This study investigates the representations of librarians in movies spanning from the years 2012 to 2022 from a gender perspective using thematic analysis. Being a female-dominated profession with an increasing use of technology, the goal is to see how librarians are being portrayed today and how that might affect the perceptions of librarianship. The revealed themes address: (a) librarians being portrayed as feminine, (b) librarians being portrayed as sexual objects to please the male audience, (c) libraries as a place for knowledge, (d) librarian profession being chosen out of necessity, and (e) bias toward traditional librarianship. This study indicates a change in portrayals of librarians in movies, but the librarian characters are nevertheless being depicted in a negative light. In order to improve the perceptions of librarians, this study suggests that a more diverse representation of librarians and their tasks is needed.

This thesis aims to answer the question of how the library is represented in the Librarian franchise, not only focusing on the films/tv-series but also how it is represented in print. The analysis of the library representation uses a background of the theory and method found in semiotics and iconography, as well as qualitative content analysis, to examine not only the literal/denoted representation, but also the symbolic/connoted, and then compar-ing these findings to the representation of libraries and librarians (with a focus on the stereotypes) found in former research on the subject. The libraries depicted in this franchise all adhere to the stereotypes in some ways, especially the grandeur or spaciousness, at times labyrinthine but there is always someone experienced to ask to help find what you are looking for. The library is represented in a positive light, it is not a place to be feared, it is a place of knowledge and adventure. The characters see these libraries as home or as a social “hub” for the community, they are signs of safety, comfort, and peaceful entertainment. A world without libraries is depicted as a dystopian nightmare. In the franchise there are some characters that can be interpreted as personification of the Library, in this thesis I am focusing on Judson, Charlene, and Ray (the spirit of the library), all of which embody several of the librarian stereotypes, such as intelligence and order, these characters signify in various ways how much the library depends on librarians. In conclusion, this franchise, although unrealistic, shows that the library does not have to be a boring place, and neither does the librarian profession. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science. / Målet med denna uppsats är att besvara frågan hur biblioteket representeras i Librarian-franchisen, inte bara hur det representeras i filmerna/tv-serien men också hur det representeras i de tryckta berättelserna. I analysen av biblioteksrepresentationen använder jag mig av teoretiska utgångspunkter och metodik från semiotik och ikonografi samt kvalitativ innehållsanalys, för att utforska både den bokstavliga/denoterade representationen och den symboliska/konnoterade, och sedan jämföra resultatet med hur tidigare forskning beskrivit biblioteks- och bibliotekarierepresentationen (med fokus på stereotyper) i fiktion. Alla biblioteken som representeras i denna franchise kopplas till viss del ihop med biblioteksstereotyperna, speciellt prakt och rymlighet, och ibland även labyrinter men det finns alltid någon erfaren att fråga om hjälp för att hitta det du söker. Biblioteken är positivt representerade i denna franchise, biblioteket är inte en skrämmande plats, det är en plats som symboliserar kunskap och äventyr. Karaktärerna ser biblioteket som ett hem eller ett socialt nav, biblioteket symboliserar säkerhet, bekvämlighet och stillsam underhållning. En värld utan biblioteken representeras i serien som en dystopisk mardröm. I denna franchise går det att finna några karaktärer som inte bara är bibliotekarierepresentationer men också agerar som personifikationer av biblioteket, i denna uppsats har jag valt att fokusera på Judson, Charlene och Ray (bibliotekets ande), som alla faller in i flera bibliotekariestereotyper, exempelvis intelligens och ordningsamhet. Dessa karaktärer signifierar även på olika sätt hur mycket biblioteket är beroende av bibliotekarier. Slutligen visar denna franchise, trots dess surrealism, att biblioteket inte måste vara en tråkig plats, och bib-liotekarieyrket behöver inte heller vara tråkigt. Detta är en två års masteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap.