Ammoniak (NH3) är en kvävehaltig gas som genereras vid nedbrytning av proteiner, nukleinsyror och urea. NH3 elimineras till största del i levern genom ureacykeln och avlägsnas sedan via urinen. Normal fastekoncentration av NH3 i plasma hos hund och katt är < 98 μmol/L resp. < 95 μmol/L. Vid vissa sjukdomar som exempelvis leversjukdom kan det leda till hyperammonemi och livshotande tillstånd, därför är analysen av NH3-koncentrationen i plasma av klinisk relevans. Analys av koncentrationen NH3 i plasma är dock komplicerad då koncentrationen av analyten succesivt ökar in vitro. En vanlig avsatt tid för centrifugering och analys av NH3 är 15 minuter eftersom det har visat sig att koncentrationen av NH3 annars kan komma att bli starkt tidsberoende. Syftet med studien var att utvärdera hur koncentrationen av NH3 i plasma påverkas med tiden, från provtagning till centrifugering och analys av NH3. Koncentrationen av NH3 analyserades på lithium-heparin plasmaprover från 20 hundar och 7 katter i olika åldrar och kön. Tidsintervall för centrifugering och analys efter provtagning var 10 minuter, 1 timme och 6 timmar. Analyserna utfördes på instrumentet Catalyst Dx (Idexx laboratories, inc. Westbrook, Maine, USA) och genom en torrkemisk metod och analysbricka innehållandes ett reagens (bromfenolblått), som genom en reaktion med analyten gav ett blått färgomslag, intensiteten av detta avlästes spektrofotometriskt vid 587 nm. Resultaten visade att koncentrationen av NH3 i plasma ökade vid provförvaring över 1 timme hos både hund och katt. Prover som förvarades ocentrifugerade visade en högre koncentration av NH3 än de prover som centrifugerats direkt och förvarats som plasma. Därav vikten att hålla den avsatta analystiden.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka symtom som påverkade den hälsorelaterade livskvaliteten hos svårt leversjuka patienter samt beskriva hur symtomen påverkade patientens hälsorelaterade livskvalitet. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, Ovid Medline, Pubmed och PsycINFO. 15 vetenskapliga artiklar godkändes efter kvalitetsgranskning och låg till grund för resultatet. Resultat: I litteraturstudien framkom att patienternas hälsorelaterade livskvalitet påverkades av trötthet, hjärnpåverkan orsakat av sviktande leverfunktion, vätskeansamling i kroppen, klåda, smärta, muskelkramper, symtom från mag-tarmkanalen, benskörhet samt torrhet i ögon och mun. Symtomen påverkade i olika grad den psykiska-, fysiska- och sociala hälsorelaterad livskvaliteten. Psykiskt upplevde patienterna bristande energi och motivation, försämrad sömn, koncentrationssvårigheter, försämrad självkänsla, osäkerhet, frustration, skuld, otillräcklighet, rädsla, oro, ångest, depression och självmordstankar. De fysiska följderna innebar utmattning, andnöd, ökad smärtupplevelse och begränsad förmåga till fysisk aktivitet. Besvären innebar problem att hantera relationer, gav begränsningar i det yrkesverksamma livet, inskränkning i sociala aktiviteter samt svårigheter att klara av det dagliga livet. Slutsatser: Många symtom påverkade den svårt leversjuka patientens hälsorelaterade livskvalitet. Symtomen gav patienten problem att klara av olika vardagssituationer. Den genomförda litteraturstudien ger sjuksköterskan kunskap för att kunna tolka och bedöma de symtom som patienten beskriver.

Bakgrund: Levercirros är ett sjukdomstillstånd som har hög mortalitet om inte en levertransplantation genomförs. Väntelistan till transplantation är lång samtidigt som organbehovet ökar. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelser och livskvalitet i väntan på en levertransplantation. Metod: En litteraturöversikt valdes där 9 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt Fribergs modell (2006). Resultat: Beskedet om att bli uppsatt på väntelista präglades av både positiva och negativa känslor; glädje, lättnad, oro samt tveksamhet. Vid väntan uppstod fysiska och psykiska begränsningar. Olika kategorier framkom som var tydliga i de granskade artiklarna; att bli uppsatt på väntelista, att uppleva begränsad frihet, att ha behov av information och supportsamt att uppleva fysiska och psykiska begränsningar. Slutsats: Genomgående sänkt livskvalitet visas hos leversjuka människor som väntar på en levertransplantation vilket stämmer överens med tidigare forskning. Genom vårdpersonalens djupare förståelse för patienten i dennes väntan och dess fysiska och psykiska påverkan kan livskvaliteten samt upplevelsen av väntan förbättras. / Background: Liver cirrhosis is a condition that has a high mortality unless a livertransplantation is carried out. The waiting list for transplantation is long while the need for organs increases. Purpose: The purpose of this study is to describe patient’s experiences and quality of life while awaiting a liver transplant. Method: A literature review was chosen where 9 scientific articles were reviewed andanalyzed according to Friberg's model (2006). Results: The diagnosis and the registration on the waiting list were marked by both positive and negative emotions; joy, relief, worry and doubt. During the waiting period physical and mental limitations were present. Different categories emerged which were evident in the reviewed articles, to be put on waiting list, to experience limited freedom, to have needs for information and support, to experience physical and mental limitations. Conclusion: Consistently lower quality of life having a liver disease and for people waiting for a liver transplant which agree with earlier studies. By health professionals gaining a deeper understanding of the patient's situation while waiting and its physical and psychological impact, the quality of life and the experience of waiting can be improved.