Background: The usage of the Force-Velocity relationship for individualizing training regimes for athletes has increased in popularity. This can be done through measurements of muscle mechanical properties and creating individual force-velocity profiles. To do this, one must use valid and reliable test equipment. These types of equipment are often expensive and impractical, which limits the usage to a small population with the right financial means. Therefore, the purpose of this study was to examine the concurrent validity of the inertial sensor Vmaxpro for measuring muscle mechanical properties. Method: 52 male ice-hockey players (age:17.9 ± 2.2 years, body weight: 77.7 ± 10.6 kg, height: 180.3 ± 6.2 cm) participated in this study and performed two jumps each on four different loading conditions (unloaded, 25, 50 and 75% of BW). The jumps were recorded simultaneously with an inertial sensor and a linear transducer. Three different variables were analyzed: peak velocity (pV), average velocity (avgV) and average power (avgP). Pearson’s correlation coefficient (r), linear regression analysis, Bland-Altman analysis, and standard error of estimate (SEE) was used to examine the concurrent validity. Results: The results showed a strong correlation, agreement and small SEE for pV: r=0.98, bias = -0.12, SEE = 0.08, for avgV: r=0.98 bias = 0.01, SEE = 0.04 and for avgP: r = 0.97, bias = 30.94, SEE = 73.47. Practical application: The results from the present study indicate that the Vmaxpro can be used for assessing muscle mechanical properties. Furthermore, since the Vmaxpro is both cheap and portable, it can potentially expand the usage of test equipment to clubs and associations with limited budgets.

Background: A squat is a common exercise that is used in many areas of strength training and for different purposes and the literature is inconclusive when it comes to whether the weight lifting belt (WB) affects performance and/or is injury-preventing. The use of breathing techniques is common during heavy lifting and therefore the practice of the breathing teqnice; valsalva maneuver (VM) may be of interest to study and if this along with the WB can provide some advantages in power output and velocity. Aim: The specific aim of the study was to evaluate whether the velocity in the eccentric and the concentric phase of the squat, and the peak velocity in the concentric phases are affected in power output through the use of the VM when the subjects use or did not use a WB. Method: Fifteen subjects (10 men and 5 women) volunteered freely to participate and did a total of 12 squats divided in four different sets with three repetitions each on 75% of their self-reported one repetition maximum (1RM). The first two sets were either with or without WB and the third and fourth sets were either with or without the practice of the VM. The three conditions (with WB, with WB + VM and VA only) were compared to each other and to the control group (without any instructions and no WB) in terms of power output and velocity in the eccentric, concentric and peak velocity in the concentric phase of the squat. Result: There was no significant difference in power output when comparing the four different test conditions. The velocity in the eccentric, concentric and peak velocity in the concentric phase did not have a significant difference between the different test conditions. Conclusions: This study shows a different output compared to previous literature. The WB and the practice of VM did not affect the power output and velocity in a squat, alone or together. / Bakgrund: Det finns många olikheter i litteraturen när det gäller huruvida tyngdlyftarbältet påverkar prestationen och/eller om det minskar skaderisken. En knäböj är en vanlig övning som används inom många områden av styrketräning och för olika ändamål. Användning av andningstekniker är vanligt vid tunga lyft och därför kan utförandet av andningstekniken; valsalvamanövern vara av intresse att studera och om det tillsammans med lyftbältet kan ge effekt på effektutveckling och hastighet i lyft. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera hastigheten i en knäböjs olika faser (excentriska, koncentriska och topphastigheten i den koncentriska fasen) och hur effektutvecklingen påverkas av lyftarbälte och valsalvamanövern. Metod: Femton personer (10 män och 5 kvinnor) deltog frivilligt och utförde totalt 12 knäböj i fyra olika sets med tre repetitioner på 75 % av testpersonernas självrapporterade 1RM. De första två seten var utförda antingen med eller utan tyngdlyftarbälte och de tredje och fjärde seten var utförda antingen med eller utan utövande av valsalvamanövern. Dessa tre förhållanden ( med lyftarbälte, med lyftarbälte + VA och VA endast) jämfördes med varandra och med kontrollgruppen ( ingen VM och inget lyftarbälte) med avseende på effektutveckling och hastigheten i den excentriska, koncentriska och topphastighet i knäböjens koncentriska fas. Resultat: Effektutvecklingen gav ingen signifikant skillnad i någon av de fyra olika förutsättningarna (med lyftarbälte, utan lyftarbälte, med bälte och valsalvamanövern och utan bälte och valsalvamanövern). Hastigheten i den excentriska, koncentriska och topphastigheten i den koncentriska fasen visade ingen signifikant skillnad mellan de fyra olika seten. Konklusion: Studien visade ingen skillnad vilket kan jämföras med tidigare litteratur där en skillnad fanns. Lyftarbältet och utförandet av valsalva manövern påverkade inte effektutvecklingen och/eller hastigheten när en knäböj utfördes.

Abstract Background: The ability to produce a high power output can be the deciding factor in determining which athlete wins or loses in a sporting event. Power output can be measured in an exercise like the squat or bench press. The use of a force plate, or a force plate paired with a linear position transducer is considered the gold standard when measuring power output in an exercise like the squat or bench press. Linear position transducers or linear encoders have also been considered valid methods. Power output can also be measured by accelerometers. Purpose: The purpose of this study was to test the concurrent validity of the accelerometer Beast Sensor by measuring average power in explosive squatting and bench pressing at 40 % and 80 % of one repetition maximum (1RM). The linear encoder MuscleLab was used as criterion. Methods: 17 test subjects, five women and 12 men (average age 28 years) were recruited. Fifteen of the subjects completed two test sessions. The first session determined their 1RM. The second session took place 7-14 days later and measured average power output during two sets of three repetitions at 40 % and 80 % of the subjects 1RM in explosive squats and bench presses. The average power output of the repetitions was measured simultaneously by Beast Sensor and MuscleLab. For the Beast Sensor to be considered valid, a correlation coefficient of 0.9 or higher needed to be reached. Results: Beast Sensor demonstrated high or very high correlations with MuscleLab for average power output of explosive squats at 40 % of 1RM (rs = 0.91), and for explosive bench presses at 40 % (rs = 0.86) and 80 % of 1RM (rs = 0.74). However, for explosive squats at 80 % of 1RM, the correlation was low (rs = 0.42). All correlations were statistically significant with p-values of < 0.01. Beast Sensor was considered valid for squats at 40 % of 1RM, but neither at 80 % of 1RM in squats, nor at 40 % or 80 % of 1RM in bench presses. Conclusion: Beast Sensor showed high or very high correlations with the criterion MuscleLab in three of the four assessed data variables. Only the correlation for average power output of the explosive squats at 40 % of the subject’s 1RM reached the required correlation coefficient of 0.9 or higher for the Beast Sensor to be considered valid. Except for at 40 % of 1RM in squats, Beast Sensor missed a substantial amount of repetitions. Further studies examining the reliability of the Beast Sensor are therefore needed. / Abstrakt Bakgrund: Förmågan att producera hög effektutveckling (power) kan avgöra vilken idrottare som vinner eller förlorar en tävling. Effektutveckling kan mätas i övningar som knäböj och bänkpress. Detta kan göras med hjälp av en kraftplatta, eller en kraftplatta parad med en linear position transducer. Dessa metoder anses vara ”gold standard”, men linear position transducers eller linear encoders har också ansetts vara valida metoder. Effektutveckling kan även mätas med hjälp av en accelerometer. Syfte: Syftet med denna studie var att mäta samtidig validitet hos accelerometern Beast Sensor genom att mäta genomsnittlig effektutveckling i explosiva knäböj och bänkpressar vid 40 % och 80 % av en repetition max (1RM). MuscleLab, en linear encoder, användes som referensvärde.  Metod: 17 försökspersoner, fem kvinnor och tolv män (medelålder 28 år) rekryterades. Femton av försökspersonerna fullföljde deltagande. Vid det första testtillfället mättes 1RM. Det andra tillfället ägde rum 7-14 dagar senare och mätte genomsnittlig effektutveckling i explosiva knäböj och bänkpressar vid 40 % och 80 % av försökspersonernas uppmätta 1RM. Två set av tre repetitioner mättes vid 40 % och 80 % av 1RM i både knäböj och bänkpress. Repetitionerna mättes samtidigt av MuscleLab och Beast Sensor. För att Beast Sensor skulle anses vara valid behövde en korrelationskoefficient på 0.9 eller högre uppnås. Resultat: Beast Sensor uppvisade höga eller väldigt höga korrelationer med MuscleLab för genomsnittlig effektutveckling i explosiva knäböj vid 40 % av 1RM (rs = 0.91) och explosiva bänkpressar vid 40 % (rs = 0.86) och 80 % av 1RM (rs = 0.74). Dock uppmättes en låg korrelation för de explosiva knäböjen vid 80 % av 1RM (rs = 0.42). Alla korrelationer var statistiskt signifikanta med p-värden på < 0.01. Beast Sensor ansågs vara valid för att mäta effektutveckling vid 40 % av 1RM i knäböj, men varken vid 80 % av 1RM i knäböj, eller vid 40 % eller 80 % av 1RM i bänkpressar. Slutsats: Beast Sensor visade höga eller väldigt höga korrelationer med referensvärdet från MuscleLab för tre av de fyra uppmätta variablerna. Endast korrelationen för genomsnittlig effektutveckling i explosiva knäböj vid 40 % av 1RM uppnådde den korrelationskoefficient på 0.9 eller högre som krävdes för att Beast Sensor skulle anses vara valid. Förutom vid 40 % av 1RM i knäböj, missade Beast Sensor en väsentlig andel repetitioner. Därför finns det ett behov av fler studier som undersöker reliabiliteten hos Beast Sensor.

Práce se zabývá návrhem a implementací testovacího zařízení pro manipulačnínmechanismus vzorku v elektronovém mikroskopu. Testovací zařízení a jeho software zajištuje meření několika parametrů mechanismu, jejich statistické vyhodnocení a porovnání se specifikací. Cílem je vytvořit komplexní testovací zařízení s jednoduchým uživatelským rozhraním, s požadavkem náhrady stávajícího nemodulárního a nestabilního řešení a jeho rozšíření o testování dalších parametrů.