Bakgrund: I Sverige finns det idag 34 000 hemlösa personer och i Malmö befinner sig 2 400 personer i hemlöshet. Den utbredda hemlösheten förmodas delvis bero på ett pressat läge på bostadsmarknaden, som också bedöms förvärras kommande år. Missbruk och psykisk ohälsa är ofta stora bidragande orsaker till att människor hamnar i hemlöshet. Lungsjukdomar, hudbölder, anemi och luftvägsinfektioner är vanligt förekommande sjukdomar hos hemlösa. Forskning visar också på att hemlösa personer har förhöjd risk att dö i förtid. I Malmö finns olika vårdinsatser som riktar sig till hemlösa och missbrukare, till dessa hör Stadsmissionshälsan och Sprutbytesprogrammet. Sjuksköterskans och vårdteamets roll är att arbeta tillsammans för att ge en säker vård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hemlösa personers upplevelser av vårdmöten. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats utgjorde studiens metod och studiedeltagarna bestod av sju informanter. Semi-strukturerade frågor användes för datainsamling och analyserades enligt Burnards (1991) analysmodell, vilken av författarna modifierades. Resultat: Av resultatet framkom att bli behandlad som alla andra var bland det viktigaste för de hemlösa. Resultatet påvisade att det fanns upplevelser av goda vårdmöten där bra bemötande och fördomsfrihet ledde till att informanterna kände sig accepterade. Det framkom även mindre goda vårdupplevelser som karaktäriserades av förutfattade meningar vilket ledde till att informanterna upplevde sig avvisade. Slutsats: Att de hemlösa personerna upplever respekt, fördomsfrihet och omtänksamhet främjar vårdmöten till att bli framgångsrika. Oberoende av bostadssituation bör alla patienter bemötas på lika villkor. / Background: In Sweden, there are 34 000 homeless people and in Malmö there are 2 400 people living in homelessness. The widespread homelessness is expected to be partly due to a tight situation in the housing market, which is also presumed to worsen the next years. Substance abuse and mental illness are often large contributing reasons why people fall into homelessness or have difficulty getting out of the situation. Lung diseases, abscess, anemia and respiratory infections are common occurring diseases among homeless people. Previous research also shows that homeless people have increased risk of dying prematurely. In Malmö, there are various health interventions targeted to homeless people and drug addicts, those measures include Stadsmissionshälsan and Sprutbytet. The nurse and care team's role is to work together to provide safe care. Objective: The aim of this study was to investigate homeless peoples experiences with the health care. Method: An empirical interview study with qualitative approach was used and the study consisted of seven informants. Semi-structured questions were used for data collection and analysed by Burnards (1991) analytical model, which was modified by the authors. Results: The results show that to be treated like any other was among the most important for the homeless. The results showed that the good experiences were characterised by good treatment and open-mindedness, which led to a feeling of acceptance. The less good care encounters were described with feelings that the nurses and health professionals had preconceived ideas which led to a rejected feeling among the informants. Conclusion: To make the health encounters successful, the homeless persons need to experience respect, open-mindedness and thoughtfulness. Regardless of the housing situation, all patients should be treated on equal terms.

Fungerande infrastruktur är viktigt för att samhället ska fungera. Det är därför också viktigt att Trafikverket och kommuner får tillgång till mark för utbyggnad av bland annat vägar och järnvägar. Samtidigt görs ett intrångi någons enskilda äganderätt. Markåtkomst för dessa ändamål kan ske med en frivillig överenskommelse mellan parterna men i vissa fall tvingas Trafikverket och kommuner att tvångsvis förvärva marken. Syftet med arbetet är att ta reda på om Trafikverket och kommuner har några särskilda principer för markåtkomst gällande utbyggnad av vägar och järnvägar, samt försöka ta reda på hur fastighetsägare behandlas i en sådan process. Målet är att kunna bidra med ett bättre underlag för både Trafikverket och kommuner vad gäller deras riktlinjer för markåtkomst. För att besvara frågeställningarna i studien har intervjuer med ett antal kommuner samt sakkunniga inom Trafikverket genomförts. Resultatet visade att det finns riktlinjer för hur själva markåtkomsten ska hanteras men ingen respondent ansåg att de hade några riktlinjer för hur en fastighetsägare ska behandlas i processen. Den största skillnaden mellan Trafikverket och kommunerna var att kommunerna nästan aldrig använder tillfälliga nyttjanderätter i detaljplanplanen utan förlitar sig på frivilliga överenskommelser ifall de behöver tillgång till mark, medan Trafikverket använder sig utav tillfälliga nyttjanderätter i väg- och järnvägsplan i större utsträckning. I slutsatsen framgår det att den främsta faktorn för att nå en överenskommelse är tidig kontakt med fastighetsägare där det är viktigt att visa förståelse för dennes situation. Många respondenter var också enade om att det är viktigt att hela tiden hålla fastighetsägare informerade om vad som ska ske och hur deras fastighet kommer att påverkas. Trots att det inte finns fastställda riktlinjer för hur en fastighetsägare ska behandlas verkar de flesta ändå utgå från liknande ”principer”.