Abbreviations ADP – autodermoplastics. CUL – chronic ulcers of legs. CVUL – chronic venous ulcers of legs. DGP – a doctor of general practice. KMU – Kaunas Medicine University. KMUH –Kaunas Medicine University Hospital. CSVD – Clinic of Skin and Venereal diseases. 1. Introduction The pathology of chronic ulcers of legs is quite often and it makes a huge influence on the daily life of a patient. According to the literature, ulcers open to 1,5 from 1000 people who are under the age of 65, and if we take into account healed up ulcers of legs, there are 36 people from 1000 to whom ulcers of legs have ever been opened. The reason of ulcers up to 80% of all cases is chronic insufficiency of veins. In Lithuania there are about 150 000 patients suffering from the chronic insufficiency of leg vein blood circulation, and about 30 000 of which are venous ulcers of legs. As in Lithuania in some of the medical institutions the treatment and the prophylaxis of chronic venous blood circulation and ulcers is insufficient, the above mentioned numbers of patients may be even higher. All the authors have noted that the oftenest reason of CUL is the insufficiency of venous blood circulation. In this case, CUL open due to the increased pressure in leg veins. The main reason for that is the insufficiency of surface and deep veins and the perforating vein valves. The good functioning of mentioned veins and their valves is necessary so that the blood could come back to the heart during each... [to full text]

Bakgrund: Larvterapi är en alternativ behandlingsmetod i bensårsläkning. Sårläkning med larver har förekommit i mer än 70 år men vid antibiotikans introduktion minskades användandet av larvterapi. Då det idag finns problem med antibiotikaresistens introducerades larvterapi åter. Syftet med denna studie var att belysa hur larvterapi påverkar bensårsbehandlingen för patienter med kroniska bensår. Metod: En integrativ litteraturstudie genomfördes utifrån två kvalitativa och sju kvantitativa vetenskapliga artiklar.  Resultat: Det som belystes var fysiologisk påverkan av bensåret såsom debridering och läkning samt upplevelsen av larvterapi såsom smärta, obehagskänslor och lukt. Studien visade att debridering vid bensår med larvterapi gav bättre resultat än med hydrogelbehandling. Larverna debriderade såren från nekrotisk vävnad så att bensårens omfång minskade drastiskt. Anmärkningsvärt var att sex av nio studier nämnde att smärta upplevdes under behandlingsprocessen men att acceptansen av larvterapi som behandlingsform var över förväntan trots smärtan. En del patienter hade initialt en negativ inställning inför larvterapi men var villiga att prova behandlingsmetoden. Larvterapi kunde förbättra patienters välbefinnande och vid smärtförekomst gick behandlingsmetoden att genomföra med hjälp av information och smärtstillande läkemedel varvid den totala läkningstiden förkortades. / Background: Larval therapy is an alternative treatment method in wound healing. Wound healing with larvae has occurred for more than 70 years. The introduction of antibiotics decreased larval therapy, but though there are problems with the resistance of antibiotics, larval therapy returned. The objective of this study was to highlight the impact of larval therapy for chronic leg ulcers.  Method: An integrative literature study was performed based on two qualitative and seven quantitative scientific articles.  Results: The impacts of the leg ulcers that were highlighted were physiological such as debridement and healing, also the experience of larval therapy such as pain, feelings of discomfort and wound odor. The study showed that the debridement in leg ulcers with larval therapy gave better results than hydrogel treatment. The larvae debrided necrotic tissue from the wounds and decreased the wound dramatically. Remarkably, six out of nine studies mentioned pain as a big factor during treatment but the acceptance of larval therapy was beyond expectation. Although some patients were reluctant to try larval therapy, most patients were willing to go through with the treatment. Larval therapy improved the wellbeing of patients and if pain occurred during larval therapy patients were motivated with information and were relieved with painkillers so the total time of healing was shortened.

No / 482 people with leg ulcers were identified among those receiving health care in Bradford, UK. Of these wounds 195 (40.4%) were venous leg ulcers. Typically the people who experienced these wounds were elderly Caucasian females however a sub-group of younger males of Asian descent were seen to experience ulcers involving neuropathy. The leg ulcers were typically small in size although 33 people had wounds over 25 cm2 in surface area. The leg ulcers tended to persist with many present for at least 1 year with 4 wounds active for over 5 years. 205 people had experienced previous episodes of leg ulcer occurrence. Of the leg ulcers encountered 18.0% (n = 87) were infected and where wounds were swabbed for their microbial burden MRSA was identified in 8.5% of cases. Use of Doppler ultrasound to assess the aetiology of the wound had been performed in 66.4% of cases and where wounds remained undiagnosed (n = 69) only 8 had been Doppler assessed. While 75% of all venous leg ulcers received compression 48 people with venous leg ulcers did not have compression applied to their wound.

No / While most motorcyclists focus on the maintenance of their motorcycle and personal safety equipment, recent research has highlighted the impact of motorcycling on lowerlimb health. This article underlines the importance of regular health checks to recognise early warning signs of venous disease and how health promotion initiatives linked to preventative strategies may help to minimise the risk of developing venous leg ulcers in this difficult-to-reach population.

Health related quality of life (HRQoL) refers to the impact of disease and treatment on disability and daily living. Living with a venous leg ulcer (VLU) has a negative impact on HRQoL. The aim of the present study was to investigate the aspects of HRQoL affected by VLUs in a local SA sample. A post hoc research design was utilised comparing 30 VLU patients and 30 non-VLU participants. Four hypotheses were investigated: (1) the experience of having a VLU on HRQoL, (2) the relation between gender and HRQoL of VLU patients, (3) the relation between age and HRQoL of VLU patients and (4) the interrelation between the underlying constructs of HRQoL of VLU patients. A structured questionnaire was used to obtain information on demographic variables and HRQoL using the SF-36 questionnaire. Interviews were conducted to obtain qualitative data to complete the investigation. Correlation analysis and t-tests confirmed that having a VLU negatively affected HRQoL and that interrelations existed among the constructs of HRQoL. There were no significant relations between gender, age and HRQoL of VLU patients. In line with the social constructivist approach, social support and restructuring a sense of meaning in life to increase HRQoL, are important goals in the management of VLUs. / Psychology / M.Sc. (Psychology)

Health related quality of life (HRQoL) refers to the impact of disease and treatment on disability and daily living. Living with a venous leg ulcer (VLU) has a negative impact on HRQoL. The aim of the present study was to investigate the aspects of HRQoL affected by VLUs in a local SA sample. A post hoc research design was utilised comparing 30 VLU patients and 30 non-VLU participants. Four hypotheses were investigated: (1) the experience of having a VLU on HRQoL, (2) the relation between gender and HRQoL of VLU patients, (3) the relation between age and HRQoL of VLU patients and (4) the interrelation between the underlying constructs of HRQoL of VLU patients. A structured questionnaire was used to obtain information on demographic variables and HRQoL using the SF-36 questionnaire. Interviews were conducted to obtain qualitative data to complete the investigation. Correlation analysis and t-tests confirmed that having a VLU negatively affected HRQoL and that interrelations existed among the constructs of HRQoL. There were no significant relations between gender, age and HRQoL of VLU patients. In line with the social constructivist approach, social support and restructuring a sense of meaning in life to increase HRQoL, are important goals in the management of VLUs. / Psychology / M.Sc. (Psychology)

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors strategier vid behandling av venösa bensår.Bakgrund: Svårläkta sår är ett stort problem som orsakar försämrad livskvalitet för de som drabbas. Svårläkta sår innefattar venösa bensår som distriktssköterskan har ett stort eget ansvar för i primärvårdens verksamhet. Behandlingen är dock komplex och kan vara frustrerande både för patienter och personal då läkning uteblir. Viktiga delar i behandlingen är kontinuitet, helhetsperspektiv, utredning och förståelse för orsaken bakom såret.Design: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer.Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Data insamlades september-oktober 2015.Resultat: Resultatet visar på att distriktssköterskorna använder strategier som liknar omvårdnadsprocessen. Fem kategorier identifierades, anamnes, bedömning, åtgärder, dokumentation och uppföljning. Vissa strategier är genomgående hos alla distriktssköterskor medan andra varierar. Deltagarna lade mer tyngdpunkt på vissa delar i omvårdnadsprocessen, där de fokuserade mycket på bedömning och åtgärder och mindre på anamnes och uppföljning.Slutsats: Distriktssköterskan utför självständigt behandlingen av patienter med venösa bensår men behöver ibland konsultera kollegor, allmänläkare och specialistsjukvården. Avsaknaden av skriftliga rutiner och behandlingsriktlinjer kan bidra till skillnader i behandlingen då den i nuläget baseras på beprövad erfarenhet. Det framträdde att alla distriktssköterskor har en strategi vid behandling av venösa bensår som liknar omvårdnadsprocessen.

Bakgrund: Förekomsten av venösa bensår hos den vuxna befolkningen i EU-länderna uppskattas vara mellan 490 000 upp till 1,3 miljoner personer. Den viktigaste behandlingen för att förebygga recidiverande bensår är kompressionsstrumpor. Hos de patienter som inte använder kompressionsstrumpor har risken att få recidiv beräknats vara 100% och hos de som använder strumporna 16%. Patientens livskvalitet påverkas av att det oftast krävs lång vårdtid och behandling av bensåret och att det vanligtvis är ett återkommande problem. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar patientens följsamhet till kompressionsbehandling för att förebygga och behandla venösa bensår. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt. Datainsamling har skett genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Sammanfattningsvis så visar resultatet att det finns flera faktorer som påverkade patientens följsamhet. Patienternas följsamhet minskade till följd av smärtan som orsakades av kompressionsbandaget eller vid såromläggningen. Hos nya oerfarna sjuksköterskor fanns bristande kunskap i hur kompressionsbandaget ska appliceras, hos ett flertal patienter fanns bristande kunskap och förståelse varför kompressionsbehandling var viktigt för att förhindra nya venösa bensår. Appliceringssvårigheter med att ta av och på kompressionsstrumporna, tillit till sjuksköterskan och utseendet på kompressionsstrumporna/bandaget var andra faktorer som påverkade följsamheten. Slutsats: Patientens följsamhet till kompressionsbehandling påverkas av både hämmande och främjande faktorer. Det som sjuksköterskan bland annat kan göra för att påverka patientens följsamhet till kompressionsbehandling är att informera om hur kompressionsbehandling hjälper till med läkningen och egenvårdsråd för att förhindra recidiv. / Background: The incidence of venous leg ulcers in the adult population in the EU countries are estimated to be between 490,000 and 1.3 million. The main treatment for the prevention of recurrent leg ulcers is compression stockings. For those patients who don´t use compression stockings, the recurrence has been calculated to be 100% and for those who used the socks 16%. Patient's quality of life is affected by the fact that it is usually required long care and treatment of the leg and that it is usually a recurring problem. Aim : To describe factors that affect patient compliance with compression therapy to prevent and treat venous leg ulcers. Methods: The study has been carried out as a litterature review. Data collection has been done through searches in the CINAHL and PubMed databases. Results: In summary, the result shows that there are several factors that affected the patient's compliance. Patient compliance decreased as a result of the pain caused by the compression bandage or by the wound dressing. At new inexperienced nurses were lacking in knowledge of how the compression bandage should be applied, in several patients there was a lack of knowledge and understanding why compression treatment was important to prevent new venous leg ulcers. Difficulty in applying and removing the compression socks, trust in the nurse and the appearance of the compression socks / bandage were other factors that affected compliance. Conclusion: The patient's adherence to compression treatment is affected by both inhibitory and promotional factors. What the nurse can do, among other things to influence the patient's adherence to compression therapy is to inform about how compression treatment helps with the healing and self-care advice to prevent recurrence.

Bakgrund: I Sverige har cirka 50 000 människor venösa bensår och kostnaden för att behandla dessa beräknas uppgå till omkring en miljard kronor. Svårläkta venösa bensår kan påverka individen på ett fysiskt, psykiskt och socialt plan. Syftet: Att beskriva patienters erfarenheter av att hantera symptom relaterat till svårläkta venösa bensår. Metod: Kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade frågor tillämpades som datainsamlingsmetod och utfördes på fyra vårdcentraler i Mellansverige med totalt 11 deltagare. Materialet bearbetades sedan med en innehållsanalysmetod. Resultat: Deltagarna har till stor del lärt sig att anpassa sig till de besvär bensåret orsakade. Smärtan hanterades bland annat genom att ta smärtstillande läkemedel vilket även kunde förbättra sömnen. Vid dusch användes plastpåsar, gladpack eller plaststrumpor för att inte blöta ner bandaget och vid nedsatt mobilisering användes hjälpmedel såsom rollatorer, kryckor eller rullstol. Genom att informera omgivningen om bensårets existens kunde det sociala umgänget förbättras samt genom att tänka positivt och avleda negativa tankemönster på bensåret genom sysselsättning samt jämföra med dem som har det värre kunde deltagarna lättare acceptera bensåret. Slutsats: Patienter med svårläkta venösa bensår kan anpassa sig till de symptom bensåret ger upphov till genom att tillämpa copingstrategier för att hantera det dagliga livet. Anhöriga är en viktig del i denna anpassning. Genom att tänka positivt, avleda negativa tankemönster på bensåret genom att aktivera sig samt jämföra med dem som har det värre kan personen lättare acceptera sitt bensår. / Background: In Sweden, approximately 50 000 people have venous leg ulcers and the cost of treating these is estimated to around one billion SEK. Slow-healing venous leg ulcers can affect individuals on a physical, mental and social level. The aim: To describe patients' experiences of managing symptoms related to slow-healing venous leg ulcers. Method: A qualitative research interview with semi-structured questions was applied as the method of data collection and conducted in four health centres in central Sweden with a total of 11 participants. The material was then evaluated by content analysis. The result: The participants largely learned to adapt the difficulties caused by leg ulcer. The pain was managed for example by taking painkillers, which also could improve the sleep. When showering plastic bags, cling film or plastic socks were used to avoid soaking the bandage and in the case of reduced mobility walking aids such as walkers, crutches or wheelchairs were used. By informing friends and family about the existence of the leg ulcer, social interaction was improved and by thinking positively, diverting negative thought patterns through free-time activities and comparing with those who had it worse the participants could more easily accept the leg ulcer. Conclusion: Patients with difficult-to-heal venous leg ulcers can adapt to the symptoms caused by the leg ulcer by using coping strategies to deal with everyday life. Family members are an important part of this adaptation. By thinking positively, divert negative thought patterns of the leg ulcer by activating and compare with those who had it worse, the person can more easily accept their leg ulcers.

Patienter med svårläkta bensår förekommer ofta i slutenvården och primärvården där sjuksköterskor och distriktssköterskor ansvarar för omvårdnaden. Svårläkta bensår orsakar stort lidande för patienten och innebär en stor kostnad. Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra sjuksköterskors och distriktssköterskors kunskaper om rutiner, riktlinjer och omvårdnad av svårläkta bensår i slutenvården och primärvården. En enkät med frågor gällande kunskap om svårläkta bensår delades ut till 80 sjuksköterskor och distriktssköterskor och 55 enkäter besvarades. Resultatet visade att det fanns vissa brister i kunskapen om svårläkta bensår. Kompressionsbehandling användes profylaktiskt på enheterna för att undvika sårrecidiv, men färre än hälften visste vilken effekt kompressionsbehandlingen syftade till. Pumpstövel var något som sällan användes. Ankeltrycksmätning utfördes inte ofta preventivt eller för att utesluta arteriell insufficiens. Riktlinjer gällande dokumentation av sårbedömning och sårbehandling uppgavs av deltagarna fanns, men riktlinjer gällande själva bedömningen och behandlingen av svårläkta bensår var enligt resultatet inte lika vanligt förekommande. Många skattade att de inte hade tillräckliga kunskaper för att bedöma och behandla arteriella sår, venösa sår och blandsår. De testade kunskaperna visade att inom områdena omläggningsfrekvens, sårmiljö, venösa bensår, protein och zink var kunskaperna goda.  Jämförelsen mellan primärvården och slutenvården visade en signifikant skillnad där de som var verksamma i primärvården hade bättre kunskaper gällande sårmiljö, arteriella bensår, venösa bensår och ankeltrycksmätning. Slutsatsen som drogs av jämförelsen som gjordes mellan primärvården och slutenvården visade på en signifikant skillnad i testade och skattade kunskaper till fördel för sjuksköterskorna och distriktssköterskorna i primärvården som hade bättre kunskaper gällande sårmiljö, arteriella bensår, venösa bensår och ankeltrycksmätning.