Av den genomsnittlige svenskens klimatavtryck utgörs 25% av livsmedelskonsumtion. Alla livsmedel är dock inte likvärdiga i sitt avtryck. Det finns därför utrymme för en mer hållbar konsumtion genom val av livsmedel. Denna studie undersöker vad människor anser om en gradering, ett betyg på en tiogradig skala, av klimatavtryck för livsmedel i samband med jämförbara alternativ som en metod för att minska sitt klimatavtryck. Metoden i fråga visar livsmedels klimatavtryck genom en gradering på en tiogradig skala och presenterar även alternativa varor med lägre avtryck i en webbapplikation. Diskussionen kring metoden kan förhoppningsvis bistå kommande studier gällande tekniska lösningar för beteendeförändring relaterat till matinköp. I studien utvecklades en prototyp, en webbapplikation, med hjälp av ramverket The Behaviour Change Wheel för att framkalla beteendeförändring. Deltagare fick använda prototypen för att skanna in sina livsmedel. De kunde sedan se livsmedlens gradering och alternativ till dessa i en vy i prototypen. Deltagarna deltog sedan i mindre fokusgrupper där de diskuterade prototypen och metoden. Resultaten visar att det finns en positiv inställning till metoden och identifierade en efterfrågan om mer utförlig information om livsmedels klimatavtryck. Resultaten visar också att de presenterade alternativen måste vara relevanta och applicerbara i alla de situationer den ursprungliga varan används. En potentiell lösning för detta identifierades i form av crowdsourcing för att ta fram relevanta alternativ. Ingen slutsats kunde dras om metoden minskar användarens klimatavtryck, dock ar studien att en sådan metod efterfrågas i detta syfte. / Food consumption comprises 25 percent of the average swede’s carbon footprint. The footprint of food items are, however, not equal. It is therefore possible to attain a more sustainable diet in regards to what food we eat. This study presents a method in which food items’ carbon footprints are represented by scores together with alternatives with the aim to lower the carbon footprint in diets. The study’s aim is to see how this method is perceived. The discussion regarding the method can hopefully be of value to future studies regarding technical solutions for behaviour change related to food consumption. A web application prototype was developed with the help of the framework The Behaviour Change Wheel to induce behaviour change. Subjects used this to scan their food inventory. They could then view the scores and alternatives for the items in the web application. Subjects then participated in small focus groups where they discussed the prototype and the method. The subjects were found to be positive to the method. The study found a demand for more detailed information about carbon footprints, as well as a need for the presented alternatives to be relevant and applicable in regards to the original food item. For the latter, the study found a potential solution using crowdsourcing to procure relevant alternatives. No conclusion could be drawn regarding the method lowering the carbon footprint of one’s diet, however, the study points to this kind of method to be sought after for this purpose.

Today communication on social media takes place with a wide reach and from several different sources. This has made it more difficult for the user to perceive credibility than before. A current issue today is how we should consume food more sustainably because both humans and the environment are threatened. The study examined how the various components of credibility are perceived by a specific type of user on Youtube. The purpose was to contribute with an understanding of the extent to which a user with knowledge about sustainability perceives Youtube content about sustainable food as credible. Furthermore, the study aimed to highlight credibility in communication about sustainable food. The study applied a qualitative research method with collected empirical data from six semi-structured interviews. The Source of Credibility Model was used as a theoretical framework to contribute the study to investigate the dimensions within the perceived credibility from the user's perspective. Results of the study display that the perceived credibility of Youtube content are affected by various factors and that they can have an individual impact on the user. Honest, realistic, and relatable content enhances credibility. Furthermore, content based on facts and content from a person with experience are factors that increase credibility as well. The user's perceived credibility is also based on the person speaking in the video. In communication about sustainable food, credibility is increased if content comes from a relevant Youtube channel. / Idag når content på sociala medier ut till en bredare massa än tidigare och från flera olika avsändare. Det har lett till att användaren upplever svårigheter med att bedöma information som trovärdigt eller inte. En aktuell fråga idag är hur vi skall konsumera mat mer hållbart eftersom både människans och planetens miljö är hotad. Studien undersökte hur en specifik användare upplever content på Youtube sätt till trovärdighet. Syftet var att bidra med förståelse hur trovärdigt användare med kunskap inom hållbarhet upplever content om hållbar mat på Youtube. Vidare syftade studien till att belysa trovärdighet inom kommunikation om hållbar mat. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsmetod med insamlad empiri från sex semistrukturerade intervjuer. The Source of Credibility Model användes som teoretiskt ramverk för att bidra till undersökning av faktorerna inom den upplevda trovärdigheten utifrån användarens perspektiv. Utifrån analys och diskussion av studiens resultat drogs slutsatserna att den upplevda trovärdigheten av Youtube content påverkas av olika faktorer och flera av dem kan ha en individuell påverkan för användaren. Vidare förhöjer ärligt, realistiskt och content som går att relatera till trovärdigheten. Ytterligare är faktabaserat content samt content från en person med erfarenhet faktorer som förhöjer trovärdigheten. Användarens upplevda trovärdighet är inte endast baserat på informationen i sig utan även på personen som talar i videon. I trovärdig kommunikation om hållbar mat förhöjs trovärdigheten om content kommer från en Youtubekanal med relevant inriktning.