• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1797
  • 26
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 1837
  • 635
  • 534
  • 436
  • 430
  • 417
  • 376
  • 356
  • 321
  • 303
  • 268
  • 249
  • 220
  • 213
  • 211
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Skola i förskolan : en studie om förskollärares uppfattningar av lek, lärande och skolifiering

Gustafsson, Linda, Hallqvist, Katarina January 2008 (has links)
<p>Syftet med vår studie är att ta reda på pedagogers uppfattningar av begreppen lek och lärande. Vi intresserar oss för hur dessa begrepp relateras till begreppet skolifiering, i relation till förskolans verksamhet samt läroplanens införande. Vi har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Det innebär att vi ville ta reda på informanternas uppfattningar av ett visst fenomen. Vi använde oss av kvalitativ intervju. Vi har intervjuat nio förskollärare som arbetar vid fyra olika förskolor. Alla intervjuer spelades in på band för att fånga allt som sades för att få en ökad tillförlitlighet i analysen och resultatet. Även i analysen har vi funnit inspiration från fenomenografin. Här har vi kategoriserat och försökt hitta variationer i de svar vi fått. I resultatet visade det sig att flera av informanterna hade liknande uppfattningar om hur förskolan har förändrat sig sedan införandet av Lpfö 98 och om lek, lärande och skolifiering. Trots det kunde vi se en del variationer när det gäller dessa begrepp. Gällande skolifiering av förskolan var det få som kunde se att detta skett. Däremot tyckte flera av informanterna att det syntes en tydlig skolifiering av förskoleklassen.</p>
42

Finns det könsskillnader i datororienterad lekbeteende : observation av dagisbarn i ålder från 1,5 till 3 år

Klaric, Vanja, Jusufovic, Merima January 2003 (has links)
No description available.
43

Fånga leken : en studie om lekens betydelse för barn med olika funktionsnedsättningar - iakttagelser genom deltagande i barns lek

Pegrell, Bente January 2006 (has links)
<p>“Games children play” is a study about the importance of playing with a focus on a group of disabled children. I have made some observations by participating in these children’s play at an accommodation. My interest arouse when I worked as holiday substitute at an accommodation for disabled children.</p><p>The purpose with the study is to carry out participation observations and look for signs and events that show the importance of children’s play. I also want to see how the play appears among the children in their stay at the accommodation.</p><p>The main questions in this study concern four themes four themes that are play, climate, environment and staff. To carry out my study I have chosen to make the observations at the accommodation in question. At working hours I perform my observations by participating in my everyday tasks. With the help of L. Vygotskijs theory about the importance of play I will try to analyse my observations and look for answers as I have mentioned above. By participating in the children’s play I’ve got four courses of events. The children’s play goes from ballgame to role-play. During the theme play, I was taking part when two girls were playing a role-play. During the theme environment I was playing masquerade with a girl, during the theme climate I was playing horse with one of the children and during the last theme staff I was playing bandy with two of the children. During my observations and my theoretical work I found out that by playing different games the children learned to act different sense of substance. They learned social behaviour rules. By participating in the play the pedagogues are stimulating the development. A playful adult is the most stimulating factor for the children’s play. The children are developing their social skills when they are playing. The environment can make the play inspiring or obstructing. The staff’s way to be can be a huge inspiration source which invites and allows the children to play. The climate is about the attitude to play, and if the climate is allowing play and if it allows play to take time and place, the play can be developing in many ways.</p>
44

"Killarna spelar mest fotboll. Tjejerna leker bara tillsammans hela tiden typ" : – En studie av barns uppfattning av relationen mellan lek och kön analyserat ur ett genusperspektiv

Öberg, Mirjam January 2010 (has links)
Abstract   The purpose of the study is to examine how children perceive the relation between play and sex and analyse it from a gender perspective. This by answering the questions: "Is the children’s choice of place, materials and company in play dependent on gender?" and "Is there a significant difference between the sexes and/or ages?" The study was done through twelve focusgroup interviews with three children in each group except two groups of two children in each. Eight boys and nine girls of six years old and nine boys and eight girls of nine years old were interviewed. Boys and girls were interviewed in separate groups and the questions were open ended and followed up. The analysis was done from a gender perspective where gender is considered a social construction, and the dichotomous and hierarchal gender system is the normative point of view for this essay. The results showed that there were differences between both the sexes and the ages in the children included in the study. The children had a strong opinion of what was common for boys and what was common for girls to play. The boys had more difficulty crossing gender boundaries than the girls. There was a difference between the ages in that the younger children played more role-play and the older children tended to play games with structured rules. There were differences in power between the sexes. The boys played in a larger area than the girls and the girls positioned themselves as weaker or subordinate. In the choice of playmates the boys and girls played largely separated and when integrated play occurred it was generally as opposite sides of a chasing game. The girls verbalised a lager focus on the relationship to their playmates than the boys did, where signs of hierarchical orders within the groups of girls was evident. There were also differences in choice of materials used in play in both ages. Examples for further research could be an observation of the children combined with interviews to note differences in the children’s view of the relation between gender and play in theory and what it looks like in practice. Further research in the power yielded by girls could also be done.
45

Att leka eller att inte leka? - om hur pedagoger i grundskolans tidigare år ser på lek som del i utvecklingen av elevers sociala kompetens

Isaksson, Martina, Sunnegård, Helene January 2008 (has links)
Elever i skolan måste kunna samarbeta i många olika situationer för att lära och utvecklas. Det kan till exempel handla om olika grupparbeten, problemlösningar, lagaktiviteter i idrotten och lek. Att kunna samarbeta med andra är en del av den sociala kompetensen, men det är inte självklart att alla elever kan samarbeta utan svårigheter. Detta har vi sett på skolorna och vi har även pratat med pedagoger som påvisar att flera elever idag har samarbetsproblem och brister i den sociala kompetensen. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur pedagoger i grundskolans tidiga år ser på begreppet social kompetens, hur de arbetar för att elever ska utvecklas socialt och om lek används i skolan för utvecklingen av den sociala kompetensen. Vidare kommer vi att nämna betydelsen av social kompetens och att lek kan användas för att förbättra denna förmåga. I vår undersökning har vi gjort kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar i förskoleklass, år 1, år 2 och/eller i år 3. Intervjuerna spelades in på band för att sedan analyseras och redovisas med hjälp av citat. Undersökningen visar att det finns flera olika definitioner på begreppet social kompetens, men att det ofta handlar om att kunna uppföra sig väl tillsammans med andra. Vidare har vi fått ta del av pedagogernas erfarenheter av elever med bristande social kompetens och deras arbete med att utveckla elevers sociala förmåga. I undersökningen framkom det att bland annat samarbetsövningar och lek används i arbetet för att förbättra elevernas sociala kompetens.
46

Föräldrars attityder till lek i förskoleklassen och skolåren 1-3

Lindgren, Annika, Till, Hanna January 2006 (has links)
Bakgrund Det är många teoretiker och forskare som är överens om att leken är viktig för barns utveckling och stimulerar barns lärande. I förskolan idag är leken ett naturligt arbetssätt för barnen. Även i skolan börjar pedagoger använda sig mer av lek i undervisningen. Eftersom vi själva är intresserade och positiva till att arbeta med lek som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen tycker vi att det är intressant att få veta hur föräldrar ser på lek. Syfte Syftet med vår studie är att kartlägga föräldrars attityder till lek i den pedagogiska verksamheten i förskoleklassen och de yngre skolåren. Metod Vi har valt att göra en kvantitativ studie där vi har delat ut enkäter till föräldrar som har barn i förskoleklassen upp till trean. I vår studie har vi undersökt föräldrarnas attityder till fri lek under lektionstid, lek på rasten och lärarstyrd lek i undervisningen. Resultat Resultatet i vår undersökning visar att de flesta föräldrar anser att fri lek bör finnas med under lektionstid. Vi kan också se att alla föräldrar som deltog i vår undersökning tycker att barnen bör leka på rasten, men det finns delade meningar om läraren bör delta i denna lek. Påståendet som handlar om läraren bör använda sig av den lärarstyrda leken i undervisningen kan vi se att de flesta föräldrar håller med om.
47

Pedagogen och lekmiljön : hur tänker och reflekterar pedagogen kring lekmiljön inomhus på förskolan

Kjell, Linnea, Sandblom, Camilla January 2006 (has links)
Bakgrund: Besparingar i förskolan har resulterat i större barngrupper och minskad personaltäthet. De flesta förskolor idag är byggda för mindre barngrupper och det ger pedagogerna begränsade möjligheter att utveckla lekmiljön på ett tillfredställande sätt (Björklid, 2005). En kreativ lekmiljö ger näring till leken. Därför är det betydelsefullt att finna former för att öka medvetenheten om miljöns betydelse för barns lärande och utveckling. Engdahl, Hallström- Welén och Rindsjö (1998) visar i sin kartläggningsstudie av den fysiska miljön att de flesta pedagoger inte förändrar i den inre miljön. Syfte: Syftet med studien är att undersöka pedagogens roll och medvetenhet i utformningen av lekmiljön inomhus. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning. Vi har intervjuat fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Innan intervjuerna observerade vi själva de aktuella förskolorna och tog fotografier av lekmiljön för att få en konkret bakgrund att diskutera kring i intervjuerna. Resultat: Lekmiljön för pedagogerna innebär att den ska vara "inbjudande, lockande och tillåtande" när det gäller material och rum. Lokalerna upplevs av de flesta som för små i förhållande till barngruppens storlek. Pedagogerna vill gärna skapa ordning och lugn och ro i lekmiljön genom att styra både barngrupp och material. Barnens egen möjlighet till påverkan i lekmiljön är inte så stor. De förändringar som görs i lekmiljön genomförs av pedagogerna själva.
48

Lekpedagogik under de första skolåren : en studie om lärares syn på lekens plats i undervisningen

Bergqvist, Annie, Busche, Charlotte January 2006 (has links)
Bakgrund: I Lpo 94 står det att skolans uppdrag är att inkludera lek i undervisningen. Särskilt under de tidiga skolåren betyder leken mycket för elevernas kunskapsutveckling. Forskare är eniga om lekens betydelse för barns lärande. Lärarutbildningen förespråkar lek och lustfyllt lärande för att främja barns lärandeprocess. Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi dock inte sett mycket lekpedagogik i undervisningen och vi blev intresserade av varför leken är så lite förkommande i skolan. Den lek som vi har observerat under våra VFU-perioder är styrd lek och används av pedagogen antingen som rekreation mellan arbetspass eller som hjälp till inlärning. Syfte: Studien syftar till att undersöka lärares syn på lek i undervisningen under de tidiga skolåren och hur de använder sig av lekpedagogik i undervisningssyfte. Metod: Vi har använt oss av kvalitativ forskningsmetod i form av fokusgruppsintervjuer. Vi har i fyra fokusgruppsintervjuer fört samtal med pedagogerna om vad de anser om lekpedagogik i skolan och hur de använder leken som redskap för lärande. Resultat: Genom fokusgruppsintervjuer med lärare i de tidigare skolåren har vi funnit att samtliga informanter anser sig använda lekpedagogik i undervisningen. De menar att lek kan man använda i alla sammanhang och i alla ämnen. Vår studie visar på att pedagogerna är positivt inställda till lekpedagogik och de anser att det behövs mer lek i skolan. Syftet med lek i undervisningen är främst som inlärning och som paus mellan arbetspass. De anser att fri lek är viktig i undervisningen men använder själva den styrda leken. Pedagogerna menar att det finns olika faktorer som bidrar till att lekpedagogik är svår att ta i bruk.
49

Lekens betydelse i förskoleklassen

Johansson, Camilla, Hermansson, Therese January 2006 (has links)
Leken är en allsidig aktivitet som är mycket viktig för barns utveckling. Därför är det av stor betydelse att den får mycket utrymme såväl i förskolan som under barnens första skolår. 1998 började förskoleklassen ingå i skolans läroplan. Meningen var att man skulle integrera förskolans och skolans traditioner så att de tillsammans skulle bilda en god pedagogisk verksamhet för barnen. En gemensam syn på lek och lärande skulle vara det centrala men även en stark betoning på en helhetssyn av barnet. Syftet med vår studie är att undersöka lekens utrymme och betydelse i förskoleklassen. Vi har gjort en kvalitativ studie i form av intervjuer av förskollärare verksamma i förskoleklass. Vi har intervjuat sju förskollärare varav en numera är utbildad grundskollärare. På många håll visar det sig enligt forskning och enligt våra förskollärare att man fått mer skollik verksamhet än det var tänkt. Våra intervjuade förskollärare anser dock att verksamheten inte blivit för skollik på deras arbetsplatser pga. att de arbetar för att behålla förskolans arbetssätt i förskoleklassen. De arbetar för att leken ska vara det centrala av barnens skoldag.
50

Skola i förskolan : en studie om förskollärares uppfattningar av lek, lärande och skolifiering

Gustafsson, Linda, Hallqvist, Katarina January 2008 (has links)
Syftet med vår studie är att ta reda på pedagogers uppfattningar av begreppen lek och lärande. Vi intresserar oss för hur dessa begrepp relateras till begreppet skolifiering, i relation till förskolans verksamhet samt läroplanens införande. Vi har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Det innebär att vi ville ta reda på informanternas uppfattningar av ett visst fenomen. Vi använde oss av kvalitativ intervju. Vi har intervjuat nio förskollärare som arbetar vid fyra olika förskolor. Alla intervjuer spelades in på band för att fånga allt som sades för att få en ökad tillförlitlighet i analysen och resultatet. Även i analysen har vi funnit inspiration från fenomenografin. Här har vi kategoriserat och försökt hitta variationer i de svar vi fått. I resultatet visade det sig att flera av informanterna hade liknande uppfattningar om hur förskolan har förändrat sig sedan införandet av Lpfö 98 och om lek, lärande och skolifiering. Trots det kunde vi se en del variationer när det gäller dessa begrepp. Gällande skolifiering av förskolan var det få som kunde se att detta skett. Däremot tyckte flera av informanterna att det syntes en tydlig skolifiering av förskoleklassen.

Page generated in 0.0534 seconds