<p>Jag ville skriva om Sven Ljungberg och undersöka hur han arbetar, och på vilket sätt han lyckats att bli profet i sin egen hemstad. Man träffar på hans konst på många platser, till exempel utsmyckningen av predikstolen i Hinneryds kyrka. Förutom att det finns ett museum i hans namn har det skrivits mycket både av och om Sven Ljungberg. Till exempel utkom 1985 Anne Lidéns biografi Sven Ljungberg, målare. Jag vill karakterisera den som en hyllning till hela konstnärskapet. Anne Lidén har genom ett år följt Sven Ljungberg. Jag vill jag citera följande som visar vidden av konstnärskapet :</p><p>… Du möter hans konst i många olika sammanhang, ty han är en stor konstnär med ett brett register. En stor mosaik i en kyrka, ett litet frimärke på ett brev, ett färgträsnitt i en lunchmatsal, en oljemålning på ett museum, en freskmålning i ett församlingshem eller en trägravyr på en boksida alla bär hans namn…</p>

Jag ville skriva om Sven Ljungberg och undersöka hur han arbetar, och på vilket sätt han lyckats att bli profet i sin egen hemstad. Man träffar på hans konst på många platser, till exempel utsmyckningen av predikstolen i Hinneryds kyrka. Förutom att det finns ett museum i hans namn har det skrivits mycket både av och om Sven Ljungberg. Till exempel utkom 1985 Anne Lidéns biografi Sven Ljungberg, målare. Jag vill karakterisera den som en hyllning till hela konstnärskapet. Anne Lidén har genom ett år följt Sven Ljungberg. Jag vill jag citera följande som visar vidden av konstnärskapet : … Du möter hans konst i många olika sammanhang, ty han är en stor konstnär med ett brett register. En stor mosaik i en kyrka, ett litet frimärke på ett brev, ett färgträsnitt i en lunchmatsal, en oljemålning på ett museum, en freskmålning i ett församlingshem eller en trägravyr på en boksida alla bär hans namn…

Dissertation--Uppsala, 2004. / Bibliogr. p. 389-403.

Att konstruera med trä blir allt mer vanligt runt om i världen. De klimatmål som är aktuella i förhållande till Agenda 2030 kräver en omställning till mer hållbara byggnadstyper. Syftet med den här undersökningen är att identifiera vilka sociala och hållbara effekter tillkommer med ökat träbyggande i urbana miljöer. Det syftar även till att undersöka  potentialer och utmaningar som är aktuella gällande det storskaliga byggnadsprojektet Stockholm Wood City i Nacka, i förhållande till träbyggande. Studien har en kvalitativ ansats, som kombinerar en litteraturstudie med intervjuer för att besvara frågeställningarna. Resultatet från studien visar på att träbyggnation har egenskaper som främjar ekologisk hållbarhet i och med en minimering av koldioxidutsläpp. Genom konstruktion av trä lagras koldioxid i byggnaderna, samt undviker man koldioxidutsläppen som tillkommer av produktionen från stål- och betong. De sociala effekterna av träbyggnation visar på en minskning av stress, ökad produktivitet, vilket främjar välmående och hälsa. Stockholm Wood City har potential att bli ett internationellt exempel över hållbart byggande, där de sociala och ekologiska aspekterna är i centrum. Ekonomiska intressen hamnar i konflikt till de sociala intressen i att öka den sociala variationen i stadsdelen.

Denna uppsats dokumenterar uppkomst, frontpersoner och verksamhet för Dalarnes sjuksköterskeförening (DSF) mellan åren 1920-1933, vilket är en lokal sjuksköterskeförening som senare blev underavdelning till riksföreningen Svensk sjuksköterskeförening (SSF). DSF var den första lokala sjuksköterskeföreningen och startades 1920 av sjuksköterskor kring området Falun/Borlänge. Det var inte en elitförening likt SSF som i sin professionalisering enbart ville avskärma sig från de underordnade som biträden och kämpa för status och kalltanken. DSF var en förening som ville stärka kårandan men även arbeta för löne- och arbetsförhållandefrågor, vilket på den tiden egentligen hörde samman med socialistiska föreningar. I sin verksamhet ville de även få till stånd en platsbyrå för föreningens medlemmar. Det var en politiskt oberoende förening som arbetade fackligt. År 1933 blev Dalarnes sjuksköterskeförening en underavdelning till SSF som från och med det året började arbeta fackligt på lokalföreningars begäran.

Diss. Uppsala : Univ., 2004. / S. 389-403: Bibliografi.

<p>Bergslagets museum is one of the oldest industrial museums in Sweden. It opened in 1922 in Falun, by the big mining company Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag. This is a study of why a company would be interested in running a museum, why Bergslagets museum opened and who the people were that created it.</p><p>Several persons were involved in collecting and organizing the models of old machinery, letters, paintings, pictures that was to become the Bergslagets museum. This paper shows different motives behind the opening of an industrial museum in Falun and gives a presentation of its superintendants, Carl Sahlin, Alvar Silow, Erik Johan Ljungberg and Olof Söderberg. All of them were central in the creating of the Bergslagets museum, today known as Gruvmuseet i Falun.</p>

Bergslagets museum is one of the oldest industrial museums in Sweden. It opened in 1922 in Falun, by the big mining company Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag. This is a study of why a company would be interested in running a museum, why Bergslagets museum opened and who the people were that created it. Several persons were involved in collecting and organizing the models of old machinery, letters, paintings, pictures that was to become the Bergslagets museum. This paper shows different motives behind the opening of an industrial museum in Falun and gives a presentation of its superintendants, Carl Sahlin, Alvar Silow, Erik Johan Ljungberg and Olof Söderberg. All of them were central in the creating of the Bergslagets museum, today known as Gruvmuseet i Falun.

Dystopian fiction seeks to make conscious the faults of contemporary society through estrangement. Newspeak plays an important role in this estrangement, being a euphemistic and propagandistic language meant to distort the characters' perception of the fictional world. This type of language, however, has two different functions: one fictional and one didactical, where the latter seeks to emphasize the negative aspects of the fictional world to the reader. In this thesis I analyze the use of newspeak and language control as a means for social criticism in five Swedish dystopian novels published from the late 1950s through to the late 1970s. The novels analyzed are: Strålen (1958) by Ann Margret Dahlquist-Ljungberg, De sista (1962) by Arvid Rundberg, Elektra. Kvinna år 2070 (1967) by Ivar Lo-Johansson, Klotjorden (1970) by Kerstin Strandberg, and Järnblommorna (1979) by Jenny Berthelius. Apart from newspeak and language control I also examine the use of obsolete language and literary onomastics. Additionally, the thesis contains a smaller bibliography of Swedish utopian and dystopian novels published from 1950 to 1979. Language plays a central role in the novels analyzed: they contain different forms of newspeak and whilst these languages only figurate sporadically, their function is clearly didactic and meant for social criticism. Language control on the other hand, is a common theme that is often used to accentuate a totalitarian threat towards society. Most of the novels, however, primarily deal with obsolete language. It is the lost and forgotten that produces anxiety. This type of language emphasizes a loss of normative values that makes the reader question the fictional society as well as their own.

<p>Detta projekt gick ut på studera huruvida Outokumpu, Degerfors, kunde använda sig av modeller som representerar strategier från Lean production med tillhörande flödesverktyg och hur dessa kunde appliceras i företaget. Outokumpu, Degerfors, är specialister inom rostfritt stål och levererar produkter till slutanvändare världen över. Uppgiftens utgångspunkt är att försöka få en bättre och smidigare hantering av materialet och samtidigt sänka kostnaderna för produkter i arbete.</p><p> </p><p>Modellen som användes kallas ”lära sig att se” och baseras på att kartlägga flöden inom produktionen. Syftet med detta var dels att skapa sig en bild av ett nuvarande produktionsflöde men också fastställa eventuella slöserier i värdekedjan. Detta kartläggningsarbete var tyngdpunkten i projektet, eftersom det fortsatta arbetet med att konstruera ett framtida flöde innehållande en utjämningsbuffert krävde en djup förståelse kring det nuvarande styrsättet i produktionen. Arbetet med flödeskartläggningar samt förståelse kring produktionen benämndes internt av projektmedlemmarna som en förstudie, vilket var nödvändigt för att förstå och börja bearbeta projektuppgiften, som bestod av att skapa ett ”rakare” flöde nedströms emot kunden.</p><p> </p><p>Genom att skapa ett ”nytt” framtida flöde i produktionen med hänsyn till JIT-filosofin, rätt mängd material vid rätt tidpunkt, krävdes det ett nytt framtagande av regelverk mellan de olika operationerna i produktionen. Detta på grund av att rätt mängd material vid rätt tidpunkt skulle dras framåt i värdekedjan för att skapa ett jämnare flöde. Tidigare trycktes materialet framåt i kedjan oberoende av när materialet skulle levereras till kund. Regelverket bygger på sortering av olika slags material så det krävdes en utredning om hur mycket material det rörde sig om vid olika veckor för att kunna fastställa hur mycket som skulle lagras i en buffert. Dessa beräkningar baserades på faktiska veckor med tillhörande mängd (styck) och tonnage (vikt) för att konstatera hur stor bufferten skulle bli. Det konstruerades även en beräkningsmodell för att fastställa om det framtagna regelverket och placeringen av bufferten stoppade för ett högre kundbehov.</p><p> </p><p>Resultatet av vårt projekt blev ett nytt regelverk samt ett förslag på en eventuell placering av utjämningsbufferten. I rapporten framkommer även resultat på hur olika slags material baserat på regelverket kommer att delas upp på olika sorteringsrutor för att detta styrsätt ska kunna fungera ute i verket. Det visar sig att med de förändringar som detta innebär kommer kostnaderna för produkter i arbete att minska, vilket är ett effektivt argument för företaget att försöka införliva detta förslag.</p><p> </p><p>Sammanfattningsvis måste nämnas att det kvarstår en del arbete för att detta förslag ska kunna fungera smärtfritt ute i verket. Som ett exempel måste det befintliga styrsystemet uppdateras med vissa styrbegrepp som inte funnits tidigare och samtidigt måste operatörerna ute i produktionen börja arbeta efter nya rutiner vilket måste beaktas i införandet av detta förslag.</p> / <p>This project went on to study how Outokumpu, Degerfors, could make use of models that represents strategies of Lean production and related flow tools and how these could be applied in the company. Outokumpu, Degerfors, are specialists in stainless steel and deliver products to end users worldwide. The task starting point is to try to get a better and smoother handling of the material while lowering the cost of work in progress.</p><p> </p><p>The model used is called "Learning to See" and based on the identification of flows in production. The purpose of this exercise was to create an image of a current production flow, but also identify any wastage in the value chain. This mapping work was the heavy thing in the project as it continued efforts to construct a future flow containing a smoothing buffer required a deep understanding of the current control mode of production. Work Stream Mapping and to understand the production naming internally by project members that a feasibility study, which was necessary to understand and begin to process the project task, which consisted of creating a "straighter" flow downstream to the customer.</p><p> </p><p>By creating a "new" future flow of production with regards to JIT philosophy, right amount of material at the right time, it took a new development of regulatory frameworks between the various operations of production. This is because the right amount of material at the right time would be pulled forward in the value chain to create a smoother flow. Previously the materials push forward in the chain irrespective of where the material was delivered to the customer. Framework is based on the sorting of different types of materials so it took an investigation on how much material they were on at different weeks in order to determine how much that would be stored in a buffer. These calculations were based on actual weeks with the associated quantity (pc) and tonnage (weight) to ascertain how much the buffer would be. There were also constructed a computational model to determine if they developed the regulatory framework and the location of the buffer stopped for a higher customer need.</p><p> </p><p>The results of our project were a new framework and a proposal for a possible placement of equalization buffer. The report will also result in the different types of materials based on the regulatory framework will be split into various sorting boxes to the control mode to work around the plant. It turns out that with the changes that this entails, the cost of work in progress to reduce, which is a powerful argument for the company to try to implement this proposal.</p><p> </p><p>In summary, must be mentioned that there remains some work to this proposal to function painless in the work plant. As an example, the existing control system is updated with some control concept did not exist before and at the same time, operators must be out of production start working for new procedures which must be taken into account in the implementation of this proposal.</p>