Syftet med utvärderingen är att utvärdera skyddsåtgärden larmtelefon som tilldelas brottsoffer. Larmtelefonen utvärderas utifrån dess målsättning att öka tryggheten samt möjligheten till stöd och skydd. Tidigare forskning visar att det är viktigt för brottsofferstödjande verksamheter att ha kunskap inom behov och reaktioner hos brottsoffer för att på ett kompetent sätt bemöta dessa. Genom en metodtriangulering, bestående av enkäter och intervjuer, har larmtelefonens målsättning utvärderats utifrån en måluppfyllelse- samt brukarorienterad modell. Utifrån resultaten har larmtelefonen visats påverka skyddspersonernas trygghetsupplevelse och rörelsefrihet. Resultaten presenterade i rapporten urskiljer även två typer av rörelsefrihet. / The aim of this evaluation is to evaluate the GPS panic button as a protective measure assigned to victims of crime. The GPS panic button is evaluated based on its objective to decrease fear of crime and act as support and protection. Previous research shows that it is important for victim support units to have knowledge of the needs and reactions of victims to competently address these. Through triangulation, consisting of surveys and interviews, the GPS panic button is evaluated based on achievement and a user-oriented model. Based on the results the GPS panic button has been shown to affect the safety experience and acting space. The results presented in this report also distinguish two types of movement.

Bakgrund: I akuta situationer sammanflätas olika professioners kunskaper för att möta den akut sjuka patienten. Att vara anestesisjuksköterska på en operationsavdelning kan innebära ett ansvar för en larmtelefon och ställer höga krav på anestesisjuksköterskans kompetens. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av att ansvara för larmtelefonen samt medverka vid larmsituationer. Metod: En kvalitativ metod valdes och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Åtta intervjuer hölls med anestesisjuksköterskor på ett medelstort sjukhus i västra Sverige. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman: Att utmanas och utvecklas i sin profession, Ett strukturerat arbetssätt, Scenarioträning skapar trygghet och Vikten av kollegialt stöd. Dessa delades in i åtta subteman. Konklusion: Att ansvara förlarmtelefonen har visat sig vara utvecklande för anestesisjuksköterskan och följer Benners omvårdnadsteori. Ett strukturerat arbetssätt ökar förutsättningarna för ett bra patientomhändertagande och skapar trygghet för anestesisjuksköterskan i larmsituationen. Samarbetet främjas av god kommunikation och ett tydligt ledarskap. Att få stöttning av erfarna kollegor i larmsituationen är en trygghet som har stor betydelse när anestesisjuksköterskan är ny i yrkesrollen. Simuleringsträningar förbättrade kommunikationen i teamet. Även möjlighet till reflektion har en stor betydelse för anestesisjuksköterskan. / Background: In emergency situations, the knowledge of different professionals is united to meet the acutely ill patient. Being an nurse anaesthetist in an operating room may involve a responsibility for an emergency phone which demands high competence in the nurse anaesthetist. Aim: The aim of the study was to describe the nurse anaesthetist’s experiences of being responsible for the emergency phone and participate in alarm situations. Method: A qualitative method was selected and data were collected through semi-structured interviews. Eight interviews were conducted with nurses anaesthetist’s at a medium-sized hospital in western Sweden. The data material was analyzed with qualitative content analysis. Results:The analysis resulted in four themes: To be challenged and developed in their profession, A structured way of working, Scenario training generates safety and The importance of collegial support. These were divided into eight subthemes. Conclusion: To be responsible for the emergency phone has proven to be developing for the nurse anaesthetist and follows Benner's nursing theory. A structured way of working increases the conditions for good patient care and generates safety for the nurse anaesthetist in the alarm situation. The collaboration is promoted by good communication and distinct leadership. Getting support from experienced colleagues in the alarm situation felt as a safety and were significant for the anesthesia nurse who were new to the professional role. Simulation training improved the communication in the team, and the opportunity for reflection proved to be of great importance to the anesthesia nurse.