The 2001 Anime, FLCL (Fooly Cooly) by Studio Gainax garnered a large following whenreleased. A coming-of-age themed story accompanied with inventive animation and rockmusic by the Japanese rock band, The Pillows. A true passion project by the series’ director,Kazuya Tsurumaki. 17 years later, Production I.G, the studio that co-created FLCL alongsideStudio Gainax released two sequels, FLCL: Progressive and FLCL: Alternative.Embarrassing, generic, boring, are just a few of the words commonly used to describe thesesequels by its audience. The aim of this paper is focused on the first sequel, FLCL:Progressive, to figure out why such a large portion of the FLCL fanbase did not enjoy it.By utilizing the reader-response theory and analyzing reviews from FLCL: Progressive andcategorizing the responses this research paper gives an insight to the FLCL fanbase’s thoughtsof the series and comparisons to the original.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga och analysera vilket utrymme kvinnliga och manliga författare fått i ett urval av svenska läromedel för gymnasieskolan. Fokus kommer att ligga på svenska författare från perioden 1830–1940 inom epoken realism. Vidare är syftet att analysera hur två kvinnliga författarna presenteras i jämförelse med två manliga författare. Då läromedlen är skrivna utifrån Lpf94 och Gy11 jämförs texterna också i relation till delar av kursplanerna i svenska. Frågeställningarna som använts är: Hur stort utrymme får kvinnliga författare från perioden 1830–1940 jämfört med manliga författare från samma period i de utvalda läromedlen? På vilket sätt presenteras de kvinnliga författarna från perioden 1830–1940 jämfört med de manliga från samma period utifrån en analys av fyra författarnamn? På vilket sätt har läromedlens författare tolkat kursplanerna Lpf94 och Gy11 med avseende på författare och verk som ska behandlas i kurserna? För att uppnå detta syfte och få svar på frågeställningarna har både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning genomförts. Metoden innebär en räkning av rader för att se hur mycket utrymme som handlar om varje författare, för att sedan övergå till en textanalys av vad presentationerna handlar om. Resultatet visar att läromedlen för gymnasiet från 1995–2013, har fler manliga författare än kvinnliga. 25 författare presenteras totalt i de fyra läromedlen och endast nio av dessa är kvinnor. De presenteras dessutom på mindre utrymme. I den granskning som gjorts på fyra författare visar det sig också att de manliga författarna ofta presenteras med fler hyllningsliknande ord än vad de två kvinnliga författarna gör.

No description available.

No description available.

The focal point of this essay is to analyze how Toni Morrison thematizes the oppression of black women in her novel The Bluest Eye. An intersectional analysis reveals how the categories of race, gender and age interplay and affect the characters’ lives. The black girls are inferior, due to the fact that they carry three positions that mark them inferior: race, gender and age. Pecola, who is victimized because of both racism and intra-racial racism, is particularly affected because of the interplay of race, gender and age. To reveal how Morrison continues to thematize the oppression of black women in her later works, two of her short stories "Recitatif" and "Sweetness" are compared to The Bluest Eye. The comparison reveals that Morrison focuses on the destinies of young, black girls in her short stories as well.

I denna studie tar vi reda på hur motivation kommer till uttryck när elever skriver berättande text samt hur olika skrivverktyg påverkar elevers sätt att arbeta med berättande text. Syftet med undersökningen är också att observera läraren i klassrummet och se om läraren har någon koppling till elevernas motivation. Undersökningen genomförs i två olika kommuner i två olika årskurs 4 med totalt 24 elever. Metoderna vi använder oss av är observation med observationsschema samt frågeformulär där eleverna har möjlighet att svara hur de tänker angående analogt och digitalt skrivande. Varje elev skrev två olika berättande texter med hjälp av sagokort som är ett hjälpmedel som kan användas i skrivprocessen. Sagokorten föreställer karaktärer och platser. Resultatet visade att eleverna i större utsträckning föredrog att skriva digitalt jämfört med analogt. Det visade sig också att de digitala texterna blev längre, då eleverna snabbare kom igång med sitt skrivande och då skrivverktyget inte var ett hinder. Lärarens roll var också viktig i kombination med skrivverktyget för elevernas motivation att skriva en berättande text.

No description available.