Denna studie undersöker huruvida svensk utdelningspolicy påverkades av finanskrisen 2008- 2009, samt vilka determinanter som gällde vid beslut om utdelningspolicy på den svenska marknaden innan och under krisen. Detta genom att fokusera på företags benägenhet att betala utdelning. Med ett urval om 103 noterade bolag på Nasdaq OMX Stockholm under 2005-2009, samt antagandet att tidigare litteratur kan förklara svensk utdelningspolicy, finner studien att finansieringsstruktur, fas i finansiell livscykel och utdelningshistorik är centrala faktorer vid val av utdelningspolicy under 2005-2006 samt att dessa, inkluderat lönsamhet, främst förklarar svensk utdelningspolicy under 2005-2009. Vidare finner studien inget stöd för att det har skett ett skifte i svensk utdelningspolicy under finanskrisen 2008-2009. Däremot ges indikationer på att finansieringsstruktur, fas i finansiell livscykel samt utdelningshistorik har fått omvänd påverkan på svensk utdelningspolicy under krisen samt att år 2009 enskilt hade en betydande roll för huruvida företag betalade utdelning eller ej. / This paper investigates whether Swedish dividend policy was affected by the financial crisis 2008-2009, and which determinants that applied on decisions regarding dividend policy on the Swedish market before and during the crisis. This by focusing on companies propensity to pay dividend. With a sample with 103 listed companies on Nasdaq OMX Stockholm during 2005- 2009, and the assumption that previous literature can explain Swedish dividend policy, the study finds that financial structure, phase in the financial life cycle and dividend history are key factors in deciding dividend policy during 2005-2006 and that these, including profitability, mainly explain Swedish dividend policy during 2005-2009. Furthermore, the study finds no support for whether there was a significant change in Swedish dividend policy during the financial crisis 2008-2009. However, indications are given on how the financial structure, the phase in the financial life cycle and dividend history have had a reversed effect on the Swedish dividend policy during the financial crisis and that the year 2009 had a significant state in whether companies paid dividend or not.

Utdelningen, det kontanta kapital som företaget delar ut till sina aktieägare, är en het fråga i normala tider och investerare håller uppsikt om vilka företag som har mest gynnsam utdelningspolicy. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen till hur denna utdelningspolicy påverkas av den största pandemin sedan den spanska sjukan; Covid-19. Problemet som uppstår för företag under kriser som dessa är hur de ska använda utdelningen; fördela ut den som vanligt och signalera om stor tilltro till framtiden eller säkra likvider inför osäkra tider genom att minska eller ta bort utdelningen. Även valet av att mottaga omställningsstöd från staten eller ej är en del av ekvationen som företagen måste lösa för att optimera verksamheten och som påverkar möjligheten till att dela ut till sina aktieägare. Tidigare forskning har visat att utdelningspolicy hos dessa utdelande bolag ofta följer vissa mönster och att de har specifika agendor kring hur de fördelar dessa kassaflöden. För att förstå fenomenet utdelningspolicy bättre under Covid-19 har vi, i denna studie, valt att undersöka hur Signaleringsteorin, Utdelningsutjämning samt Den finansiella livscykelteorin är relevant för börsnoterade bolags utdelningspolicy i Sverige under pandemin. Dessa teorier är inkluderade i studien för att alla är relevanta i sig själv samt att de förklarar olika aspekter av företagens utdelningspolicy. Medan Signaleringsteorin och Utdelningsutjämning är metoder där företag riktar sig (signalerar) till aktieägare är Den finansiella livscykelteorin ett mer externt mått som mäter hur mognadsgraden i bolagen påverkar utdelningspolicyn. Vi anser att genom att inkludera alla dessa aspekter så kan vi skapa en nyanserad bild och öka förståelsen till utdelningspolicy i Sverige.   Denna kvantitativa studie är gjord på paneldata från 211 börsnoterade bolag från Stockholmsbörsen samt First North Growth market. Data från 2018 till 2020 är hämtad från Eikon och testade genom logistiska regressionsmodeller. Resultatet i studien visar att det blev en kortsiktig effekt på utdelningspolicyn under pandemin då sannolikheten till utdelning minskade radikalt från 2019 till 2020 samt att den totala utdelningsnivån på Stockholmsbörsen minskade ca 53,2 % mellan perioderna. Vi anser att omställningsstöd var en starkt bidragande faktor till minskningen då bolag som tog stöd förbjöds att dela ut eller besluta om utdelning under lång period under pandemin. Medan vi inte kunde förklara utdelningspolicyn under Covid-19 med teorierna Utdelningsutjämning samt Livscykelteorin så anser vi att Signaleringsteorin är relevant under Covid-19.   Det finns redan publicerade forskning kring hur pandemin har påverkat utdelningspolicyn hos företag runt om i världen men ingen utförlig studie för pandemins effekter på utdelningspolicy är gjord för bolag i Sverige. Denna studie är vårat försök till att öka förståelsen till fenomenet.

Municipal urban management and the democratic flexible guardian – a study concerning the officials’ changing work in the urban management process in the municipality of Norrköping. The purpose of this study is partly to analyse how implement measures in a change project (in the municipality of Norrköping) may impact the officials, linked to the urban management process, in their work practices. The study also aims to problematize a political science theory by Professor Lennart Lundquist (from 1998) that states how officials should relate to their office. The reason behind this problematizing stems from a shift in the municipalities’ responsibilities over the last 20 years. They have gone from having a more exclusively administrative responsibility to focus more on societal investment. The analysis of this study shows that a lot of the implement measures have a positive impact on the officials’ work practices, although some risks were found. The study also indicates that the imbalance between economical and democratic values (that is addressed in Lundquist’s theory) tend to even themselves out in order for a more sustainable development to be achieved.

FDI har sedan början på 80-talet växt sig allt större och blivit en av de viktigaste tillgångarna till finansiellt och fysiskt kapital i världen. FDI har enligt många studier en viktig funktion för ett lands ekonomiska utveckling, detta gäller främst för outvecklade länder men också utvecklade länder. Studiens mål var att hitta viktiga faktorer som påverkade FDI inflöde till Sub-Sahara regionen. Den empiriska analysen gjordes med hjälp av en OLS regressionsmodell och hade 42 observationer sammanlagt. Huvudvariabeln var FDI/BNP. Resultatet av den empiriska analysen visade att den viktigaste faktoren för FDI inflöde hos länder söder om Sahara är ett lands ekonomiska öppenhet. Öppenhet visade en positiv signifikans i alla regressioner som gjordes. BNP per capita hade en negativ signifikans i den första regressionen men visade ingen signifikans när kunskapskapital och språkskillnader testades i regressioner. Variabeln för naturtillgångar hade en positiv signifikans när en tredje regression gjordes där länder delades upp i två språkkategorier.

The aim of this study is to assess whether there is a relationship between capital structure and financial performance among Swedish FinTech companies. Previous studies have examined this relationship in other industries and in other countries with mixed and sometimes contradictory results. The theoretical framework consists of theories such as trade-off theory, pecking-order theory and the life cycle theory. For the purpose of the study, a regression analysis of 204 Swedish FinTech companies was conducted between the years 2017-2019. The results show that FinTech companies are financed with approximately half of liabilities, most of which consist of current liabilities. Consistent with the pecking-order theory, the results of the current study indicate a negative and significant relationship between leverage and profitability measured as ROE. In addition, larger- and older companies seem to be more profitable. / Denna studie strävar efter att bedöma huruvida det finns ett samband mellan kapitalstruktur och finansiell prestation bland svenska FinTech-företag. Tidigare studier har undersökt detta förhållande på andra branscher och i andra länder med blandade och ibland motsägelsefulla resultat. Det teoretiska ramverket består av teorier som trade-off teorin, pecking-order teorin samt livscykelteorin. För studiens ändamål genomfördes en regressionsanalys på 204 svenska FinTech-företag mellan åren 2017-2019. Resultaten visar att FinTech-företagen är finansierade med ungefär hälften skulder, varav merparten består av kortfristiga skulder. Konsekvent med pecking-order teorin indikerar resultaten i den aktuella studien ett negativt och signifikant samband mellan skuldsättning och lönsamhet mätt som ROE. Dessutom verkar de större- och äldre företagen vara mer lönsamma.