<p>I en obemannad flygfarkost måste datorer ta över pilotens förmåga att värdera risker och undvika kollisioner. På algoritmnivå brukar man dela in problemet i tre delar: Upptäckt och estimering av inblandade farkosters positioner och hastigheter, kollisionsriskberäkning och slutligen undanmanöver.</p><p>Saabs arbete med obemannade farkoster har tidigare berört kollisionsundvikning lite ytligt men nu börjat på större allvar. Det här examensarbetet är en del i denna satsning och har resulterat i ett sätt att beräkna kollisionsrisken samt ett sätt att beräkna en undanmanöver, givet att de inblandade farkosternas positioner och hastigheter är kända. </p><p>I examensarbetet behandlas parvisa kollisionsscenarier mellan ickekommunicerande farkoster givet två olika fall. Dels där den främmande farkostens position skattats väl, dels där den främmande farkostens position skattats sämre. En enkel simuleringsmiljö har utvecklats, där två algoritmer för beräknandet av kollisionsrisken, en för varje fall, testats samtidigt som undanmanövern testats för en mängd kollisionsscenarier. Givet att den främmande farkostens position skattats väl behöver den obemannade farkosten cirka 6 s på sig för att kunna undvika en kollision. I fallet där den främmande farkostens position skattats sämre kan vi beräkna kollisionsrisken och i vissa fall sluta oss till hur farkosterna är orienterade och därigenom göra ett undanmanöverval.</p> / <p>Saabs work with unmanned aerial vehicles has only scratched the surface of collision avoidance, but is now advancing. This master thesis sheds light on some parts of the collision avoidance problem and has resulted in an innovative way to calculate the risk of collision and a way to determine an avoidance maneuver.</p><p>In this master thesis collision scenarios between non-communicating vehicles are being looked upon in pairs, given two different sets of data. Good estimates of the unknown vehicles position and unsatisfying position estimate. Through the development of a simple simulation environment, two algorithms, one for each set of data, has been tested simultaneously with tests of the collision avoidance maneuver for several collision scenarios. Given a good estimate of the unknown aerial vehicles position, the unmanned vehicle need approximately 6 seconds to act to avoid a collision. For the case with unsatisfactory estimate of the unknown vehicle the risk of collision can be calculated and in some cases the orientation of the aerial vehicles and thus a choice of avoidance maneuver can be made.</p>

I en obemannad flygfarkost måste datorer ta över pilotens förmåga att värdera risker och undvika kollisioner. På algoritmnivå brukar man dela in problemet i tre delar: Upptäckt och estimering av inblandade farkosters positioner och hastigheter, kollisionsriskberäkning och slutligen undanmanöver. Saabs arbete med obemannade farkoster har tidigare berört kollisionsundvikning lite ytligt men nu börjat på större allvar. Det här examensarbetet är en del i denna satsning och har resulterat i ett sätt att beräkna kollisionsrisken samt ett sätt att beräkna en undanmanöver, givet att de inblandade farkosternas positioner och hastigheter är kända. I examensarbetet behandlas parvisa kollisionsscenarier mellan ickekommunicerande farkoster givet två olika fall. Dels där den främmande farkostens position skattats väl, dels där den främmande farkostens position skattats sämre. En enkel simuleringsmiljö har utvecklats, där två algoritmer för beräknandet av kollisionsrisken, en för varje fall, testats samtidigt som undanmanövern testats för en mängd kollisionsscenarier. Givet att den främmande farkostens position skattats väl behöver den obemannade farkosten cirka 6 s på sig för att kunna undvika en kollision. I fallet där den främmande farkostens position skattats sämre kan vi beräkna kollisionsrisken och i vissa fall sluta oss till hur farkosterna är orienterade och därigenom göra ett undanmanöverval. / Saabs work with unmanned aerial vehicles has only scratched the surface of collision avoidance, but is now advancing. This master thesis sheds light on some parts of the collision avoidance problem and has resulted in an innovative way to calculate the risk of collision and a way to determine an avoidance maneuver. In this master thesis collision scenarios between non-communicating vehicles are being looked upon in pairs, given two different sets of data. Good estimates of the unknown vehicles position and unsatisfying position estimate. Through the development of a simple simulation environment, two algorithms, one for each set of data, has been tested simultaneously with tests of the collision avoidance maneuver for several collision scenarios. Given a good estimate of the unknown aerial vehicles position, the unmanned vehicle need approximately 6 seconds to act to avoid a collision. For the case with unsatisfactory estimate of the unknown vehicle the risk of collision can be calculated and in some cases the orientation of the aerial vehicles and thus a choice of avoidance maneuver can be made.

As Unmanned Aerial Vehicles (UAVs) are getting more popular and their area of use is expanding rapidly, the security aspect becomes important to investigate. This thesis is a systematic literature review that examines which type of cyber attacks are most common among attacks directed at civilian use UAVs and what consequences they bring. All cyber attacks presented in the report are categorized using the STRIDE threat model, which risk they pose and what equipment is required for the adversary to follow through with the attack. The findings are that Spoofing and Denial of Service attacks are the most common cyber attack types against UAVs and that hijacking and crashing are the most common results of the attacks. No equipment that is difficult to access is required for either of the attack types in most cases, making the result an indicator that the security state for civilian use UAVs today needs improving. / Obemannade luftburna farkoster (OLF) blir mer vanliga allteftersom deras användningsområde utökas, vilket innebär att cybersäkerhetsaspekten behöver studeras. Detta arbete är en systematisk litteraturstudie som undersöker vilka typer av cyberattacker riktade mot drönare som är vanligast och vilka risker de medför. Attackerna i rapporten är kategoriserade med hjälp av metoden STRIDE samt efter vilka mål attackerna haft och vilken utrustning som krävs. Resultatet är att Spoofing och Denial of Service-attacker är vanligast och att de medför att attackeraren kan kapa eller krascha drönaren. Ingen svåråtkomlig utrustning krävs för någon av dessa attacktyper vilket indikerar att säkerhetsläget för civila drönare behöver förbättras.