Detta arbete är en uppsats på avancerad nivå inom det utbildningsvetenskapliga fältet och undersöker hur skolämnet filosofi legitimeras utifrån Unesco:s filosofiarbete. Utgångspunkten är vad som kallas de didaktiska grundfrågorna – eller Vad?, Hur? och Varför? ett visst ämne studeras  – och uppsatsen berör således även filosofididaktik i stor utsträckning.  Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka hur filosofiämnet legitimeras eller rättfärdigas, och mer specifikt hur Unesco  rättfärdigar filosofiundervisning. Forskningsfrågorna för uppsatsen är: Hur ser Unescos svar på legitimitetsfrågan ut?, Hur argumenterar Unesco  för svaret? och Vad får Unescos svar på legitimitetsfrågan för innebörd på filosofiundervisningen? Tillvägagångssättet för att kunna svara på dessa frågor har varit en beskrivning, tolkning och värdering av Unescos filosofiarbete.  Studieobjektet är i första hand Unescos rapporter om filosofi. Unesco har under hela verksamhetens historia gjort undersökningar och släppt rapporter om filosofins ställning i världen och skolsystemen, och under 2000-talet har ett omfattande arbete  gjorts  i hopp om att  öka filosofi och filosofins roll i utbildningsväsendet världen över.  Unescos svar på legitimitetsfrågan blir enligt undersökningen att filosofiundervisning är ett redskap för att skapa fritänkande individer och en mer demokratisk värld. Detta svar på legitimitetsfrågan problematiseras avslutningsvis.