När en person drabbas av cancer, påverkas hela familjen. Många av de som drabbas är föräldrar till barn och ungdomar. I vården av en cancersjuk förälder möter sjuksköterskor patientens anhöriga, som kan vara i behov av stöd. Ungdomar befinner sig i ett känsligt utvecklingsstadium, och ungdomsåren präglas ofta utav osäkerhet och starka emotioner. För att bemöta och tillgodose behov hos ungdomar, krävs kunskaper om hur ungdomar upplever en förälders cancersjukdom. Syftet är att beskriva ungdomars upplevelser av att leva med en förälder som drabbats av cancer. Ungdomar i denna studie definieras som personer i ålder tio till tjugo år. Metoden är en litteraturstudie där 8 kvalitativa artiklar har analyserats utifrån Evans (2003) analysmodell. Resultatet av studien presenteras utifrån åtta teman: Att uppleva ett hot inför framtiden, att känna hopp inför framtiden, att leva i en vardag med en förändrad förälder, att vilja ta ansvar och underlätta, att vilja komma bort, att vilja veta och vara delaktig, att bli sedd och finna stöd och att utvecklas av erfarenheten. Studien visade att en ökad kunskap om ungdomars upplevelser i samband med en förälders cancersjukdom, kan ge sjuksköterskor en möjlighet att synliggöra ungdomars behov. Genom att möta ungdomar efter deras behov och ge ett individanpassat stöd, kan sjukvården underlätta för ungdomar i deras situation. Genom studien kan vi konstatera att det bör utformas riktlinjer kring hur sjukvården kan stödja ungdomar. Både patient och närstående bör få information om vanligt förekommande känslor, samt rådgivning för att finna olika former av stöd.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att förebygga och lindra symtom och förbättra livskvaliteten hos patienter med dödlig sjukdom. Många av de som drabbas av cancer kommer vårdas inom den specialiserade palliativa vården. Patienter med obotlig cancersjukdom som upplever ensamhet, finns överallt. Detta är en grupp som behöver stort stöd då sällskap och gemenskap bidrar till trygghet och förlänger livet. Specialistsjuksköterskan spelar en viktig roll i att identifiera och symtomlindra dessa patienter för att de ska känna trygghet i livets slut. Syfte: Syftet var att belysa behovet av stöd hos patienter med obotlig cancersjukdom som upplever ensamhet. Metod: Den metod som tillämpades var en mixad litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa studier analyserades med induktiv ansats.  Resultat: Olika former av stöd är viktigt för patienter med obotlig cancersjukdom som upplever ensamhet. De behöver känna trygghet i relationer, struktur i vardagen och en god symtomlindring. Det är en utmaning både att vara och att känna sig ensam. Specialistsjuksköterskan har en viktig roll att identifiera och ge stöd till dessa patienter. Slutsats: Patienter med obotlig cancersjukdom som upplever ensamhet behöver olika typer av stöd, trygghet och god symtomlindring för att få bästa möjliga vård. Specialistsjuksköterskan behöver identifiera och synliggöra behovet av stöd.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att förebygga och lindra symtom och förbättra livskvaliteten hos patienter med dödlig sjukdom. Många av de som drabbas av cancer kommer vårdas inom den specialiserade palliativa vården. Patienter med obotlig cancersjukdom som upplever ensamhet, finns överallt. Detta är en grupp som behöver stort stöd då sällskap och gemenskap bidrar till trygghet och förlänger livet. Specialistsjuksköterskan spelar en viktig roll i att identifiera och symtomlindra dessa patienter för att de ska känna trygghet i livets slut. Syfte: Syftet var att belysa behovet av stöd hos patienter med obotlig cancersjukdom som upplever ensamhet. Metod: Den metod som tillämpades var en mixad litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa studier analyserades med induktiv ansats.  Resultat: Olika former av stöd är viktigt för patienter med obotlig cancersjukdom som upplever ensamhet. De behöver känna trygghet i relationer, struktur i vardagen och en god symtomlindring. Det är en utmaning både att vara och att känna sig ensam. Specialistsjuksköterskan har en viktig roll att identifiera och ge stöd till dessa patienter. Slutsats: Patienter med obotlig cancersjukdom som upplever ensamhet behöver olika typer av stöd, trygghet och god symtomlindring för att få bästa möjliga vård. Specialistsjuksköterskan behöver identifiera och synliggöra behovet av stöd.

Bakgrund: Inom den palliativa vården är patienter med cancersjukdom vanligt förekommande. Att ha en cancersjukdom kan generera smärta. Som vårdgivare är det viktigt att förstå att smärta är multidimensionell och en subjektiv upplevelse, för att ge en adekvat smärtlindring. Smärtlindring kan ske på olika sätt, dock är den farmakologiska lindringen med analgetika i fokus. Men vilka omvårdnadsåtgärder finns att tillgå? Syfte: Att beskriva smärtlindrande omvårdnadsåtgärder och dess inverkan på patienter med cancersjukdom i palliativ vård. Metod: Tio vårdvetenskapliga artiklar har använts i en litteraturöversikt för att besvara syftet. Artiklarna har granskats och analyserats. Resultat: I resultatet framkommer det att smärtlindrande omvårdnadsåtgärder i kombination med analgetika förespråkas av såväl sjuksköterska som patient. Massage och fysisk beröring var de mest förekommande omvårdnadsåtgärderna. Något som också genererade smärtlindring var sjuksköterskans närvaro, att denne tog sig tid för att skapa kontakt, och att sjuksköterskan besatt kunskap kring smärtlindrande omvårdnadsåtgärder. Betydelsen av omvårdnadsåtgärder vid smärtlindring belyses då de lindrar patientens smärta utifrån ett holistiskt synsätt. Den existentiella smärtan kunde reduceras, till skillnad från när endast analgetisk behandling användes. Diskussion: En diskussion har förts utifrån resultatet samt den teoretiska utgångspunkten De 6 s:n, som är en modell tillämpad i palliativ vård. Det centrala i De 6 s:n är patientens Självbild, som den palliativa vården bör formas utifrån. Betydelsen av en god kommunikation mellan patient och sjuksköterska diskuteras, samt vikten av att patienten får möjlighet till kontroll över sin situation. Kontroll kan uppnås genom smärtlindrande omvårdnad och därmed påverka patientens självbild positivt. För att smärtlindrande omvårdnadsåtgärder ska impliceras krävs kunskap och tid, något som både sjuksköterskan och organisationen har ansvar för. Ett gott samarbete inom vårdteamet krävs. / Background: Patients with cancer are common within palliative care. Having cancer can generate pain and to provide adequate pain relief it is important to understand that pain is both a multidimensional and a subjective experience. Pain management can be approached in different ways however the current focus is on pharmacological relief with analgesics. But what pain relieving care options are available? Aim: To describe pain relieving care options and their impact on patients with cancer in the palliative care. Methods: Ten nursing articles were studied in this literature review to answer the purpose. All the articles were reviewed and analyzed. Results: Pain relieving care in combination with analgesic treatment is advocated by both nurse and patient. Massage and physical contact were the most commonly used care option. Pain relief also resulted from nurses being present and nurses taking the time to make personal contact with patients. It was also seen to be significant for nurses to possess knowledge of pain relieving options. The importance of nursing care in pain relief is highlighted as they can offer a holistic approach to treating the patient's pain. Existential pain can also be reduced which analgesics alone cannot treat. Discussions: A discussion has been based on the results and the nursing model of care; The 6 S-words. The patient’s self-image is central in the 6 S-words, and something that the palliative care should be shaped around. The significance of good communication between patient and nurse is discussed, stressing the importance of the patient being in control of his or her situation. Control that is achieved by non-pharmacological therapies that can positively affect the patient´s self-image. Implementing pain relieving care requires knowledge and time meaning that it becomes the responsibility of both the nursing staff and the organization as a whole. Good cooperation within the care team is essential.

Bakgrund: En av de vanligaste behandlingarna vid cancersjukdom är cytostatika. Under cytostatikabehandlingen är det vanligt att drabbas av biverkningar. Dessa biverkningar medför att kvinnor med cancersjukdom upplever ett fysisk och psykiskt lidande. Upplevelsen av lidandet under cytostatikabehandlingen kan relateras till ett sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av lidandet under cytostatikabehandling hos kvinnor med cancersjukdom Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Data analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av tillvägagångssättet för en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Känslomässig påverkan till följd av cytostatikabehandlingen och cancersjukdomen, Kroppsliga förändringar, Psykosocial påverkan, Bristande informationsgivning och stöd från vårdpersonal. Slutsats: Under cytostatikabehandlingen upplevde kvinnorna ett sjukdomslidande, livslidande och ett vårdlidande. Ökad förståelse kring hur lidandet under cytostatikabehandlingen upplevs medför att sjuksköterskan kan tillämpa åtgärder för att lindra sjukdoms- och livslidandet, samt eliminera vårdlidandet. Vidare forskning bör fokusera mer på hur lidandet upplevs hos kvinnor med andra cancerformer än bröstcancer

Bakgrund: Minst var tredje person i Sverige beräknas få en cancersjukdom någon gång under livet. En behandlingsbar cancersjukdom kan innebära ett flertal förändringar i personens liv. Förändringarna kan gälla till exempel tankar, känslor och kroppsliga förändringar. Många personer med en behandlingsbar cancersjukdom upplever brister när det kommer till stöd från vårdpersonal. För att kunna anpassa omvårdnaden kring vuxna personer med en behandlingsbar cancersjukdom behövs ökad kunskap och förståelse kring hur det är att leva med behandlingsbara cancersjukdomar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med en behandlingsbar cancersjukdom. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på patografier. Analysen gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen ledde fram till fem kategorier och två underkategorier. Den första kategorin var en känsla av personlig förändring. Den andra kategorin var längtan tillbaka till det gamla livet. Nästa kategori var tankar om döden. Den fjärde kategorin var att känna styrka med underkategorierna vilja och kämpaglöd och nära och käras betydelse. Den sista kategorin var tankar om framtiden. Slutsats: En känsla av personlig förändring med avsnittet kring en förändrad syn på och känsla för kroppen, tankar om döden samt vilja och kämpaglöd var tre utmärkande upplevelser i resultatet. Genom en förståelse kring upplevelser hos vuxna personer med en behandlingsbar cancersjukdom kan vårdpersonal och nära och kära minska lidandet och öka välbefinnandet hos personerna. Något som framkom i föreliggande studie var att nära och kära hade en betydelsefull roll för personerna med en behandlingsbar cancersjukdom. Vidare forskning skulle därför vara intressant att göra kring anhörigas perspektiv av att leva i närheten av en person med en behandlingsbar cancersjukdom.

Bakgrund: I åldern som ungdom eller ung vuxen utvecklas personen och är i en lång period av övergångar. Autonomi, personlig identitet och känsla av tillhörighet är bara en bråkdel av faktorer som förändras för personer i den åldern. Att dessutom leva med cancer i den åldern medför att övergången till vuxenlivet ser annorlunda ut. Cancern är en av de sjukdomar som skördar flest unga människor livet, men statistik från 2015 visar att tre av fyra ungdomar och unga vuxna faktiskt botas för sin cancersjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva ungdomars och unga vuxnas upplevelser av att leva med en botbar cancersjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar som hittats på Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av analysmetod. Resultat: Studiens resultat beskriver upplevelser av hur cancersjukdomen förändrade livet för ungdomarna och de unga vuxna, att cancersjukdomen medförde psykiska och fysiska påfrestningar i livet, samt hur ungdomarna och de unga vuxna, trots cancersjukdomen, orkade fortsätta kämpa mot den. Efter innehållsanalysen framkom tre kategorier och sju underkategorier. De huvudkategorierna som framkom var: Att uppleva hur cancer förändrar livet, Att vara begränsad och Att orka kämpa mot sin cancersjukdom. Underkategorierna var: Att få sin cancersjukdom, Att vilja förstå sin cancersjukdom, Att uppleva psykiska påfrestningar, Att uppleva fysiska påfrestningar, Att ha hopp om att tillfriskna, Att behöva stöd och relationer och slutligen Att behöva sätta mål. Slutsats: Upplevelsen av att leva med en botbar cancersjukdom som ungdom och ung vuxen medför förändringar i vardagen, fysiska och psykiska påfrestningar och ett ständigt behov av hjälp för att orka kämpa mot cancersjukdomen. Ungdomarna och de unga vuxna upplevde att sjukvårdspersonalen inte var tillräckligt stödjande under tiden de hade cancersjukdomen. En god omvårdnad och ett ständigt stöd från sjuksköterskan kan dock hjälpa ungdomarna och de unga vuxna öka viljan för att kämpa vidare mot cancersjukdomen, vilket dessutom kan leda till ett snabbare tillfrisknande. Genom en ökad förståelse kring ämnet, kan det medföra till att sjuksköterskor utför bättre omvårdnad gentemot dessa personer.

No description available.