<p>Enligt rapporten "Akademi eller Verklighet?" skriven av Svenskt Näringsliv saknar många akademiker en god kontakt med arbetslivet under sina studier. Rapporten poängterar att svenska universitets och högskolors samverkan med arbetslivet är bristande och är i behov av förbättring. Detta då bristande arbetslivskontakt under studier kan resultera i att akademiker inte anses vara lika attraktiva på arbetsmarknaden som de akademiker som anser sig ha haft god kontakt med arbetslivet under sina studier.</p><p>Att akademiker som upplevt en god samverkan under sina studier gör dem mer eftertraktade på arbetsmarknaden tyder på att en positiv förändring sker hos en person som har upplevt en god kontakt med arbetslivet och fått praktisk erfarenhet i ett yrke.</p><p>Denna uppsats ämnar analysera huruvida en förändring sker i studenters prioritering av ledarskapsfärdigheter efter att praktiskt fått utöva ledarskap i form av en yrkespraktik. Uppsatsen har vidare som ansats att analysera huruvida de eventuellt ändrade prioriteringarna kan härledas till specifika situationer som upplevts under praktikperioden.</p><p>Uppsatsen utgår från ett hermeneutiskt synsätt och är en fallstudie då uppsatsen har som avsikt att djupgående beskriva och analysera det generella undersökningsproblemet genom att kvalitativt studera studentorganisationen AIESEC. Detta genom att sex intervjuer med studenter som alla besitter ledarskapspositioner, i form av en yrkespraktik, inom organisationen genomfördes. Undersökningen har även en kvantitativ ansats då en enkätundersökning bland studenter som saknar erfarenhet inom ledarskap genomförts för att kunna jämföra prioriteringen av ledarskapsfärdigheter hos studenter som saknar och studenter som praktiskt utövar ledarskap i form av en yrkespraktik.</p><p>För att kunna analysera data erhållen genom undersökningen samt kunna besvara undersökningsfrågan valdes teorier inom området lärande genom erfarenhet samt en modell angående ledarskapsfärdigheter. David Kolbs teori</p><p>Experiential Learning och teorin Action-Observation-Reflection Model är två teorier som författarna av denna uppsats har utgått ifrån för att bättre kunna förklara den eventuella förändringen och härledningen av denna. Teorierna användes även när enkäten och intervjuguiden konstruerades. Vidare användes även ett antal ledarskapsfärdigheter som Hughes, Ginnett och Curphy beskriver i boken Leadership – Enhancing the Lesson of Experience som stöd för undersökningen.</p><p>Efter att undersökningens insamlade data analyserats kunde det tydas att en förändring i prioriteringen av ledarskapsfärdigheter tycks ske då en yrkespraktik inom ledarskap genomgås. Undersökningen tyder på att de studenter som saknar praktisk erfarenhet inom ledarskap prioriterar färdigheten lyhördhet högt medan de studenter som praktiskt utövar ledarskap i form av en yrkespraktik istället tycks prioritera färdigheten motivation. Trots att även likheter i prioriteringen av ledarskapsfärdigheter påträffades mellan studenter som saknar och studenter som praktiskt utövar ledarskap i form av en yrkespraktik tyder bland annat härledningen av prioriteringen av ledarskapsfärdigheter som studenter som praktiskt utövar ledarskap gör att deras prioritering har påverkats av erfarenheten som yrkespraktiken erbjudit. Undersökningen visade att studenters prioritering av ledarskapsfärdigheter tycks kunna härledas till situationer som upplevts eller upplevs i deras ledarskapsposition inom AIESEC samt till tidigare ledares bristande respektive lyckade ledarskap.</p> / <p>According to the report "Akademi eller Verklighet?" written by the Confederation of Swedish Enterprise do many academics lack good contact with the working life during their studies which has resulted in the problem of academics not being desired by employers. The fact that academics that have had a good contact with the working life during their studies are more desired by employers than those academics who did not consider themselves to have a good contact with the working life during their studies shows that a positive change seems to occur when someone undergoes a practical experience within a profession.</p><p>This Bachelor thesis has the purpose to analyze whether a change occur in students prioritization of leadership skills due to a practical experience of leadership in terms of an internship. The thesis aims further to analyze whether one can derive the possible change in students prioritization of leadership skills to situations experienced during the internship in the field of leadership.</p><p>The thesis proceeds from a hermeneutic view and is a qualitative case study since the thesis has the purpose to analyze and describe the research question by studying the student organization AIESEC. The research consists of one questionnaire study among students that lack practical experience in the field of leadership and six interviews with students that practice leadership within the student organization AIESEC. This enables a comparison between the prioritization of students that lack ctical experience of leadership and students that practice leadership in terms of an internship.</p><p>The theories Experiential learning and Action-Observation-Reflection Model and a model regarding leadership skills were used when the questionnaire and the interview guide were constructed and when the information received from the research were analyzed. The theories where also used when the research question was answered.</p><p>After the information received from the research had been analyzed one could interpret that a change in the prioritization of leadership skills seems to occur due to an internship in the field of leadership. One could also interpret from the study that the prioritization of leadership skills derives from situations experienced during the practical experience of leadership and also from previous leaders lacking or successful leadership.</p>

Enligt rapporten "Akademi eller Verklighet?" skriven av Svenskt Näringsliv saknar många akademiker en god kontakt med arbetslivet under sina studier. Rapporten poängterar att svenska universitets och högskolors samverkan med arbetslivet är bristande och är i behov av förbättring. Detta då bristande arbetslivskontakt under studier kan resultera i att akademiker inte anses vara lika attraktiva på arbetsmarknaden som de akademiker som anser sig ha haft god kontakt med arbetslivet under sina studier. Att akademiker som upplevt en god samverkan under sina studier gör dem mer eftertraktade på arbetsmarknaden tyder på att en positiv förändring sker hos en person som har upplevt en god kontakt med arbetslivet och fått praktisk erfarenhet i ett yrke. Denna uppsats ämnar analysera huruvida en förändring sker i studenters prioritering av ledarskapsfärdigheter efter att praktiskt fått utöva ledarskap i form av en yrkespraktik. Uppsatsen har vidare som ansats att analysera huruvida de eventuellt ändrade prioriteringarna kan härledas till specifika situationer som upplevts under praktikperioden. Uppsatsen utgår från ett hermeneutiskt synsätt och är en fallstudie då uppsatsen har som avsikt att djupgående beskriva och analysera det generella undersökningsproblemet genom att kvalitativt studera studentorganisationen AIESEC. Detta genom att sex intervjuer med studenter som alla besitter ledarskapspositioner, i form av en yrkespraktik, inom organisationen genomfördes. Undersökningen har även en kvantitativ ansats då en enkätundersökning bland studenter som saknar erfarenhet inom ledarskap genomförts för att kunna jämföra prioriteringen av ledarskapsfärdigheter hos studenter som saknar och studenter som praktiskt utövar ledarskap i form av en yrkespraktik. För att kunna analysera data erhållen genom undersökningen samt kunna besvara undersökningsfrågan valdes teorier inom området lärande genom erfarenhet samt en modell angående ledarskapsfärdigheter. David Kolbs teori Experiential Learning och teorin Action-Observation-Reflection Model är två teorier som författarna av denna uppsats har utgått ifrån för att bättre kunna förklara den eventuella förändringen och härledningen av denna. Teorierna användes även när enkäten och intervjuguiden konstruerades. Vidare användes även ett antal ledarskapsfärdigheter som Hughes, Ginnett och Curphy beskriver i boken Leadership – Enhancing the Lesson of Experience som stöd för undersökningen. Efter att undersökningens insamlade data analyserats kunde det tydas att en förändring i prioriteringen av ledarskapsfärdigheter tycks ske då en yrkespraktik inom ledarskap genomgås. Undersökningen tyder på att de studenter som saknar praktisk erfarenhet inom ledarskap prioriterar färdigheten lyhördhet högt medan de studenter som praktiskt utövar ledarskap i form av en yrkespraktik istället tycks prioritera färdigheten motivation. Trots att även likheter i prioriteringen av ledarskapsfärdigheter påträffades mellan studenter som saknar och studenter som praktiskt utövar ledarskap i form av en yrkespraktik tyder bland annat härledningen av prioriteringen av ledarskapsfärdigheter som studenter som praktiskt utövar ledarskap gör att deras prioritering har påverkats av erfarenheten som yrkespraktiken erbjudit. Undersökningen visade att studenters prioritering av ledarskapsfärdigheter tycks kunna härledas till situationer som upplevts eller upplevs i deras ledarskapsposition inom AIESEC samt till tidigare ledares bristande respektive lyckade ledarskap. / According to the report "Akademi eller Verklighet?" written by the Confederation of Swedish Enterprise do many academics lack good contact with the working life during their studies which has resulted in the problem of academics not being desired by employers. The fact that academics that have had a good contact with the working life during their studies are more desired by employers than those academics who did not consider themselves to have a good contact with the working life during their studies shows that a positive change seems to occur when someone undergoes a practical experience within a profession. This Bachelor thesis has the purpose to analyze whether a change occur in students prioritization of leadership skills due to a practical experience of leadership in terms of an internship. The thesis aims further to analyze whether one can derive the possible change in students prioritization of leadership skills to situations experienced during the internship in the field of leadership. The thesis proceeds from a hermeneutic view and is a qualitative case study since the thesis has the purpose to analyze and describe the research question by studying the student organization AIESEC. The research consists of one questionnaire study among students that lack practical experience in the field of leadership and six interviews with students that practice leadership within the student organization AIESEC. This enables a comparison between the prioritization of students that lack ctical experience of leadership and students that practice leadership in terms of an internship. The theories Experiential learning and Action-Observation-Reflection Model and a model regarding leadership skills were used when the questionnaire and the interview guide were constructed and when the information received from the research were analyzed. The theories where also used when the research question was answered. After the information received from the research had been analyzed one could interpret that a change in the prioritization of leadership skills seems to occur due to an internship in the field of leadership. One could also interpret from the study that the prioritization of leadership skills derives from situations experienced during the practical experience of leadership and also from previous leaders lacking or successful leadership.

The textile industry in Kenya was once an important sector in the country but due to theliberalisation of trade and the second hand industry’s impact, the industry has declined inrecent years. The increased competition from import has boosted the costs of raw material andoutrivaled the local textile production. Further, the government’s lack of investments in thecountry’s electric power supply has also contributed to the current situation. Consequently,the domestic textile entrepreneurs are today facing a complex and competitive marketplacebut despite these obstacles there are women that have managed to overcome the entrancebarriers.It is an unfavourable climate for being a woman entrepreneur in Kenya since the socioculturalnorms restrain women to work outside their homes and in some business sectors. Though, ourfindings have shown that the Kenyan women have the handicraft skills but lack access tofinancial resources as well as management skills to start-up businesses in the textile industry.Access to credit is regarded as one of the main obstacles to establish a firm. There are lendinginstitutes but the interest rate is high and the collateral requirements hard to fulfil. Moreover,there are micro-loan institutes but the loans are not sufficient to companies with growthpotential.The purpose of this study was to map-out key success factors for becoming a womanentrepreneur in the competitive textile marketplace in Nairobi, Kenya. We aimed tounderstand how some entrepreneurs have managed to overcome the obstacles women face intheir social- and cultural context and how mapping of their shared supportive variables canencourage other females to become entrepreneurial.Our results find that there is not one way to handle difficulties along the dynamic andcompetitive textile market in Kenya. The respondents come from different social- and culturalcontexts that in diverse ways have influenced their management ways. We have though beenable to map out shared factors that have been supportive when overcoming obstacles in theprocess of a business start-up; being a visionary and opportunity seeker, counterbalancemissing knowledge, effective use of limited resources, fighter instinct, find a niche in themarketplace, networking skill and manage employees and unsupportive surroundings.Textilindustrin i Kenya var en gång en betydelsefull sektor för landet men under de senareåren har dess relevans minskat på grund av ett ökande inflytande från frihandeln samt enväxande försäljning av andrahandskläder. Konkurrensen från import har lett till högreråvarukostnader som succesivt spelat ut den lokala textilproduktionen. Vidare har regeringenvarit sparsam med att investera i landets elförsörjning vilket också har bidragit till denrådande situationen. Följaktligen står den inhemska textilindustrins företagare idag inför enkomplex och konkurrensutsatt marknad, men trots många hinder finns det kvinnor som harlyckats övervinna inträdesbarriärerna.För kvinnliga entreprenörer i Kenya är företagsklimatet ogynnsamt då det föreliggersociokulturella normer vilka begränsar kvinnor att arbeta utanför hemmet och även inom vissabranscher. Vår studies resultat har visat att kenyanska kvinnor besitter ett hantverkskunnande,men saknar tillgång till finansiella resurser samt färdigheter för att starta och leda ett företag itextilindustrin. Tillgängligheten till ekonomiska medel har betraktas som ett av de störstahindren för att upprätta en verksamhet. Det finns utlåningsinstitut, men där är räntan hög ochkraven på kreditsäkerhet svåra att uppfylla. Det finns dessutom mikrolånsinstanser men lånensom ges där är inte tillräckliga för företag med tillväxtpotential.Intentionen med denna studie var att kartlägga viktiga framgångsfaktorer för att bli enkvinnlig företagare på den konkurrensutsatta textila marknaden i Nairobi, Kenya. Vårt syftevar att förstå hur vissa entreprenörer lyckats övervinna hinder som kvinnor möter i sinsociala- och kulturella kontext samt kartlägga gemensamma stödjande variabler som i sin turkan inspirera andra kvinnor till att bli företagare.Vårt resultat belyser att det finns flera sätt att hantera svårigheter på den dynamiska ochkonkurrensutsatta textila marknaden i Kenya. Respondenterna i denna rapport kommer frånolika sociala- och kulturella kontexter vilket på olika sätt har påverkat deras sätt att hanteraföretag. Vi har dock kunnat kartlägga gemensamma faktorer som har hjälpt att övervinnahindren i processen med att starta företag; vara en visionär och en möjlighetssökare, hanteraavsaknad av kunskap, effektivt använda begränsade resurser, ha en kämparinstinkt, hitta ennisch på marknaden, vara skicklig på att använda sitt nätverk och att hantera sina medarbetaresamt en icke stödjande omgivning. / Program: Textilekonomutbildningen