Homosexuella familjer eller det som också kallasregnbågsfamiljer är en idag växande familjeform. Det är homosexuella par somvalt att bilda familj, som avser undersökas i denna uppsats, vilket är avrelevans för det sociala arbetet då olika familjeformer idag är framträdandeoch viktigt. Kännedom om olika familjetyper som finns, ger oss stor inblick ochvidgar våra möjligheter att undersöka vilken värld homosexuella par möter inomoch utom den svenska sjukvården. Syftet meduppsatsen är att undersöka möjligheter och eventuella hinder som lesbiska parkan möta när de bildar familj. Det undersöks också om några andra faktorerspelar in, som har betydelse för paren när de tänker kring familjebildning ochbehandling. Den metod som används är kvalitativ. Intervjuer valdes för attkunna ställa frågor om individernas olika erfarenheter men även om motstånd ochhinder, vid deras resa mot föräldraskap. De slutsatser som dragits är att allarespondenter upplever olika motgångar och besvikelser. Några har enbart möttbra bemötande av vårdpersonal medans andra mött oförståelse. Gemensamt för allaär att väntan och längtan har varit lång. Oavsett var respondenterna harmottagit sin behandling har alla fått stå i kö en lång tid och alla har möttbesvikelser. Det har också visat sig att alla kvinnor är positiva över hurderas familjer ser ut, men flera av dem önskar att familjen ska växa och bliännu större.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007. / Bilaga innehållande engelsk sammanfattning med titeln: We don't dance on the table : lesbian immigrant women in Sweden : stigmatization & pride. S. 265-284: Bibliografi.

The aim of this master’s thesis is to examine how Swedish public libraries approach and regard lesbian pulp fiction as a genre, from both a historical and modern perspective, and also to visualize and critique the surrounding discourses that influence the perception and reception of the genre. The method is twofold and consists of qualitative interviews as well as discourse analysis inspired by Foucault. The data consists of interviews with three librarians responsible for library collections, selection and purchase of new library materials which is combined with a survey reading of Biblioteksbladet, the periodical of Svensk Biblioteksförening, from 1945–1990. Michel Foucaults theories on discourses and the principles and mechanisms of exclusion, and Pierre Bourdieus theories on taste and distinction, guide the analysis. The analysis focuses to a great extent on discursive patterns, especially concerning the relationship between popular and quality fiction, and components of Bourdieus field theory and how this contributes to the creation of taste through distinction. Throughout the analysis possible explanations regarding the position of lesbian pulp fiction are given which covers areas from classification and interpretation of literary genres to quality assessment, selection and purchase of literature. The results of the study shows that lesbian pulp fiction is quite invisible in Swedish public libraries which is mainly seen as an effect of discursive practices that surround and influence the genre such as the societal and historical view of homosexuality but also the view on popular literature. Conclusions are that librarians are not making conscious exclusions of lesbian pulp fiction per se, they are if anything quite unaware of the genre’s existence, but that the practices that shape the field of public libraries has contributed to the genre’s position. The study is a two years master’s thesis in Library and Information Science written at Uppsala university.

Denna forskning genomfördes under åren 2000–2004. Forskningssammanhanget är både Lesbiska studier och IMER forskning. I avhandlingen studeras livserfarenheter som 21 lesbiska informanter från 15 olika länder, alla invandrare i Sverige, berättar om. Utgångspunkten för forskningen är sexualitet och migration. De övergripande forskningsfrågorna är: Genom vilka processer blir kvinnor medvetna om sin sexuella dragning till kvinnor? Hur ”lär” de sig att leva lesbiskt, samt inom vilket socialt sammanhang sker dessa processer? Forskningsfrågorna belyses genom de livserfarenheter som de 21 lesbiska informanterna berättar om. Analysen görs genom fokusering på det samband och den växelverkan som fi nns mellan lesbiskhet och migration i datamaterialet. Studien är etnografi sk och kvalitativ. Den narrativa metoden används för inhämtning av det empiriska materialet, vilket består av utskrivna intervjuer och anteckningar från deltagande observation. Analysen görs med hjälp av teorier om sociala relationer, heteronormativitet, stigmatisering, aktörskap och migration. Studien visar att informanternas erfarenheter av stigmatisering och marginalisering liknar varandra oavsett i vilket samhälle de växt upp. Marginaliseringen av lesbiska kvinnor hänger till stor del samman med en samhällsstruktur som förtrycker kvinnlig sexualitet. Det är genom komma-ut-processen som den lesbiska kvinnan ”lär” sig att ”vara” lesbisk. Stigmatisering är det sociala sammanhang i vilket den lesbiska kvinnan blir medveten om sin sexuella orientering. Genom sitt aktörskap ändrar den lesbiska kvinnan sin sociala position i marginalen och växer som ett självständigt och stolt lesbiskt subjekt. Detta leder henne till att söka sig till andra homosexuella (kvinnor och män). Känslan av grupptillhörighet baserad på likartade livserfarenheter, som har sin grund i samhällets attityd till deras lesbiskhet är centralt för informanternas liv och avgörande för bygget av ett lesbiskt samhälle, oavsett etnisk och nationell bakgrund. Det lesbiska samhället (och gaysamhället) är internationellt. / This research was carried out during the years 200-2004. The theoretical basis of the thesis is found within the fields of Lesbian Studies and IMER-studies (studies of International Migration and Ethnic Relations). In the thesis the life experiences of 21 informants, originating from 15 different countries are studied. The 21 informants are all immigrant women living in Sweden. The point of departure of the research is that of sexuality and migration. The main questions of the research are: through which processes do women obtain consciousness about their lesbian orientation, how do they “learn “to “be” lesbians and within which social context do these processes take place? Answers to these questions are given through an analysis of the life experiences of the 21 informants. The analysis is focuses on the connection and the interaction between lesbianism and migration. The study is ethnographic and qualitative. The narrative method is applied to obtain the empirical material containing transcribed interviews and notes from participant observation. Theories of social relationship, heteronormativity, stigmatization, agency, and migration are applied. The study shows that the informants’ experience of stigmatization and marginalization are very similar irrespective of which society they grew up in. Marginalization of lesbian women is very much a consequence of social structure, which oppresses female sexuality. It is through the coming out process that lesbian women “learn” to “be” lesbian. Stigmatization is the social context in which the lesbian women becomes aware of her sexual orientation and grows into conscious lesbian. It is through conscious action (agency) that she alters her social position in the margin and becomes an independent and proud lesbian subject. In the course of this process she seeks contact with other homosexuals (women and men) and she develops a sense of belonging to a group of people who share similar life experiences of stigmatization on the grounds of their homosexuality. This feeling is crucial for the establishment of a lesbian community, irrespective of ethnic and national background. The lesbian community (and gay community as a whole) is international.