Bakgrund: Urininkontinens innebär ofrivilligt urinläckage och är ett folkhälsopro- blem i Sverige. Det är ett tillstånd som främst drabbar kvinnor och äldre. Syftet: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med urininkontinens. Metod: Litteraturö- versikt, där kvalitativa artiklar analyserades enligt Fribergs femstegsmodell och sammanställdes till ett resultat. Datasökningarna utfördes i Medline och CINAHL, där elva artiklar valdes ut. Resultat: Består av tre huvudteman; maktlöshet, utan- förskap och acceptans som växte fram från följande subteman: förlorad kontroll, ett begränsat liv, en känsla av skam, negativa möten inom vården, anpassning och en del av livet. Kvinnor upplever urininkontinens som en begränsning i vardagen. Kvinnor accepterar sin livssituation och pratar inte öppet om urininkontinens då det upplevs som skamligt och tabubelagt. Kvinnor upplever att det är lättare att prata om sin urininkontinens om sjukvården tar upp och samtalar kring urininkontinens. Slutsats: Det behövs en ökad kunskap och förståelse i samhället och inom vården för kvinnor med urininkontinens. Eftersom kvinnor inte själva talar öppet om sin urininkontinens är det viktigt att bedriva vidare forskning kring samspelet mellan vårdpersonal och kvinnor med urininkontinens. / Background: Urinary incontinence causes involuntary urinary leakage and is a public health problem in Sweden. It is a condition that primarily affects women and the elderly. Aim: To describe women's experience of living with urinary inconti- nence. Method: Literature review, where qualitative articles were analyzed accor- ding to Friberg's five-step model and compiled into a result. Data searches were con- ducted in Medline and CINAHL, where eleven articles were selected. Result: Consi- sts of three main themes; powerlessness, exclusion and acceptance that emerged from the following subthemes: lost control, a limited life, a sense of shame, negative meetings in health care, adaptation and a part of life. Women experience urinary incontinence as a limitation in everyday life. Women accept their life situation and do not talk openly about urinary incontinence because it is felt as shameful and ta- boo-coated. Women also find it easier to talk about their urinary incontinence if the healthcare brings up and talks about urinary incontinence. Conclusion: There is a need for increased knowledge and understanding in society and in the care of women with urinary incontinence. Since women do not speak openly about their urinary in- continence, it is important to conduct further research on the interaction between healthcare and women with urinary incontinence.

The Swedish school system underwent a rapid liberalization process in the late 1900s. One of the major changes was the implementation of free school choice. The reform intended to ake pupils and parents able to actively choose which school to attend. However, since the introduction, free school choice has been a topic of much debate and criticism. In articular, there is a dispute whether the reform has caused an increase in school segregation or not. This study examines the veracity of these claims. This is done in the form of a literary overview where the results of previous research are analyzed. A selection of literature has been conducted according to specific criteria, which has resulted in one doctoral dissertation and six academic journal articles. The source-material has been reviewed and analyzed using an analysis chart. The results of the studies have then been compared to find similarities and dividing lines. The segregation variables examined are ethnicity and socio-economics. The latter has been broken down into the sub-variables of economic background and educational background. In addition, the study also examines whether or not residential segregation can be excluded as a source of error. The analysis concludes that ethnic school segregation has increased in Sweden as a result of the school choice reform. The same applies to the variable educational background. However, there are some differences in the results regarding economic background. Dividing lines can be found concerning if segregation of this variable has increased or remained static. Relative consensus that housing segregation can be excluded as a source of error seems to prevail among researchers. However, one of the articles presents a more critical approach regarding the exclusion. There is also some disagreement about the degree to which the residential segregation and free school choice affect school segregation. / Den svenska skolan genomgick under det sena 1900-talet en skyndsam liberaliseringsprocess. En av de större förändringarna som skedde var införandet av det fria skolvalet. Reformen innebär att elever och vårdnadshavare kan göra aktiva val om på vilken skola undervisningen ska ske. Det fria skolvalet har dock sedan införandet varit mycket omdiskuterat och kritiserat. Särskilt råder en debatt om huruvida reformen har orsakat en ökad segregation i Sveriges skolor. I denna uppsats studeras påståendets sanningshalt. Detta sker i form av en litteraturöversikt där tidigare forskning på området behandlas. Ett urval av litteratur har skett efter särskilda kriterier, vilket har resulterat i en doktorsavhandling och sex akademiska tidskriftsartiklar. Dessa har sedan granskats och analyserats med hjälp av ett analysschema. Studiernas resultat har jämförts för att finna likheter och skiljelinjer. De segregationsvariabler som har studerats är etnicitet och socioekonomi. Den sistnämnda har brutits ner till ekonomisk bakgrund och utbildningsbakgrund. Utöver detta har det i studien även undersökts utifall boendesegregationen kan uteslutas som felkälla eller ej. Om inte detta görs kan denna förvränga datamaterialet för skolvalets effekter. Analysen visar att den etniska skolsegregationen har ökat i Sverige, till följd av skolvalsreformen. Detsamma gäller variabeln utbildningsbakgrund. I resultaten gällande ekonomisk bakgrund råder dock vissa olikheter. Skiljelinjer går att finna om segregationen efter denna variabel har ökat eller förhållit sig statisk. Relativ enhällighet tycks råda bland forskarna att boendesegregationen kan uteslutas som felkälla. I en av artiklarna presenteras dock ett mer kritiskt förhållningssätt till detta. Viss oenighet råder också kring vilken grad boendesituationen och skolvalet påverkar skolsegregationen.