The essay examines the expression ”bildung” (”bildning” in Swedish) in relation to book circles. The essay argues that the definition of bildung is not constant. The essay puts the expression in different historical contexts. With empirical evidence, the meaning of the expression can be investigated. A survey has been conducted in the form of four qualitative interviews. The public libraries' goal of promoting interest in bildung can be examined by analyzing the reasoning of the informants. The purpose of the essay is to examine the circle participants' perception of literary bildung and the librarians' goals for literary bildung. The purpose is also to compare the librarians' goals with the circle participants' perception of bildung. A model extracted from Judith Langer's theories is used as the analytical method. The results show that literary bildung is something the participants experienced in that the circle helped them understand others and make things more human. It is also argued that the circle provides tools for them to define and redefine themselves and others. They have not experienced to the same extent that the circle helps them find themselves or that it challenges them intellectually.

Syftet med den föreliggande studien var att med utgångspunkt i relevant forskning och de tre ämneskonceptionerna för svenskämnet analysera hur två läromedel, som används i svenskundervisningen i årskurs 2 på gymnasiet legitimerar och organiserar litteraturundervisningen i svenskämnet. Metoden som har använts i studien var en kvalitativ, komparativ pedagogisk textanalys av två läromedels innehåll. Materialet jämfördes med tidigare forskning och de tre svenskämneskonceptionerna för att kunna jämföra de perspektiv som läromedelsförfattarna har tagit och för att undersöka vad detta skulle kunna få för konsekvenser i litteraturundervisningen. Resultatet visar att läromedlen, till viss del, innehåller spår av alla tre ämneskonceptioner. Materialet i fråga är i linje med och stöds av kursplanen för svenskämnet i Lgy 11 (Skolverket). Trots detta drogs slutsatsen att användningen av läromedel i gymnasiets svenskämne bör med fördel kombineras med hela, skönlitterära verk för att uppnå ämnets fulla potential.