Bakgrund: Många personer med schizofreni lider av fysisk ohälsa som övervikt, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, med risk för en för tidig död som följd. För att förbättra den fysiska hälsan hos personer med schizofreni behövs mer kunskap om vilka insatser sjuksköterskan kan vidta beträffande levnadsvaneförändringar. Närståendes erfarenheter gällande levnadsvaneinterventioner ger en ökad förståelse och ett viktigt komplement för att kunna utveckla omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva närståendes erfarenheter av levnadsvaneinterventioner för personer med schizofreni. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Tio närstående till personer med schizofreni intervjuades och textmaterialet analyserades med metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet formade tre kategorier: Fysisk hälsa nedprioriterades, Patientens behov av motiverande stöd och Närståendes begränsade medverkan. Slutsats: Resultatet visade att patientens fysiska hälsa nedprioriterades. Närstående var inte involverade i patienternas levnadsvaneinterventioner. Närstående betonade att patienterna skulle behöva mer motiverande stöd. Omvårdnaden ska ha holistisk syn på människan, och inte särskilja den fysiska hälsan från den psykiska. Specialistsjuksköterskestudenter inom psykiatrisk vård ska få kunskap om fysisk ohälsa hos patienter med schizofreni, för att sedan kunna informera närstående, och individanpassa omvårdnadsåtgärder gällande levnadsvanor. Regelbundna levnadsvaneinterventioner ska vara en rutin i vårdprocessen från början, och fortlöpa genom hela vårdkedjan. Ytterligare studier behövs om närståendes och den psykiatriska vårdens syn på och värderingar av fysisk ohälsa i denna patientgrupp. / Background: Many people with schizophrenia suffer from physical disorder such as obesity, cardiovascular disease and diabetes, at risk of premature death. In order to improve the physical health of people with schizophrenia, more knowledge is needed about the types of interventions the nurse can take regarding lifestyle changes. Relatives' experiences regarding lifestyle change interventions provide increased understanding and an important complement to developing nursing care. Purpose: The purpose of the study was to describe the relatives' experiences of lifestyle change interventions for people with schizophrenia. Method: The study was conducted as a descriptive qualitative interview study with inductive approach. Ten relatives to people with schizophrenia were interviewed and the text material was analyzed using the qualitative content analysis method. Results: The result formed three categories: Physical health was down prioritized, Patient's need for motivational support and Relatives’ limited contribution. Conclusion: The results showed that the patients' physical health was down prioritized. Relatives were not involved in the patients' lifestyle change interventions. Relatives stressed that patients would need more motivational support. Nursing should have a holistic view of man and should not distinguish physical health from the mental. Specialist Nursing students in psychiatric care should gain knowledge about physical illness in patients with schizophrenia, to then be able to inform their relatives, and to personalize nursing measures regarding living habits. Regular lifestyle change interventions should be a routine in the care process from the outset and continue throughout the care chain. Further studies are needed on the relatives’ and psychiatric care's views on and values of physical illness in this patient group. / Liv-projektet