Klimatförändringar är en komplex risk som innebär nya utmaningar för dagens och framtidens riskhantering. Översvämningsrisken ökar i takt med att skyfall och kraftiga regn blir mer frekventa samtidigt som havsnivåerna stiger. Att samhällen klimatanpassas är av största vikt med tanke på att utsläppsnivåerna fortsätter att öka och en klimatförändring vid det här laget är oundviklig. I städer världen över syns en trend där tidigare industrihamnar omvandlas till områden med vattennära bebyggelse. För att hantera översvämningsrisken är det vanligt att olika typer av översvämningsskydd byggs, till exempel vallar och dammar. Forskning visar att sådana typer av skydd tenderar att leda till minskad riskuppfattning och en slags falsk trygghet som leder till ökad exploatering i översvämningshotade områden. Detta påverkar samhällens resiliens negativt och kan leda till förödande konsekvenser om skydden ger vika. Syftet med studien är att bidra till kunskap om hur klimatanpassningsåtgärder för översvämningar påverkar samhällens resiliens och att undersöka relationen mellan hantering av översvämningsrisk och utveckling av bebyggelse i urban miljö. Avsikten är att detta ska kunna stödja framtida utformande av klimatanpassningsåtgärder för att göra dem så ändamålsenliga som möjligt. Studien genomförs som en kvalitativ fallstudie av Arvika kommuns hantering av översvämningsrisk. Empirin består av utvalda dokument från kommunen samt intervjuer med representanter från räddningstjänst, länsstyrelse och myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Materialet bearbetas med hjälp av innehållsanalys och kopplas till teorier kring resiliens och riskhomeostas. I resultatet framgår att kunskapen kring översvämningsrisk innan en stor översvämning i kommunen var bristfällig och att översvämningsrisk dittills prioriterats bort i kommunens riskinventering. Efter händelsen har kunskapen ökat, samverkan mellan aktörer har förbättrats och arbetssätten hos räddningstjänsten har förändrats. Intervjuerna visar att synen på översvämningsskyddets påverkan på resiliensen är övervägande positiv och att skyddet ses möjliggöra för exploatering i stadens hamnområde, men att detta är behäftat med en viss osäkerhet. / Climate change is a complex risk that entails new challenges for risk management. The risk of flooding increases as sea levels rise and rainfall and heavy rain become more frequent. The adaptation of communities to climate change is of the utmost importance, given that emission levels continue to increase and climate change at this stage is inevitable. In cities around the world, there is a trend where former industrial ports are being transformed into areas with waterfront buildings. To manage the risk of flooding different types of flood protection are built, for example levees, dikes and dams. Research shows that such types of protection tend to lead to reduced risk perception and a false sense of security which in turn results in increased exploitation of flood-threatened areas. This has a negative effect on the resilience of societies and can lead to devastating consequences should the protection break. The aim of the study is to contribute to knowledge about how climate adaptation measures for floods affect community resilience and to investigate the relationship between flood risk management and the development of buildings in urban environments. The intention is that the findings of this study can work as support in future design of climate adaptation measures to make them more efficient. The study is carried out as a qualitative case study of Arvika municipality's management of flood risk. Data are collected from key municipal documents and semi-structured interviews with representatives from the communal emergency service, the county administrative board and The Swedish Civil Contingencies Agency. The material is divided into categories with the help of qualitative content analysis and are later discussed using theories about resilience and risk homeostasis. The results show that the knowledge about flood risk before a major event in the municipality was deficient and that the risk of flooding up to that point had been neglected in the municipality's risk inventory. After the incident, the knowledge has increased, collaboration between actors has improved and the working methods of the emergency service have changed. The interviews show that the view of the flood protection's impact on resilience is predominantly positive and that the protection is seen as enabling exploitation in the city's port area, but that this is subject to a certain degree of uncertainty.

Bakgrund: Globalt sett är översvämningar, näst efter stormar, den naturfara som orsakar mest ekonomisk skada. Inom Europeiska unionen (EU) fick översvämningar ett ökat fokus efter att Europa under 2002 drabbades av stora översvämningar. Mot denna bakgrund lanserades i oktober 2012 det EU-finansierade projektet STAR-FLOOD. Projektet mynnade ut i en guidebok för hur översvämningsrisker kan hanteras. I guideboken, skriven av Raadgever m.fl. (2016) rekommenderas en blandning av strategier (diversifiering), för hanteringen av översvämningsrisker. Inom EU har översvämningsrisker traditionellt hanterats genom fysiska skydd, vilket bara är en av flera strategier. I Sverige hanteras översvämningar främst i den akuta fasen och genom privata försäkringar. Översvämningsskydd har först på senare tid fått allt större betydelse för hur översvämningar hanteras i Sverige, något som kan exemplifieras genom den vall som ska byggas på Falsterbonäset i Vellinge kommun i sydvästra Skåne. Det finns en paradox med den typen av strukturella översvämningsskydd och det är att skydden faktiskt kan öka översvämningsrisken. Paradoxen kallas för levé-effekten och innebär att strukturella översvämningsskydd kan leda till en falsk trygghet hos dem som bor i det skyddade området. En diversifierad strategi för hantering av översvämningsrisker kan däremot minska risken för att levé-effekten uppstår. Syfte: Att studera i vilken mån en diversifierad strategi kan spåras i fallet med det planerade översvämningsskyddet på Falsterbonäset. Metod: En beskrivande fallstudie av hur översvämningsrisker från havet hanteras på Falsterbonäset. Materialet har i huvudsak samlats in genom kvalitativa intervjuer som sedan analyserats med riktad kvalitativ innehållsanalys. Som komplement till intervjuerna har även annat material analyserats, främst kommundokument. Den teori som studien grundas på är levé-effekten och teorin om riskhomeostas. Resultat: Mot bakgrund av guideboken skriven av Raadgever m.fl. (2016) är det möjligt för Vellinge kommun att vidta fler strategier för att minska sannolikheten för och konsekvenserna av översvämningar på Falsterbonäset. Exempelvis hade det varit möjligt att begränsa utvecklingen i det skyddade området och ställa tydliga krav på plushöjder för nybyggnation. Samtidigt har kommunens strategi aldrig varit så diversifierad som nu med anledning av det kommande översvämningsskyddet. Avslutningsvis finns det vissa indikationer på att en levé-effekt kan uppstå. / Background: In a global perspective are floods, after storms, the natural hazard that causes the most economic damage. Within the European Union (EU), floods gained increased focus after Europe was hit by major floods in 2002. Because of this, the EU-funded project STAR-FLOOD was launched in October 2012. Among other things, the project resulted in a guidebook for how flood risks can be managed. The guidebook, written by Raadgever et.al. (2016), recommends a mix of strategies (diversification) for the management of flood risks. Within the EU, flood risks have traditionally been managed through structural protection, being just one of several strategies. In Sweden, floods are managed mainly in the acute phase and through private insurance. Flood protection has recently become increasingly important for how floods are handled in Sweden, which can be exemplified by the levee that is to be built on Falsterbonäset in Vellinge municipality in Skåne. However, there is a paradox with this type of structural flood protection, and it is that these can increase the risk of flooding. The paradox is called the levee effect and means that structural flood protection can lead to a false sense of security in those who live in the protected area. A diversified strategy for managing flood risks can reduce the risk of the levee effect. Purpose: Study to which extent a diversified strategy can be traced in the case of structural protection that is planned structural on Falsterbonäset. Method: A descriptive case study of how flood risks from the sea are managed on Falsterbonäset. The material has mainly been collected through qualitative interviews which have then been analysed with a directed qualitative content analysis. As a complement to the interviews, other material has also been analysed, mainly municipal documents. The theory on which the study is based, is the levee effect and the theory of risk homeostasis. Results: Based on the guidebook by Raadgever et.al. (2016), it is possible for Vellinge municipality to do more to reduce the probability and the consequences of floods on Falsterbonäset. For example, it would have been possible to limit the development in the protected area and set clear requirements for heights for new buildings. At the same time, the municipality's strategy has never been as diversified as it is now, due to the forthcoming flood protection. However, there are some indications of conditions for a levee effect to occur.