevanta omständigheter i fallet. Då andra relevanta omständigheter inte definierats i paragrafen och hänsyn inte alltid behövdes tas till dem blev beviskravet oförutsägbart. / The purpose of the CFC legislation is to prevent transactions with low taxed foreign le-gal entities that lead to tax losses in Sweden. The legislation allows partners in a low taxed foreign corporation to be taxed for their share of the surplus arising. Following the European Courts judgment in the Cadbury Schweppes case in 2006, the Swedish government implemented a new exception rule in 39a cap. 7a § IL to harmonize the Swedish CFC rules with EU law. The exemption gave a partner of a CFC company an opportunity to avoid CFC taxation if he could prove that the company had an “actual establishment from which commercially motivated activities were carried out.” The wording that was incorporated into Swedish law differed from the one provided by the European Court in the Cadbury Schweppes case. It has since been discussed if the Swedish phrasing has the same meaning as that set by the European Court.The essay investigates the meaning of an actual establishment and what it takes to meet the requirements. The words commercially motivated have not been defined in the Swedish Income tax law. Therefore, an analogy will be made with other laws in the Income tax law to clarify the concept. Guidance is also taken from Cadbury Schweppes case, because the new exception rule has its origin in the case and because EU law is superior to Swedish law. 39a cap. 7 a § IL provides three circumstances that in particular should be consid-ered when judging if the low taxed foreign legal company has an actual establishment. These circumstances indicate when an actual establishment exists. The circumstances’ are examined in the essay in order to understand what it takes for a low taxed foreign legal company to have an actual establishment.The investigation revealed that the words commercially motivated in 39a cap. 7a § IL demanded that the shareholders purpose for the transactions related to CFC company was mainly commercial, which means that the main purpose or one of the main aims was not to avoid tax. Furthermore, the word meant a requirement for the low taxed foreign legal company to engage in real economic activity and not only to be established abroad for tax reasons. It also appeared that it was likely that the meaning of the Swedish wording demanded that the business conducted abroad had to be aiming to make a profit. In my opinion however, by an EU compatible interpretation even businesses’ that are primarily commercial but contain elements of nonprofit could be seen as an actual established.The circumstances that in particular were to be considered when judging if an actual estab-lishment exists are only necessary to the extent that they are needed for the business. This meant that if these were not necessary for the business, they should be disregarded. This ultimately made them became equally as important as any other relevant circum-stances of the case. Since other relevant factors were not defined in 39a cap. 7a§ IL and accounts should not always be taken to the circumstances’ that in particular were to be considered, the requirements for an actual establishment became unpredictable

Background: Hotels are considered a risky environment because guests are not expected to be awake and are expected to have poor local knowledge. Although hotels doesn’t have acceptable fire protection according to the only previously known study in this area. This is a problem because every four to five days there is a hotel fire. The hotels would be able to reach an acceptable fire safety by pursuing a systematic fire protection and take certain construction actions. Aim: Identifying details that need to be introduced in hotels daily work with fire protection based on the Swedish law and case studies. Method: A literature review and two case studies of hotel fires. Results: The hotel in Sweden followed the Swedish legislation in force in 2009 and had a good organizational fire protection. The hotel mainly needed to improve was the structural fire protection, adapted for disabled people, control of the acoustics in the evacuation alarm and had more smoke detectors. The hotel in England didn’t follow the law in force in England in 2007 and was nearly entirely lacking fire protection. They needed primarily improve the structural fire protection, adapted for disabled people, upgrade their alarm, had several smoke detectors and had a systematic fire protection. Conclusion: Swedish legislation still needs to be clear up because there is still room for interpretation of the laws as they are functional requirements. It is good that the Swedish legislation has adapted to fires that already has occurred in Sweden, but what could be done better today is motivate hotels to get involved in their fire protection. A committed management in hotels means better systematic fire protections and more money spend on the fire protection. One way to motivate hotel managements is to further inform about the consequences of a fire and to encourage hotels to certify themselves. But is not enough to only have a good systematic fire protection, the technical fire protection also needs to upgrade. It should be introduce higher demands that the hotels should be more handicap-friendly and update their fire alarms, because it saves lives and lower the material damage.

Syftet med denna studie är att undersöka LSS-handläggares upplevelser och erfarenheter av utredning och bedömning av rätten till personlig assistans för vuxna med funktionsnedsättning i Sverige. Genomförandet av studien är en semistrukturerad intervjumetod tillsammans med två vinjetter. Studiens resultat baseras på semistrukturerade intervjuer med sex kommunala LSS-handläggare. I studien är de teoretiska utgångspunkterna från ett organisationsteoretiskt perspektiv där vi analyserat vårt material utifrån begreppen handlingsutrymme och gräsrotsbyråkrati.   Resultatet av vår studie visar att LSS-handläggare upplever sitt handlingsutrymme vid bedömning och utredning av rätten till personlig assistans i Sverige som skiftande. Beroende på vilken situation handläggarna är i så har de i vissa situationer möjlighet att vidga sitt handlingsutrymme medan de i andra situationer upplever handlingsutrymmet som begränsat. De situationer där handläggarna har möjlighet att vidga sitt handlingsutrymme är exempelvis i bedömningar där det uppstår ett gränsfall om den enskilde har rätt till personlig assistans. Handläggarna påpekar att de i sådana situationer kan skapa möjligheter i beslutet till både bifall och avslag. Någonting som också påverkar att handlingsutrymmet kan vidgas är handläggarnas tillgång till bra handledning på arbetsplatsen. Det som stramar åt LSS-handläggarnas handlingsutrymme vid bedömning och utredning av personlig assistans är exempelvis att LSS-lagstiftningen ofta upplevs som fyrkantig. Tillgång till praxis påverkar även vidden av handlingsutrymmet då handläggarna inte anser att de kan ta rättssäkra beslut när praxis är otillräckliga. LSS-handläggarnas upplevda dilemman skapas när handlingsutrymmet upplevs som litet och de hamnar i situationer som försvårar deras beslut. / The purpose of this study is to examine LSS-officers' experiences of investigation and assessment of the right to personal assistance for adults with disabilities in Sweden. The implementation of the study is a semi-structured interview along with two vignettes. The results of the study are based on semi-structured interviews with six municipal LSS-officers. The theoretical framework of the study is from an organizational theory perspective where we analyzed our material using the concepts of discretion and street-level bureaucracy. The results of our study show that LSS-officers experience their discretion in the assessment and investigation of the right to personal assistance in Sweden as variable. Depending on the situation, LSS-officers have the opportunity to expand their discretion in some cases, while in other cases they find their discretion limited. Situations where the LSS-officers can expand their discretion arise, for example, in assessments where there is uncertainty about whether the individual has the right to personal assistance. In such cases, LSS-officers note that they can create possibilities in the decision for both approval and rejection. Access to good mentoring at the workplace also affects the ability to expand their discretion. Factors that limit LSS-officers discretion in the assessment and investigation of personal assistance include the perception that the LSS-law is often rigid. Access to case law also affects the extent of discretion, as LSS-officers do not believe they can make legally correct decisions when case law is insufficient. The dilemmas faced by LSS-officers arise when they perceive their discretion as limited and encounter situations that complicate their decision-making.