Ce mémoire a pour but de mettre en évidence l’origine de l'insatisfaction chez Emma Bovary et la raison pour laquelle Flaubert a choisi ce personnage insatisfait. Pour cela nous nous sommes basés sur le contexte socio-historique et psychologique d’Emma Bovary pour déterminer l’origine de ce sentiment. Nous avons tenté de mettre en exergue la condition de la femme au XIXe siècle pour savoir dans quelle mesure la condition de la femme de ce siècle a joué un rôle dans cette situation. Nous avons analysé le personnage de madame Bovary : son éducation, ses rêves et son mariage avec Charles. Il s’est agi de démontrer si l’éducation et l’entourage de cette femme ont eu une influence sur sa personnalité capricieuse par laquelle elle cherche toujours à satisfaire son corps et son âme. Une approche biographique de l’auteur s’est imposée pour démontrer les probables raisons qui ont poussé Flaubert à choisir le caractère insatisfait de son héroïne. / This memoir aims to highlight the origin of the dissatisfaction of Emma Bovary and the reason why Flaubert chose this unsatisfied character. For this we have based our research on the socio-historical and psychological context of Emma Bovary to determine the origin of this feeling. We try to highlight the condition of women in the nineteenth century to see how their condition in the nineteenth century played a role in this situation. We analyse the character of madame Bovary: her education, her dreams and her marriage with Charles. It is a question of showing if the education and the entourage of this woman have an influence on her capricious personality by which she always tries to satisfy her body and her soul. A biographical approach of the author is necessary to demonstrate the probable reasons which pushed Flaubert to choose the unsatisfied character of his heroine.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad en litteraturundervisning i svenskämnet på gymnasiet menad att hjälpa elever att utveckla självinsikt och insikter om andra människors liv och levnadssituationer kräver för förutsättningar. I studien undersöks också vilka metoder som går att använda för att uppnå detta syfte. Frågeställningar tar avstamp från en formulering i Lgy11 där ett syfte med svenskundervisningen är att eleverna ska utveckla förmågan att an-vända skönlitteratur och annan fiktion för personlig utveckling av nämnda slag. Fokusområdena är litteraturdidaktik, ämnet svenska och gymnasiet.Resultatet indikerar att företeelser kopplade till identitet är viktiga för att elever ska kunna an-vända fiktion för att utveckla dessa förmågor – viktiga begrepp som har utskilts angående detta är identifikation och subjektiv förankring. Förmågan att kunna anlägga ett metaperspektiv, även kopplat till metakognitiva lässtrategier, framstår också som en viktig förutsättning. Den mer praktiskt inriktade delen av litteraturstudien finner att boksamtalet kan vara en fördelaktig ar-betsform genom vilken eleven kan utveckla nämnda förmågor, men det finns delar av resultatet som också pekar på att det också finns svårigheter med boksamtalet som arbetsform. Dessutom lyfts läsloggen fram som en arbetsform som lämpar sig för arbete med utvecklande av självin-sikt och insikt om andra människors liv och levnadssituationer.

This essay explores the correlation between industrial capitalism and environmental damage in Indra Sinha’s Animal’s People. The thesis argues that the grave pollution of land, water, and people in the novel stems from capitalistic exploitation of biophysical resources. The novel is analyzed through an ecocritical perspective with eco-Marxism and Social Ecology as the main tools for the analysis. The main findings are that it is capitalistic values, where money and influence are prioritized over the environment, that are depicted as the fundamental reason behind the contamination in Khaufpur. The essay also includes a pedagogical section where Animal’s People is suggested as a basis for an environmental education agenda in a Swedish EFL classroom. The focus would be how environmental pollution may be related to industrial capitalism and to discuss the student’s own thoughts and reflections regarding the issue.

No description available.

No description available.

The present study examined how much, when, and why six Swedish primary school teachers use Swedish when it comes to teaching English as a second language to students in years 4-5. This study also aimed to answer whether the L1 use is affected by the teacher’s education, experience, or confidence, and how the L1 use differed between years 4-5, if at all. In summary, the study showed that the participating teachers used a small amount of Swedish in the English classroom. The use was not unnecessary; it was used with a purpose in mind. Although there were some signs of guilt as a result of using L1, the teachers were not reluctant to use it. The teaching was influenced by the sociocultural theory, communicative language teaching, and cooperative learning; all theories and approaches promoting active learners and scaffolding. L1 was seen as a learning and teaching tool to help increase students’ comprehension, reduce anxiety, and enhance L2 acquisition. All teachers agreed that L1 needs to be balanced and adapted to fit the learners’ comprehension. There was no evidence of L1 use being affected by the teachers’ education, experience, or confidence; as well as no evidence of differences between years 4 and 5. Further observations would have to be made to conclude whether the L1 use differs for the above mentioned reasons. / <p>Godkänt datum 2020-01-19</p>

No description available.

No description available.

This essay studies Cormac McCarthy´s The Road from a critical feminist perspective in order to suggest a new theoretical interpretation for this widely discussed novel. The essay analyses the way language in the novel reflects existing Western phallocentric thought, and its possible fall as the world in the novel has disappeared simultaneously giving emergence to a different kind of logos. By applying Luce Irigaray´s and Hélène Cixous´ critical feminist theories it can be argued that there is a development from a patriarchal Western logocentric tradition with its masculine world order and logos that slowly disappear towards another kind of order. There is an allusion to a new language. In the novel world has gone under due to some kind of ecological disaster, a couple, the father and the son are struggling through the devastated landscape. The mother in the story has committed suicide and even the language is disappearing and since all its referents are gone. Since the world and the language are gone together with them the Western logocentric tradition is abolished. The boy in the story has been born after the devastation, he is free from the old civilization and with the appearance of the new family and mother there is a possibility for renewal in “a world in it beginning” as the last poetic lines of the novel read.

Denna uppsats argumenterar för att skönlitteratur påverkar sina läsares tanke- och känsloliv, särskilt i en samhällskontext. Genom en närläsning av svenskämnets kursplan på gymnasiet, och i synnerhet dess uttryckliga formuleringar kring ämnets syfte, konstateras att skönlitteraturen anses kunna frambringa personlig förändring och förståelse av omvärlden hos dess unga läsare. Genom att jämföra detta styrdokument med hur ett antal gymnasielärare spridda över landet ser på skönlitteraturen i svenskämnet som ett medium för kognitiv och emotionell utveckling samt undersöka deras kunskaper om en litteraturundervisning med sådana föresatser, dras slutsatsen att svenskundervisningen behöver uppdateras.