<p>Volvo Aero Corporation är en stor leverantör till de tre stora flygmotortillverkarna, General Electric, Pratt & Whitney och Rolls Royce. Komponenter som företaget producerar används i över 80 % av dagens kommersiella motorer. Nya motorprogram, där Volvo Aero eftersträvar att ha en mer aktiv roll gällande design och utveckling, har lett till nya utmaningar för företaget. Samtidigt har en komplicerad leverantörsmarknad, bland annat på grund av konsolidering, blivit svårare att hantera. Av denna anledning finns ett intresse av att förbättra företagets relationer och samarbeten med sina leverantörer, bland annat för att höja effektiviteten och sänka kostnader och ledtider.</p><p>I ett led att klara detta, gav Volvo Aero oss uppgiften att studera och analysera teorier kring hantering av leverantörsrelationer för att se om vi kunde hitta passande modeller som är applicerbara på de nya situationer som företaget står inför.</p><p>Vi utförde studier av en mängd teorier, och sökte att finna vilka som passade Volvo Aeros situation bäst. Många av de teorier vi funnit har sitt ursprung i fordonsindustrin eller Lean produktion, men vi har även använt mer generella teorier. Vi identifierade från dessa teorier de parametrar som har inflytande på vilken typ av förhållande företaget bör ha. Vi sökte speciellt efter de nyckelparametrar som bestämmer förutsättningarna för relationen, exempelvis maktbalansen eller mängden anpassningar och investeringar som företagen gjort.</p><p>Utifrån detta har vi skapat en modell bestående av de teorier vi funnit relevanta, där vi applicerar parametrar specifika för en given relation. Modellen ger sedan underlag för att dra slutsatser om vilka strategier som är lämpliga för relationen givet den förenklade verklighet som parametrarna beskriver.</p><p>Vi applicerade denna modell på tre specifika fall, och gjorde dessutom en generell analys av företaget leverantörsrelationer. De specifika fallen utgjordes av leverantörsrelationer som vi valt ut tillsammans med Volvo Aero. I den generella analysen tvingades vi till ett mer abstrakt resonemang, men vi baserade även där analysen på de parametrar och teorier som utgjorde modellen.</p><p>Vad vi fann med analysen var att modellen fungerade på önskat sätt, och att det var möjligt att applicera teorierna på företaget med till synes goda resultat. Vi kan från detta även dra slutsatsen att modellen är applicerbar även på andra leverantörsrelationer, så väl som på andra företag, men då eventuellt med mindre justeringar.</p> / <p>Volvo Aero Corporation is one of the major subcontractors for the three big aero-engine manufacturers today, Rolls-Royce, General Electric and Pratt & Whitney. The company produces parts that are in over 80 % of commercial jet engines today. New engine programs where Volvo Aero tries to have a more active part in the design and development of the engine as well as consolidation among its suppliers has resulted in new challenges for the company. To fulfill these new demands there is an interest in improving the company’s relationships and collaboration with its suppliers to improve efficiency, costs and lead-times for these projects.</p><p>To achieve this, Volvo Aero gave us the task to study and analyze theories on the subject of supplier relationships to determine if there was anything substantial that could be applied to the new situations that the company faces.</p><p>We based our studies on a wide range of theories with the objective of finding parameters that were applicable to Volvo Aero as well as having a definite impact on the supplier relationship. A lot of the theory that we found was based on the automotive industry and lean production, and from this we tried to narrow the theories we studied down to their most basic parameters. The parameters we searched for were those that reflected the specifics that make up a relation between two companies, for example the power balance in the relationship or the amount of adaptation and investment in the relation.</p><p>From there we built a model where we applied and adapted our parameters to the specifics of Volvo Aero. The model we created is used to deduce what kind of relationship is appropriate given the reality that our parameters should have captured should have captured the basis for a relationship.</p><p>We then applied this model to analyze three specific cases as well as a general analysis of the supplier relations of the company. The cases were supplier relations that Volvo Aero wanted us to study more in depth and on these we applied the model as usual. With the general analysis we were forced to do a more abstract reasoning where we based our analysis on the parameters and theories that made up the model.</p><p>What we found from this analysis was that the model was working the way we intended and that it was possible to apply these theories to this company with good results. We also think that this model, with possibly small adjustments, should be applicable to a wide range of corporate relations as well as to other companies.</p>

Volvo Aero Corporation är en stor leverantör till de tre stora flygmotortillverkarna, General Electric, Pratt &amp; Whitney och Rolls Royce. Komponenter som företaget producerar används i över 80 % av dagens kommersiella motorer. Nya motorprogram, där Volvo Aero eftersträvar att ha en mer aktiv roll gällande design och utveckling, har lett till nya utmaningar för företaget. Samtidigt har en komplicerad leverantörsmarknad, bland annat på grund av konsolidering, blivit svårare att hantera. Av denna anledning finns ett intresse av att förbättra företagets relationer och samarbeten med sina leverantörer, bland annat för att höja effektiviteten och sänka kostnader och ledtider. I ett led att klara detta, gav Volvo Aero oss uppgiften att studera och analysera teorier kring hantering av leverantörsrelationer för att se om vi kunde hitta passande modeller som är applicerbara på de nya situationer som företaget står inför. Vi utförde studier av en mängd teorier, och sökte att finna vilka som passade Volvo Aeros situation bäst. Många av de teorier vi funnit har sitt ursprung i fordonsindustrin eller Lean produktion, men vi har även använt mer generella teorier. Vi identifierade från dessa teorier de parametrar som har inflytande på vilken typ av förhållande företaget bör ha. Vi sökte speciellt efter de nyckelparametrar som bestämmer förutsättningarna för relationen, exempelvis maktbalansen eller mängden anpassningar och investeringar som företagen gjort. Utifrån detta har vi skapat en modell bestående av de teorier vi funnit relevanta, där vi applicerar parametrar specifika för en given relation. Modellen ger sedan underlag för att dra slutsatser om vilka strategier som är lämpliga för relationen givet den förenklade verklighet som parametrarna beskriver. Vi applicerade denna modell på tre specifika fall, och gjorde dessutom en generell analys av företaget leverantörsrelationer. De specifika fallen utgjordes av leverantörsrelationer som vi valt ut tillsammans med Volvo Aero. I den generella analysen tvingades vi till ett mer abstrakt resonemang, men vi baserade även där analysen på de parametrar och teorier som utgjorde modellen. Vad vi fann med analysen var att modellen fungerade på önskat sätt, och att det var möjligt att applicera teorierna på företaget med till synes goda resultat. Vi kan från detta även dra slutsatsen att modellen är applicerbar även på andra leverantörsrelationer, så väl som på andra företag, men då eventuellt med mindre justeringar. / Volvo Aero Corporation is one of the major subcontractors for the three big aero-engine manufacturers today, Rolls-Royce, General Electric and Pratt &amp; Whitney. The company produces parts that are in over 80 % of commercial jet engines today. New engine programs where Volvo Aero tries to have a more active part in the design and development of the engine as well as consolidation among its suppliers has resulted in new challenges for the company. To fulfill these new demands there is an interest in improving the company’s relationships and collaboration with its suppliers to improve efficiency, costs and lead-times for these projects. To achieve this, Volvo Aero gave us the task to study and analyze theories on the subject of supplier relationships to determine if there was anything substantial that could be applied to the new situations that the company faces. We based our studies on a wide range of theories with the objective of finding parameters that were applicable to Volvo Aero as well as having a definite impact on the supplier relationship. A lot of the theory that we found was based on the automotive industry and lean production, and from this we tried to narrow the theories we studied down to their most basic parameters. The parameters we searched for were those that reflected the specifics that make up a relation between two companies, for example the power balance in the relationship or the amount of adaptation and investment in the relation. From there we built a model where we applied and adapted our parameters to the specifics of Volvo Aero. The model we created is used to deduce what kind of relationship is appropriate given the reality that our parameters should have captured should have captured the basis for a relationship. We then applied this model to analyze three specific cases as well as a general analysis of the supplier relations of the company. The cases were supplier relations that Volvo Aero wanted us to study more in depth and on these we applied the model as usual. With the general analysis we were forced to do a more abstract reasoning where we based our analysis on the parameters and theories that made up the model. What we found from this analysis was that the model was working the way we intended and that it was possible to apply these theories to this company with good results. We also think that this model, with possibly small adjustments, should be applicable to a wide range of corporate relations as well as to other companies.

Bakgrund: I maj 2017 beslutades det att EU-reglering 2017/821 om konfliktmineraler kommer träda i kraft den 1a januari 2021. Regleringen kräver att företag inom EU kan försäkra sig om att tenn, volfram, tantal och guld (3TG) endast importeras från ansvarsfulla och konfliktfria källor. Inom litteraturen presenteras en problematik kring försörjningskedjors komplexitet och svårigheterna att spåra konfliktmineraler. Studien avser därför att skapa ökad förståelse för leverantörshantering avseende konfliktmineraler och praktiska implikationer för bolag som önskar ökad förståelse inför införandet av EU-reglering 2017/821.  Syfte: Syftet är att skapa ökad förståelse för hur företag strategiskt arbetar mot hållbarhet genom leverantörshantering avseende konfliktmineraler, samt vilka möjligheter respektive utmaningar som kan uppstå under detta förändringsarbete. Metod: Studien har ett realistiskt perspektiv samt ett induktivt angreppssätt med abduktiva inslag. Kvalitativ data har inhämtats genom sex semistrukturerade intervjuer med representanter från Atlas Copcos inköpsfunktioner, från två affärsområden, som arbetar med alternativt är bekanta med Atlas Copcos upprättade process för leverantörshantering avseende konfliktmineraler. Slutsats: Studieförfattarna finner att strategiskt arbete mot hållbarhet genom leverantörshantering avseende konfliktmineraler kan delas upp i tre övergripande områden; identifiering av prioriterade intressenter, utveckling av förändringsarbetesstrategier samt strategiska partnerskaps bidrag till synlighet inom leverantörskedjan. Dessa tre aspekter bidrar tillsammans till identifieringen och arbetet med möjligheter respektive utmaningar inför fortsatt hållbarhetsarbete med leverantörshantering avseende konfliktmineraler, vilket kan sammanfattas genom fortsatt utveckling av intern dialog samt värdet av att arbeta med Supplier Relationship Management. Kunskapsbidrag: Studiens teoretiska kunskapsbidrag är att skapa ökad förståelse för hur drivkrafter för implementering av hållbarhetsarbete, förändringsarbete samt arbete med försörjningskedjan kan bearbetas inom kontexten för leverantörshantering vid hållbarhetsarbete, samt hur dessa aspekter inverkar på varandra. / Problem discussion: In May 2017, it was determined that EU-regulation 2017/821 will enter into force the 1st of January 2021. The regulation requires that companies within the EU are able to assure that tin, tungsten, tantalum and gold (3TG) merely is imported from responsible and conflict free sources. Within literature, issues regarding supply chain complexity and difficulties with tracking conflict minerals are presented. This study therefore aims to create increased understanding for supplier management regarding conflict minerals and practical implications for other companies that aim for increased understanding before the introduction of EU-regulation 2017/821. Aim: The aim is to create increased understanding for how companies strategically work towards sustainability through supplier management regarding conflict minerals, and which opportunities respective challenges that may occur during the process of change. Method: This study has a realistic perspective and an inductive approach with abductive features. Qualitative data has been obtained through six semi structured interviews with representatives from Atlas Copco’s sourcing functions, from two business areas, who work with or are familiar with Atlas Copco’s constructed process for supplier management regarding conflict minerals. Results: The authors of this study find that strategic work towards sustainability regarding conflict minerals can be divided into three overall subjects; the identification of prioritized stakeholders, development of change management strategies and strategic partnerships contribution to visibility within the upstream part of the supply chain. These three aspects contribute to the identification and work with possibilities and challenges regarding continued sustainability efforts with supplier management concerning conflict minerals, which can be summarized through continued development of internal communication and the value of working with supplier relationship management. Science contributions: The study’s theoretical science contribution is to create increased understanding for how drivers for implementation of sustainability efforts, change management and work with the supply chain can be processed within the context of supplier management concerning sustainability work, and how these aspects affect each other.