This paper uses a task-based approach in an attempt to investigate the availabilty and use of collocations in high school students studying French at an intermediate level. Collocations, i.e. arbitrarily restricted lexeme combinations, are assumed to play a major role in language processing and use. Collocations are generally thought to pose a challenge to second language learners as they often are language bound and idiosyncratic. For this purpose 45 high school students’ productive and receptive knowledge was tested, and the result of the testing was in turn compared to an essay-task. Consequently, the results showed that observed collocational knowledge was found to correlate with proficiency in written production. Finally the implications for teaching are discussed and a few areas of further research are proposed.

<p>Den här studien handlar om metaforiska lexikaliserade fraser, alltså idiom. Det primära syftet är att ta reda på huruvida elever i grundskolans senare år förstår idiom. Ett sekundärt syfte är att se om det finns idiomförståelseskillnader mellan elever som lever i olika delar av samhället. I den här studien undersöks skillnaden mellan stad och landsbygd. Studien har genomförts via en enkätundersökning med flervalsfrågor, som delats ut i några grundskolor. I varje enkät finns 24 av svenskans kroppsdelsidiom. Varje idiom är försett med fyra olika svarsalternativ. Resultaten visar att informanterna inte har tillägnat sig betydelsen av en rad idiom som är relativt vanliga i talspråk, men också i skrivet språk, framför allt i tidningstexter. Resultaten visar också att det finns skillnader mellan de två informantgrupperna, framförallt gällande förståelsen av enskilda idiom. Till exempel så förstår eleverna på landsbygden idiomet <em>gå på knäna</em> i större utsträckning än de i staden, medan de i staden i förstår <em>vara en nagel i ögat </em>bättre än de på landsbygden.<strong></strong></p>

Det övergripande syftet med denna studie var att granska gymnasieskolungdomars generella förståelse av idiom. Vidare syftade studien även till att analysera eventuella skillnader utifrån kön samt även gymnasieprograminriktning. Studien genomfördes via en digital enkätundersökning bestående av flervalsfrågor samt två olika typer av lucktest. Det ena lucktestet var kontextberoende medan det andra lucktestet var kontextoberoende. Studien visade att den generella förståelsen för idiom hos gymnasieskolungdomar var genomgående låg. Studien visade även att flickor besitter en något högre kunskap om idiom än pojkar, oavsett gymnasieprograminriktning. Slutligen visade studien att det finns stora skillnader i förståelsen för idiom utifrån gymnasieprograminriktning hos den manliga gruppen av informanter. Utifrån studiens resultat drogs slutsatserna att flickor och pojkar uppvisar olika mått av förståelse av idiom samt att den generella förståelsen överlag är låg.

Den här studien handlar om metaforiska lexikaliserade fraser, alltså idiom. Det primära syftet är att ta reda på huruvida elever i grundskolans senare år förstår idiom. Ett sekundärt syfte är att se om det finns idiomförståelseskillnader mellan elever som lever i olika delar av samhället. I den här studien undersöks skillnaden mellan stad och landsbygd. Studien har genomförts via en enkätundersökning med flervalsfrågor, som delats ut i några grundskolor. I varje enkät finns 24 av svenskans kroppsdelsidiom. Varje idiom är försett med fyra olika svarsalternativ. Resultaten visar att informanterna inte har tillägnat sig betydelsen av en rad idiom som är relativt vanliga i talspråk, men också i skrivet språk, framför allt i tidningstexter. Resultaten visar också att det finns skillnader mellan de två informantgrupperna, framförallt gällande förståelsen av enskilda idiom. Till exempel så förstår eleverna på landsbygden idiomet gå på knäna i större utsträckning än de i staden, medan de i staden i förstår vara en nagel i ögat bättre än de på landsbygden.