No description available.

The aim of this investigation was to contribute with more knowledge concerning the learning and teaching of English vocabulary in Swedish upper secondary school in Sundsvall by answering the following research questions: Which CEFR level does each group’s vocabulary meet after29excluding K1 and K2 words? How accurate is the vocabulary production of the two groups in relation to each CEFR level? I also hypothesized that the group of students attending the Natural Science programme would be more proficient than the group attending the Economics programme since the former had studied the course English 5 longer and attend a more theoretical and advanced programme than the latter. Therefore, I gathered 30 essays from students attending the Natural Science programme at one school and 30 essays from students attending the Economics programme at another school to be analysed and compared. To analyse the material, I utilized Walker and Allan’s (2018) method which allows one to analyse vocabulary usage in relation to frequency levels and CEFR levels. The results demonstrated that the Natural Science group was more proficient than the Economics group, which also supported my hypothesis; however, there was variation in proficiency between students within both of the groups. The results had several implications for future teaching and learning of vocabulary in Swedish upper secondary school and these were primarily concerned with different ways of teaching weaker and stronger students mid-frequency and low-frequency vocabulary. In the future, it would be interesting to investigate how high-achieving students are taught mid-frequency and low-frequency vocabulary. / <p>Godkännande datum 2020-01-19</p>

Översikten ämnar att undersöka vad forskning säger om hur klassisk litteratur kan bli meningsskapande i ett mångkulturellt klassrum i både högstadiet och gymnasiet. Klassiker har valts då dessa texter ofta förknippas med att vara svårtillgängliga så väl som de ofta förknippas med en snäv syn på bildning. Översikten vill bidra till en mer nyanserad bild av hur klassiker kan användas i klassrummet och undersöka vilka didaktiska potential det finns förknippat med dessa i litteraturundervisningen. Översiktens metod har bestått av att söka, granska och sammanställa källor inom det aktuella området. Tio källor valdes sedan ut vars resultat analyserades, vilket utgör grunden för besvarandet av den aktuella frågeställningen. Resultaten som sammanställts gör det möjligt att urskönja klassikers potential i ett mångkulturellt klassrum. De potential som uppmärksammas står dock inte skilt från varken undervisningskontext eller den didaktiska kompetens lärare besitter, utan de didaktiska frågorna rörande vem, hur, vad och varför är även de en förutsättning för klassikers meningsskapande.  Nyckelord: Bildning, didaktik, identitet, kanon, klassiker, litteratur, läsande, meningsskapande, mångkulturalitet, receptionsteori.

Abstract Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka om svensklärare i årskurs 7-9väljer icke-västerländska författare vid val av skönlitteratur. Även om det finns ett bakomliggande motiv till deras skönlitterära val kommer studien även att fokusera på hurvalet avicke-västerländsk litteratur kan bidra till ett mer vidgat perspektiv i undervisningen. Studien är kvalitativ och består av intervjuerdär fyra informanter svarar på frågor angående sinalitteraturval och användning av icke-västerländsk litteratur i klassrummet.Slutsatsen som kan konstateras gällande denna studie äratt hälften av lärarna använder sig aktivt av icke-västerländsklitteraturmedan den andra hälfteninte gör det. Alla lärare har olika motiv vid skönlitterära val. Några av dessa motiv har varit att lärarnagrundar sina val av litteratur påelevernas intresseområden. Många skolor saknarävenresurser och kännedom om ett varierat litteraturutbud utöver de typiska klassiska böcker som elever läser. Nyckelord Icke-västerländsk litteratur, Icke-västerländska författare, skönlitteratur, lärare, intersektionalitet, postkolonialism

No description available.

The Faustian myth may not have started with Christopher Marlowe and the staging of his play The Tragical tale of Dr. Faustus, but few adaptions have managed to become as prominent as Marlowe’s in passing on the Faustian myth. Psychoanalyst Jacques Lacan highlights the presence of a more or less conscious catalyst behind each desire, the objet a (the lost object of desire), thus indicating that desiring is not a straight path but rather a constant filling of the void that comes with being human. In an eerie mirroring of this tendency, the play eloquently paints the picture of Faustus’ incessant search for his true desire -his objet a-, by veiling it in other desires (omnipotence and omniscience). This quest ultimately culminates in the demonic pact with Mephistopheles, which, as will be explored and argued in the analysis is what locks Faustus out from achieving his true desire: salvation. Hence, the main investigative aim of this essay is to asses how Lacan’s objet a can be used to explore the development of the theme of unfilled desire displayed by Marlowe’s protagonist Faustus.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.