Debatten gällande införandet av en litterär kanon i litteraturundervisningen har pågått i media och skolor runt om i landet under de senaste åren. Detta väckte intresset att närmare undersöka hur lärare väljer skönlitteratur till undervisningen, då det idag inte existerar någon formell kanon i den svenska skolan. Syftet med denna litteraturstudie var att granska vad forskning inom litteraturundervisning i modersmålsundervisningen lyfter fram som avgörande faktorer för lärares val av klassisk skönlitteratur. Vi ville även undersöka vad forskningen säger om huruvida lärare ser på klassisk respektive nutida skönlitteratur på olika sätt, ställer olika krav på dem, samt vilka konsekvenser detta i så fall kan få för elevernas utbildning ur ett likvärdighetsperspektiv. För att göra det utgick vi från följande frågor: (1) På vad baserar lärare sina val av skönlitterära klassiker?, (2) Hur skiljer sig lärares krav på klassisk respektive nutida skönlitteratur för barn och ungdomar gällande inkludering, ur exempelvis mångfalds- och genusperspektiv? och (3) Vilka konsekvenser får lärares val av klassiker för en likvärdig litteraturundervisning?För att kunna besvara dessa frågor genomfördes en litteraturstudie där källmaterial som behandlar lärarens val, litteraturundervisning och svenskämnet analyserades genom närläsning.Resultatet av studien visade att lärare i stor utsträckning baserar sina val av skönlitteratur på en informell kanon som bygger på egna och andras erfarenheter. Lärare väljer också litteratur utifrån hur elevgruppen ser ut och dess motivation, samt vad läraren har för mål med undervisningen. Det visade sig att kraven som ställs på klassisk och nutida skönlitteratur skilde sig, men inte ur det hänseende frågan avsåg. Svaret på den tredje frågan var att litteraturundervisningen i den svenska skolan inte är likvärdig. Detta på grund av bristande direktiv i kurs- och läroplan, avsaknad av fortbildning för lärare samt ibland bristande tillgång till böcker och avsaknad av fungerande skolbibliotek.